Nyheter om Afghanistan
”Våldet har förvärrats i Afghanistan”
Europeiska migrationsmyndigheter har ofta dålig kunskap om Afghanistan och fattar därför felaktiga beslut om vilka skyddsbehov de asylsökande har. Det menar Horia Mosadiq som är researcher för Amnesty International i Afghanistan. Horia Mosadiq är på snabbesök i Stockholm för att berätta om utvecklingen i Afghanistan. Under dagen har hon träffat Migrationsverket och besökt riksdagen tillsammans […]
Av Nils Resare 15 mars, 2017
Europeiska migrationsmyndigheter har ofta dålig kunskap om Afghanistan och fattar därför felaktiga beslut om vilka skyddsbehov de asylsökande har. Det menar Horia Mosadiq som är researcher för Amnesty International i Afghanistan.
Horia Mosadiq är på snabbesök i Stockholm för att berätta om utvecklingen i Afghanistan. Under dagen har hon träffat Migrationsverket och besökt riksdagen tillsammans med representanter från Svenska Afghanistankommittén och för UNHCR.
Hennes budskap är mycket tydligt: Det har skett en försämring av säkerhetssituationen i Afghanistan under de två senaste åren. Våldet har både trappats upp och det har spridit sig till flera delar av landet. Förut var striderna begränsade till östra och i södra Afghanistan – nu har de även spridit sig till de norra delarna av landet.
Terrorn i landet har också fått en längre säsong. Bombdåd och attentat, som tidigare främst inträffade under sommarhalvåret, sker nu även vintertid. Talibanerna, som tidigare stod för terrorn, har fått konkurrens av IS. Dessutom sker det regelrätta strider mellan IS och Talibanerna i de östra delarna av landet.
– Situationen förändras hela tiden. Det område som är säkert i dag är inte säkert i morgon, säger hon.
Enligt Horia Mosadiq har migrationsmyndigheterna i Europa mycket dålig koll på läget i landet och på vilka skyddsbehov flyktingar från Afghanistan faktiskt har. Kunskapen om kulturen är också mycket dålig.
Bland annat berättar hon om en pojke som ansågs ljuga när han berättade att hans mamma hade varit tvungen att sälja sin mark för att överleva. Migrationsmyndigheterna påstod att kvinnor inte kan äga mark i det patriarkala Afghanistan.
– Ibland vet jag inte om jag ska skratta eller gråta när jag ser vilka beslut de europeiska migrationsmyndigheterna fattar. Kvinnor kan visst äga mark i Afghanistan. Jag äger mark och det gör även min mamma liksom många andra kvinnor. Det finns inga regler som säger att inte kvinnor får äga mark, säger hon.
Hon berättar också om felaktiga föreställningar om de homosexuellas situation i Afghanistan.
– Man hör att homosexuella män inte har några problem i Afghanistan eftersom män går han i hand och de kan pussas offentligt och därför är det inget problem. Det är ett stort problem och de diskrimineras väldigt mycket, säger hon.
En annan minoritet som är mycket utsatt enligt Horia Mosadiq är landets hinduer. De diskrimineras offentligt, även av politiker och de angrips just för att de är hinduer. När det finns flyktingfall som rör hinduer måste man vara extra försiktig, anser hon.
Även Hazarerna, som har diskuterats mycket i Sverige, är en utsatt grupp anser Horia Mosadiq. Förtrycket mot dem har inget som har stöd i lagen eller konstitutionen men det finns ett förtryck mot dem.
– Vi har flera fall där civila Hazarer har mördats och kidnappats av talibanerna. Flera har blivit halshuggna. Det händer här och där, kanske inte i stor skala men det händer, säger hon.
Om de dessutom är barn ökar riskerna ännu mer. Det spelar inte så stor roll exakt hur gamla de är, anser hon – de löper ändå stor risk att rekryteras av någon av de många gerillaarméerna eller hamna i olika former av trafficking.
– Många har skyddsbehov just för att de är barn, säger hon.
***
Läs mer från reportageserien ”Uppdrag: Afghanistan”
