Under mars 2021 fick minst sex polska kvinnorätts-organisationer motta bomb- och dödshot.

En oroande påminnelse om hur kvinnors frihet successivt minskar i landet.

Det sker en snabb ökning av bomb- och dödshot mot organisationer och aktivister i Polen som stödjer kvinnors rättigheter. Det konstaterar organisationerna Human Rights Watch, CIVICUS och International Planned Parenthood Federation European Network (IPPF-EN) efter att ha undersökt hotbilden mot ett flertal organisationer i landet under mars månad 2021.

– Den alltmer fientliga och till och med våldsamma miljön för kvinnors rättigheter och de som försvarar dem i Polen borde vara en väckarklocka hos polska myndigheter och EU-ledare. De som försvarar kvinnors rättigheter bör kunna uttrycka sig offentligt, även om de motsätter sig regeringens politik, utan att bli måltavlor, säger Hillary Margolis, senior kvinnorättsforskare på Human Rights Watch.

I sammanställningen konstateras att minst sex organisationer fick motta ett flertal döds- och bombhot den 8 mars under internationella kvinnodagen. Bland hoten lyfts bland annat organisationernas stöd för rörelsen “All-Poland Women’s Strike” fram. De har sedan 2016 varit drivande i debatten när ytterligare begränsningar av abort började diskuteras allt mer intensivt.

Rörelsen var huvudorganisatör för de massdemonstrationer som fick namnet “svarta måndagen” den 3 oktober 2016 som tog plats efter att ett lagförslag om totalförbud av abort togs upp i parlamentet.

I ett flertal städer såsom Warszawa, Gdansk och Krakow gick tusentals svartklädda kvinnor tillsammans ut för att protestera mot förslaget vilket gav upphov till namnet. 

Polisen ska efter bombhoten ha kontrollerat de olika kontoren – utan att ha funnit några bomber. Men flera medlemmar vittnar om att polisen inte gjorde någon grundlig utredning och och endast en person fick återkoppling efter att ha anmält hoten. 

Även Warszawas kommunfullmäktige Dorota Łoboda, som är medlem av oppositionens medborgerliga koalition och aktiv anhängare av kvinnors rättigheter, har fått motta bomb- och dödshot som i dagsläget är under utredning.

Många av de intervjuade aktivisterna säger att känslan av osäkerhet ökat dels av hoten men också av regeringens retorik och mediekampanjer, som syftar till att misskreditera deras arbete.

Den nuvarande regeringen kom till makten 2015 och majoriteten innehas av det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa (PiS). PiS har sedan dess infört över 15 reformer och lagändringar som hotar demokratin. Bland annat handlar det om begränsningar av de fria medierna och inskränkningar av rättssäkerheten.

– I stället för bemöta de som försöker upprätthålla grundläggande rättigheter med ilska bör polska tjänstemän fokusera på att göra allt för att skydda kvinnor och deras rättigheter, inklusive rättigheterna till fredliga sammankomster och yttrandefrihet, tillgång till säker och laglig abort samt skydd mot våld, säger Aarti Narsee, Civic Space-forskare vid CIVICUS.

Så sent som i oktober 2020 lade regeringen fram ett abortlagstifningsförslag som fastslogs av landets författningsdomstol.

Polen är tillsammans med Malta det enda av EU:s 27 medlemsländer som inte tillåter abort på begäran eller av sociala skäl. I det nya förslaget som sedan godkändes av regeringen i januari har landets abortlagstiftning skärpts ytterligare. 

Den nya lagen förbjuder nu också abort av foster med allvarliga eller dödliga skador, vilket innebär att en kvinna nu endast kan genomgå en abort om graviditeten är ett resultat av våldtäkt, incest eller om hennes liv står på spel.

I samband med att lagförslaget togs upp hölls ett flertal massdemonstrationer, likt de 2016, runt om i landet. Enligt landets Covid-restriktioner får inte en folksamling överstiga fler än fem personer, men däremot är det tillåtet att ”gå och promenera” vilket gjorde att demonstrationerna kunde genomföras trots pandemin. 

Protesterna var så omfattande att regeringen fick pausa införandet av den nya lagen till januari 2021. Sedan dess har fortsatta protester hållits i landet.

Förutom att organisationerna har fått motta allt mer hot och kritik under de senaste åren har även många aktivister stått inför det som de hävdar är politiskt motiverade kriminella anklagelser.

Det här innefattar uppmuntran av vandalism, hindrandet av religiösa tjänster och att de ska ha skapat ett ”epidemiologiskt hot”, vilket syftar på protester som har hållits under Covid-19-pandemin.

– Statens försök att skrämma demonstranter och arrangörer är inte nya. Men den här gången har omfattningen av trakasserierna och den taktik som använts av regeringen eskalerat. Vi talar nu om kriminella anklagelser och aktivister som hålls kvar och trakasseras på sätt som är ett hot mot deras försörjning och familjer, sa Marta Lempart i ett uttalande efter att hon arresterades.

Polens regering anser att de följer de internationella lagar som garanterar jämställdhet mellan kvinnor och män, inklusive förebyggande av våld och diskriminering av kvinnor. 

De försvarar även det ökade polisvåldet genom att säga att det är proportionerligt i enlighet med storleken på protesterna och ger detaljer om hur myndigheter har svarat på hot mot aktivister.

2021 CC BY-NC-ND 2.5 SE Blankspot - Wallingatan 37, 111 24 Stockholm