Nyheter om Azerbajdzjan, Demokrati

Valet i Azerbajdzjan kan ge demokratikämpar ny kraft

Oddsen är emot de oppositionella kandidater som ställer upp i val i Azerbajdzjan. Men att aktivera medborgarna är anledning nog, anser Turgut Gambar.

Av Jennifer Sandberg 6 februari, 2020

Den 9:e februari hålls parlamentsval i Azerbajdzjan. I år ställer fler oberoende kandidater upp jämfört med tidigare år, då de största oppositionspartierna bojkottade valet.

• Valet i Azerbajdzjan
• I Azerbajdzjan finns merparten av makten hos landets president, Ilham Aliyev. Aliyev, som leder regeringspartiet YAP, valdes för första gången 2003 då han efterträdde sin far Heydar Aliyev som grundade partiet och var dess president i tio år. 
• Det kommande parlamentsvalet äger rum i en politisk miljö dominerad av regeringspartiet som har 65 av 125 mandat i parlamentet. De återstående mandaten innehas av kandidater som, även de, vanligtvis röstar i linje med det styrande partiet.
• Valet skulle egentligen hållas först i november 2020 men har tidigarelagts på presidents direktiv. Det råder skilda meningar om vilket motiv presidenten har för att tidigarelägga valen; vissa menar att det var nödvändigt för att Alijev skulle kunna driva igenom reformer. Andra menar att det är ett sätt att förbereda en överlämning av presidentposten till presidentens fru Mehriban Aliyeva. Hon är sedan en tid också landets vice-president. Enligt Civil Rights Defenders har inget tidigare val i landet levt upp till internationell standard.

Men även om de kandiderar i år har flera av landets oppositionsgrupper sagt att de på olika sätt förhindrats av regeringen att ställa upp i det kommande parlamentsvalet.

Till exempel har sammanlagt fyra aktivister hindrats från att kandidera på grund av att de står med i brottsregister för brott som Europadomstolen ogiltigförklarat. En av dessa aktivister är Zaur Gurbanli, som kommer ifrån organisationen NIDA Civic Movement, en Baku-baserad organisation som försöker främja demokratisering i Azerbajdzjan genom icke-våld. 

Blankspot ringde upp Turgut Gambar, oberoende kandidat i valet och en av grundarna till NIDA.

Turgut Gambar säger att han räknar med att regeringen kommer att fuska, men till skillnad från sin kollega Zaur Gurbanli har han hittills sluppit undan hot eller påtryckningar. 

Varför ställer du upp i valet? 

– Min största motivering delar jag med de andra kandidaterna som ställt upp från NIDA. Det är att använda den möjlighet som valet utgör för att aktivera så många som möjligt och mobilisera oppositionen. Den sittande regeringens huvudsakliga mål är att göra människor så apolitiska som möjligt, vilket de har lyckats med. Normalt sett när det inte är val är det extremt riskabelt att gå och knacka dörr eller organisera människor, nu under valet är riskerna med det mycket mindre. 

– Så jag vill omvandla valet från en ren formalitet från regeringens håll till en process som intresserar allmänheten, startar diskussioner om politik, och så småningom skapar politiskt aktiva medborgare. 

Förväntar du dig att valet kommer att gå rättvist och demokratiskt till?

– Det finns inga tecken på att det här valet kommer bli annorlunda än tidigare val. Jag tror att regeringen förbereder sig för valfusk igen. Men jag vill hävda att om en majoritet av allmänheten röstar, och om valdeltagandet blir större än tidigare år, då blir det väldigt svårt för dem att rigga valen i den utsträckning som jag tror att de vill. Det återstår att se hur valdeltagandet blir, men det är det vi kämpar för, att få alla att gå ut och rösta.

Hur ser dina och oppositionens chanser ut i valet?

– Eftersom det inte finns någon valundersökning att hänvisa till kan jag bara spekuler kring detta, men hittills har feedbacken varit positiv. Jag tror att om valet skulle gå rättvist till så hade jag haft goda chanser att vinna. Men för oss i oppositionen så beror så mycket på valdeltagandet. Ett mycket högt valdeltagande skulle kunna hämma valfusket. 

Vad hoppas du att valprocessen ska leda till?

– Min största förhoppning är att många ska ansluta sig till demokratiseringsprocessen, att man ska ansluta sig till de organisationer som kämpar för den. Jag hoppas att den pågående valkampanjerna ska inspirera folk till att bli aktivister, politiker och journalister. 

Vilka är de största problemen som ditt land står inför i den nuvarande politiska situationen?

– Först och främst styrs landet fortfarande av en auktoritär regim som är mycket korrupt och som inte respekterar mänskliga rättigheter alls.  Den ekonomiska situationen i landet är också mycket allvarlig. Azerbajdzjan är en oljenation och har hamnat i en ekonomisk kris sedan oljepriserna föll 2014. Det ekonomiska läget har förvärrat en redan svår situation för civilsamhället. 

– En stor fråga är också den om det ockuperade Ngorno-Karabakh, vi riskerar när som helst en militär konflikt med Armenien. Frågan om territoriell suveränitet är fortfarande olöst för vårt land. 

– Det sker också en så kallad “brain drain” i Azerbajdzjan; för många av våra begåvade unga människor lämnar landet för en bättre utbildning och godare möjligheter utomlands. Unga människor som behövs i Azerbajdzjan inom affärsvärlden och forskningsvärlden för att landet ska utvecklas.

Angående Ngorno-Karabakh konflikten med Armenien, hur skulle du hantera konflikten på ett annorlunda sätt än den nuvarande regeringen?

– Det är svårt att säga något konkret om situationen eftersom vi inte vet någonting om de pågående förhandlingarna med Armenien. Vår regering måste bevisa att det sker konkreta framsteg i förhandlingarna. Vi måste få veta om regeringen arbetar mot en lösning av konflikten eller om förhandlingarna i själva verket är frusna? Vi anser att vårt territorium är ockuperat och som nation förbehåller vi vår rätt, i enlighet med internationell lagstiftning, att använda militär makt för att att lösa konflikten om det är nödvändigt.

– Men konsensus bland de demokratiska oppositionella rösterna i Azerbajdzjan är att vi vill ha en fredlig lösning. Det är också viktigt för att få internationellt stöd att visa att vi klarar av att styra vårt land på ett rättvist och demokratiskt sätt, det är det första steget. 

För ett tag sedan var ett stort företag som delvis ägs av svenska staten, Telia, involverade i en korruptionshärva i Azerbajdzjan. Vad skulle du säga till svenska eller internationella investerare som vill investera i Azerbajdzjan?

– Vi välkomnar utländska investerare förstås, och tror att investeringar i Azerbajdzjan kan vara gynnsamt för alla parter. Samtidigt måste potentiella investerare ta hänsyn till korruptionen som är utbredd i de flesta av landets förvaltningsområden. Investerare ska inte ingå i korrupta affärer med vår regering, de måste distansera sig från de systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter som sker och de får inte kränka arbetarnas rättigheter. Investerare som kommer hit borde vara lika positiva till fackföreningar här som man är i Sverige. Det har inte varit fallet med de flesta utländska investerare som kommit hittills.

Hur går ni vidare om regeringspartiet blir störst igen?

– Vi har aldrig haft några illusioner om hur det här valet kommer att gå till. Om regeringen blir omvald innebär det inte slutet på vårt arbete. Vi har en positiv framtidstro och anser att vår kampanj har väckt liv i landets politiska process. Jag tror att många kommer att följa politiken i vårt land närmare nu, och att många av dem som har kampanjat med oss kommer att fortsätta engagera sig politiskt. 

Blankspot har försökt nå den Azerbajdzjanska ambassaden för en kommentar men har ej fått svar.

Stora Bilden: För Turgut Gambar handlar kandidaturen inte om att vinna en plats i parlamentet, utan om att agera. “Hərəkətə Gəl” står det på hans valaffisch, det betyder ungefär “kom igen” eller “agera!”. Båda bilderna tillhör NIDA Civic Movement.

Av Jennifer Sandberg