Analys om

Uthållighet kommer att krävas under en lång tid innan pandemin är över

Sverige närmar sig årsdagen av de första bekräftade fallen av coronaviruset. De kommande månaderna kräver tålamod och beredskap för att vaccindistributionen kan dröja.

För ett år sedan började coronaviruset bli allmänt diskuterat bland smittskyddsexperter men ännu var det inte många utanför de kretsarna som anade hur hela världen skulle komma att påverkas.

Idag har 219 länder och territorier påverkats av pandemin med totalt 101 905 092 konfirmerade fall.

Glädjande nog finns det nu vaccin men den stora lättnad inför en snabb lösning som många kände på tröskeln till det nya året börjar bytas ut mot en insikt om att vaccinutdelningen nog kommer att dröja.

Nya smittsamma mutationer av viruset har upptäckts i Storbritannien och Sydafrika som leder till ett ytterligare starkt tryck på en redan pressad vård. Vårdskulden till övriga patienter ökar fortsatt. Det allmänna allvarliga smittoläget har också inneburit fler nedstängningar, nya reserestriktioner och i vissa länder förlängda nedstängningar i försök att dämpa smittan. I många länder har generellt strängare restriktioner med utegångsförbud vissa tider på dygnet och nya avståndsregler introducerats.

Krav på munskydd av medicinsk standard, FFP2, har också införts i till exempel Österrike och Tyskland. Från att tidigare ha tillåtits använda munskydd av såväl papper som tyg måste nu alla införskaffa munskydden som är cirka tre gånger så dyra. Det är plikt att använda dem i kollektivtrafik även vid hållplatser och stationer, linbanor, inne och utanför shoppingcenter, marknader och vid hämtning av mat på restaurang (de är ju inte öppna på grund av nedstängningarna i dessa länder).

Vaccinutdelningen bygger på en omfattande logistik och vecka för vecka visar det sig att vara långt ifrån löst i många länder och distributionsplanerna behöver uppdateras. Problem med underleverantörer förekommer redan och Astra Zeneca uppger att det är orsaken till att EU just nu ser ut att få 60 procent färre vaccindoser än tidigare överenskommelser. Norge har redan aviserat att de äldre som var planerade att vaccineras i månaderna februari och mars bör räkna med vaccinering i april eller maj.

Det kommer troligen att ta mycket längre tid att vaccinera världen än vad förhoppningarna var när vaccinen var klara. Diskussionen om vaccinationsnationalism blir också allt mer brännande. Parallellt kommer det också bekymrande nyheter som de från Tyskland häromdagen om att man avråder från användning av Astra Zenecas vaccin eftersom det inte ger ett fullständigt skydd för de äldre än 65 år. Det är uppenbart att det här ett globalt spelfält där mycket kommer att kunna hända samtidigt som befolkningen i alla länder blir allt mer otålmodiga.

I hela världen är det totalt 73,5 miljoner som har haft Covid-19 och de flesta av dem bär troligen på antikroppar. Invånare i olika länder som är inne på sina tredje eller fjärde längre period av nedstängningar börjar bli frustrerade över att inte kunna röra sig fritt efter att haft sjukdomen. Antalet illegala demonstrationer i protest mot restriktionerna kan bli än vanligare de kommande månaderna. I helgen förekom det protester i ett dussintal städer i Nederländerna. Borgmästaren John Jorritsma i Eindhoven, där polisen fick använda tårgas och vattenkanoner för att stoppa upploppet efter den olagliga protesten på, kallade situationen ”bisarrt” och var orolig för de kommande dagarna och befarade ett inbördeskrig enligt engelskspråkiga NL times.

Bland de 234 miljoner barn som kämpar med skolundervisning i hemmet börjar både de och föräldrarna att känna en allt större förtvivlan. I 33 länder har skolorna dessutom varit helt stängda rapporterar Unesco. Detta får stor påverkan på utbildningsväsendet i många år framöver.

Under våren skrev i om en tänkbar utveckling av immunitetsintyg som ett slags reservalternativ i väntan på ett vaccin. Då var det få som trodde att ett vaccin redan skulle finnas nu och när det nu finns på plats kommer vaccinintygen säkerligen öppna dörrar för resande. Flygbolaget Qantas från Australien säger till BBC att de kommer kräva en vaccination för att gå ombord. Samtidigt väcker ett heltäckande vaccinationskrav många frågor, särskilt med tanke på hur lång tid det kan ta tills alla har tillgång till ett vaccin. Det har också förekommit rapporteringer om arbetsgivare inom vården som kräver att personalen är vaccinerad mot Covid-19. Det kommer att förekomma många olika lösningar här och utvecklingen kommer att bero på hur väl distributionen i slutändan kan genomföras.

De mänskliga rättigheterna prövas också ordentligt i tider av stränga restriktioner och coronalagstiftningar. För att bekämpa pandemin används även ny teknik i många länder på sätt som fortsatt behöver följas för att de inte implementeras på ett sätt som kränker människors integritet eller kan missbrukas på andra sätt. Det finns en uppenbar fara att åtgärder som introducerats under pandemin vad gäller till exempel övervakning skulle kunna bli bestående i vissa länder. Vi skrev tidigare om dessa tendenser som sedan dess enbart har blivit fler, det är en ständig balans mellan övervakning och data för folkhälsa.

Isoleringen leder till mer tid framför skärmen. På många sätt och vis en viktig lina ut till verkligheten men för andra också vägen till mer destruktiva nätvanor som kan leda till radikalisering.

Extremismen är en global utmaning som under pandemin förvärras. Vladimir Voronkov, chef för FN-kontoret mot terrorism, höll nyligen ett tal med anledning av den resolution som säkerhetsrådet antog för att bekämpa terrorism efter attackerna den 11 september 2001 mot World Trade Center och Pentagon. Voronkov underströk att hotet från terroristorganisationer kvarstår, hur snabbt de anpassar sig och hur de ligger i framkant med att utnyttja ny teknik. FN-c hefen sade också att terrorister utnyttjar COVID-19-pandemin vilket leder till nya ”rasmässigt, etniskt och politiskt motiverade våldsamma extremistgrupper.”

Att pandemin utnyttjas för att sprida ideologiska budskap och rekrytera är en mycket bekymrande utveckling i en rådan svår situation. Storbritanniens utrikesminister, James Cleverly, uppmanade under samma möte till större uppmärksamhet mot ”terroristers missbruk av sociala medier och annan ny teknik” och den långsiktiga effekten av COVID-19 på ”terrorismdynamiken”. Han tillsammans med många andra varnade för att våld från högerextrema aktörer blir allt allvarligare.

Adderar man sedan alla de människor över hela världen som det senaste året blivit av med sin försörjningsmöjligheter blir bilden än mer oroande av att frustrationen växer. Dessutom bär många stora trauman med sig som det kommer att ta många år att reparera sig ifrån när nära anhöriga gått bort och i många fall under chockartade former där man inte kunnat ta farväl. Varken under sjukdomstiden eller ens kunnat begrava sina närmaste.

Centrum mot Våldsbejakande extremism, CVE, har i dagarna presenterat en övergripande sammanställning av forskning och kunskap om våldsbejakande högerextrem accelerationism. Skriften beskriver fenomenet, dess bakgrund och säkerhetshotande verksamhet – ur både ett nationellt och ett internationellt perspektiv.

De skriver bland annat också om hur den informations- och kommunikationsteknologiska utvecklingen har skapat helt nya förutsättningar för global samverkan och idéutbyte inom våldsbejakande extremistiska rörelser, vilket bland annat främjar radikalisering och rekrytering. Och sammantaget bidrar det till att föstärka rörelser som kan utnyttja den allmänna känslan i samhället av social, politisk och ekonomisk kris och den spänning som uppstår mellan stater och nationella politiska polariseringar.

”Globala kriser och utmaningar som Coronapandemin kan skaka om förtroendet för demokratin och få narrativ om en nära förestående och önskvärd, förnyande, samhällskollaps att framstå som mer attraktiva. Nya möjligheter och världsbilder skapas för våldsbejakande extremistiska aktörer, över hela det ideologiska spektrumet.” skriver de i rapporten Våldsbejakande högerextrem accelerationism.

Under den utställning och föreläsningsserie om pandemin vs demokratin som vi gör under våren kommer vi att diskutera allt ovan. Med utgångspunkt från våra artiklar i våras bland annat om skadorna på demokratin vill vi ge en helheltsbild av de utmaningar och möjligheter för människor och demokratin när pandemin börjar klinga av.

Hjälp oss skriva mer om Coronavirus!

Coronapandemin har fört ut oss alla till en outforskad del av kartan och skapat stora utmaningar för demokratin. Vi fokuserar på att berätta om detta.

Stöd oss genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem för fortsatt bevakning av pandemins effekter på demokratin.