21-åriga Ying utmanar diktaturen i Thailand

Sedan militären tog makten i Thailand 2014 har demokratiaktivister dömts hårt i särskilda militärdomstolar. Möt Ying som riskerar upp till sju års fängelse för att hon protesterar mot juntan.

En ung kvinna med svart träningsjacka går med lätta steg mot universitetsområdet i den thailändska staden Khon Kaen. Flera gånger stannar hon upp, väger på steget, och vänder sig om för att försäkra sig om att hon inte är förföljd.

– Ingenting är längre som det varit, säger den 21-åriga Jutamas Srihutthaphadungkit, eller Ying som hon också kallas och slår sig ner på en bänk av cement.

Allt verkar lugnt. Och det är just det som är problemet.

– De flesta nickar, ler och säger att allt är ok. Men på insidan är ingenting ok, säger Ying

Skoluniformen har hon lämnat hemma i protest. De två första åren av juridikstudier gick bra. Sedan tog militären makten och hon kände att hon var tvungen att agera.

– Att vara rädd är normaltillståndet i landet, men vi har vant oss nu, säger hon och drar fingrarna genom det kolsvarta håret.

Lyssna på intervjun

Thailand. Ett land lika älskat som obevakat bortom turistreklamens klichéer. Det land som under en period på 1990-talet var en lysande demokratisk fyr i Sydostasien faller som en sten mot botten i pressfrihetsrankningen.

Även om den senaste kuppen är den 12:e sedan 1932 och demokratin har kommit och gått i landet, så är det annorlunda den här gången.

Det verkar som om generalerna vill stöpa om den politiska scenen  för gott. Att sitta offentligt och äta en smörgås eller läsa George Orwells roman ”1984” kan räcka för att bli misstänkliggjord.

Straffskalan är drakonisk. Från tre år för militärkritisk graffiti till 50 år för kritiska poster på Facebook om kungahuset.

När landets kuppmakare Prayut besökte universitetet i Khon Kaen ställde sig Ying och hennes vänner framför scenen. Inspirerade av Hollywoodfilmen Hungergames höll de upp tre fingrar i luften som en symbol för det kuvade folkets upprorsvilja mot den alltmer auktoritära staten.

Mer krävdes inte för att mobilisera ett hundratal poliser, arméfordon och säkerhetstjänst till universitetsområdet.

– Vi greps och tvingades att genomgå en ”attitydjustering” och underteckna ett dokument där vi gav upp våra rättigheter och lovade att aldrig protestera mot militärdiktaturen igen. I så fall väntade åtal och långa fängelsestraff, minns Ying.

Det är svårt att ta till sig att militären anser att det är en av Thailands farligaste kvinnor som sitter bredvid mig på en bänk under vävarfåglarnas bon i träden framför den juridiska fakulteten.

– Jag förstår inte vad jag gör som är så farligt, säger hon.

Hon tror sig ha ett tyst stöd på universitetet och förstår att alla inte är beredda att låta sig fängslas. Priset för att protestera är högt och militären har knackat på hemma hos hennes föräldrar och frågat om hur de uppfostrat sina barn.

– Vi vet att många av lärarna stödjer oss, men de kan inte visa det öppet, det är för farligt. Egentligen borde jag plugga inför tentorna. Vi är inne i en examensperiod, jag har egentligen inte tid med den här militärdiktaturen, säger Ying och skrattar.

Fakta om konflikten i Thailand

Vilka har makten i Thailand?

Thailand är officiellt en konstitutionell monarki och ska vara en parlamentarisk demokrati, men efter en statskupp 2014 styrde den thailändska militärjuntan, “Nationella rådet för fred och ordning” (NRFO), landet fram till 2019. Arméns före detta general, Prayut Chan-o-cha var militärjuntans ledare och valdes sedan även till premiärminister i augusti 2019 – trots att han då inte tillhörde något politiskt parti. 

Finns det en opposition?

Parlamentariskt sett finns det just nu ingen fungerande opposition.  Fram till i februari 2020 fanns partiet ”Ny Framtid”, som grundades 2018, inför det senaste valet som ägde rum 2019. Det var ett populärt oppositionellt parti, framför allt bland Thailands unga. Partiet upplöstes dock i början på 2020, enligt beslut från Thailands författningsdomstol.

Vad kräver de som protesterar?

Demonstranterna kräver ett återinförande av parlamentarisk demokrati och en reformation av monarkin, så att den är i likhet med andra länder som har konstitutionell monarki, som till exempel Sverige och Storbritannien. Där fungerar monarken som statschef, men har begränsade befogenheter. Vilka befogenheter monarken har regleras i landets grundlagar.

Tillbaka till utställningens startsida

Demokratin i dvala

Desinformation

Ökad övervakning

Inställda val

Stängda skolor

Kulturen pausad

2021 CC BY-NC-ND 2.5 SE Blankspot - Wallingatan 37, 111 24 Stockholm