Reportage om ,

Utvisades till Afghanistan – nu får han hjälp att starta eget

De flesta afghanerna som tvingats lämna Europa och återvända till Afghanistan berättar att de inte ser någon framtid. Men vissa försöker med stöd av olika hjälpprogram att starta ett nytt liv i hemlandet. En av dem är Nurullah Ahmadi.

Av 16 juni, 2017

Nurullah klämmer in sig bakom disken på sin lilla närbutik i Qala-i Zaman Khan, ett lugnt område i den afghanska huvudstaden Kabul.

Den prydliga disken och produkterna – från dagligvaror till rengöringsmedel – som varsamt ordnats på hyllorna vittnar om hans stora engagemang.

Vardagen i butiken är långt ifrån hans tidigare liv. Uppväxt i Kunduz i landets norra delar tvingades han fly när regionens huvudstad föll i talibanernas händer under en kort period hösten 2015.

Enligt Nurullah ville talibanerna rekrytera honom för att slåss mot den afghanska regeringsarmén och han hävdar att detta skrämde honom och fick honom att fly.

– Jag fick lämna min familj, fru, tre söner och två döttrar och betala en smugglare 5 500 amerikanska dollar för att komma till Österrike där jag sökte asyl.

Men innan hans asylansökan hann avgöras, fick han dåliga nyheter hemifrån. Talibanerna hade gått in i hans hus och misshandlat hans fru.

Nu var även familjen tvungen att fly, men de kom inte längre än Kabul.

– Vi fick bo i ett tält i utkanten av huvudstaden Samiullah, minns Nurullahs äldsta son, som nu hunnit bli tonåring och som hjälper till i butiken.

Nurullah och hans son bakom disken på närbutiken i Qala-i Zaman Khan, ett lugnt område i den afghanska huvudstaden Kabul.

När Nurullah insåg hur otrygg  familjens situation blivit bestämde han sig för att återvända frivilligt till Afghanistan. Officiellt och i statistiken är han en ”frivillig återvändande” och han reste tillbaka med ett regulärt flygplan, inte med ett chartrat plan för tvångsutvisade.

– Men jag var ”tvungen” eftersom min familj var utsatt, poängterar Nurullah.

Väl tillbaka i Afghanistan fick han hjälp att återuppta livet i Kabul och i jämförelse med andra fick han ganska mycket hjälp.

Vid ankomsten kunde han kvittera ut 500 euro, vilket räckte till att hyra ett anständigt hus, för sig själv och sin familj.

Senare stödde Österrike (via Internationella Organisationen för Migration, IOM, i Afghanistan) Nurullahs butik med 1 500 euro och gav honom ytterligare 300 euro för att fortsätta hyra huset. En sista utbetalning på 1000 euro ska han kvittera ut om tre månader.

I en afghansk kontext är det betydande summor.

Nurullah berättar att hyran för huset är 5 000 Afghani (ca 65 euro) i månaden och för affären 2 000 Afghani (ca 26 euro). Ändå säger han att det totala biståndet på 3 300 euro (varav det mesta inte är i form av kontanter) är för lite för att försörja en hel familj och att 5 000 euro skulle vara nödvändigt.

– Jag är tacksam för hjälpen, men processen är mycket tidskrävande och komplicerad, säger Nurullah.

Första gången han ansökte om stöd var strax efter ankomsten i början av mars, men trots att han hela tiden följde upp med IOM tog det till slutet på maj innan han kunde öppna närbutiken.

 

Enligt IOM-kontoret i Kabul är kontrollmekanismerna till för att givarländerna ska vara säkra på att deras hjälp används på ett så korrekt sätt som möjligt – först verifieras personens identitet och efter en intervju måste återvändaren presentera en affärsplan. För den som vill så bistår även IOM med att utarbeta en rimlig affärsplan vars bärkraftighet de sedan bedömer.

Det faktiska stödet betalas sedan inte ut i kontanter – återvändaren måste visa offerter för de varor han behöver från tre olika leverantörer. Dessa offerter bekräftas av IOM:s logistikavdelning för att se att priserna är marknadsmässiga och efter att allt detta godkänns av donatorlandet köper IOM slutligen varorna från en av leverantörerna och lämnar över dem till återvändaren.

Men byråkratin och kontrollerna skapar också svårigheter medger IOM. Även om de som återvänder får all nödvändig information både skriftligen och muntligen så är ett problem att många affärsägare och hyresvärdar som vill samarbeta med återvändare är analfabeter och att den dokumentationen de lämnar in inte är tillräcklig.

Detta måste då åtgärdas, och trots förklaringar om vad som behövs kompletteras med tar det ibland flera försök tills allt är i ordning. Detta kan bero på att återvändarna är pressade och i en utsatt situation, brist på utbildning eller att de i utvisningssituationen inte tillgodogjort sig den information de fått.

Nurullah återvände frivilligt till Afghanistan och startade en liten närbutik.

I Nurullahs fall har IOM sagt till honom att den sista delen av de österrikiska hjälpen är fryst i tre månader – tills de ser att verksamheten är igång – och är hållbar.

Men Nurullah har svårt att se logiken i detta.

– Jag har bara några få varor i min butik och jag vill utöka mitt sortiment eftersom det skulle vara bättre för företaget. Men för tillfället har jag inga pengar och måste jag vänta i tre månader för resten av biståndet blir situationen svår, förklarar han.

Nurullah försöker ändå vara försiktig positiv.

– För tillfället gör jag inte tillräckligt med vinst i affären för att kunna försörja min familj. Men jag har precis öppnat för några dagar sedan och hoppas att fler kunder kommer snart. Jag är optimistisk, men det är svårt att vara optimist här, säger han.

Hans oro är förståelig.

FN beskrev nyligen den ekonomiska situationen i Afghanistan som ”ömtålig” och lade till att den ”blygsamma ökningen” i ekonomisk tillväxt 2016 är ”marginellt lägre än tidigare prognoser”.

Afghanska affärsägare hävdar att deras verksamheter har stått stilla sedan 2014 och många vittnar om att det inte går bra för dem.

Detta ihop med det pågående upproret är sannolikt orsaken till att Nurullah ännu inte etablerat sig och se framtiden an med tillförsikt, eller i alla fall hoppas att den ska bli ljusare än det förflutna.

Trots att han fått hjälp med att öppna en butik kan han inte helt släppa tanken på att fly igen.

– Jag hoppas att butiken ska börja gå med vinst, men gör den inte det så, ja, då kanske det vore bättre att fly igen till Europa, med hela familjen den här gången, säger han fundersamt.

Läs också: Återvändande Afghaner kan ha lurats på bidrag

Läs också: Hårt tryck på FN i Kabul

Av

Hjälp oss skriva mer om Migration!

Blankspots journalistik göms inte bakom en betalvägg. Stöd det fortsatta arbetet med att bevaka Migration genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli prenumerant.

Så kan du stödja Blankspot!