Utan rösträtt ingen demokrati

Några månader in i pandemin var det tydligt att människors rösträtt skulle påverkas. Sammanlagt har 79 val ställts in, flyttats fram eller genomförts under starka restriktioner. Ofta med ett lågt valdeltagande som resultat.

Under våren 2021 återgår allt fler länder och regioner i världen till en ny slags verklighet. Det ”nya normala” ser väldigt olika ut över hela världen. Men i allt fler regioner finns en vardag där man fortsätter att bekämpa smittan samtidigt som man provar att öppna samhällen steg för steg. 

I takt med allt större frihet, ännu bättre kontroll över smittan och allt mer vaccin som delas ut kan också allt fler länder genomföra coronasäkrade val efter att så många val fick ställas in eller skjutas upp under 2020.

Här följer några exempel på hur val påverkades under pandemins första år och visar att det så kallade ”nya normala” handlar om att kunna skydda sig mot pandemin såväl som att skydda de medborgerliga fri- och rättigheterna.

Få texten uppläst för dig:

I Storbritannien infördes i mars 2020 detaljerade undantagslagar i det som kallades ”Coronavirus Act 2020”. Där kunde man bland annat läsa om hur pandemin påverkade de kommande valen. Planerade lokala val, borgmästarvalen samt några lokala folkomröstningar som skulle ha genomförts i maj 2020 ställdes in och planerades istället för att genomföras ett år senare.

Det gällde även valet av Londons borgmästare samt kriminal- och polismästare i England och Wales. De personer som väljs in vid valen 2021 kommer då att få sitta en kortare mandatperiod, från fyra år till tre år. Och på motsvarande sätt sitter de nuvarande invalda ett år längre på sina poster.

I Frankrike under vårvintern 2020 var det dags för lokalvalen som berör 16 miljoner röstberättigade. I dessa val väljs borgmästare, kommunledare och en halv miljon ledamöter till landets samtliga kommunstyrelser.

Lokalvalen görs i två omgångar och den första av dem skedde i mitten av mars 2020 precis runt den första franska nedstängningen och dödstalen började öka. Valdeltagandet blev lågt, runt 45 procent av befolkningen röstade att jämföras med dryga 60 procent i tidigare val. 

Den andra valomgången fick skjutas upp och kunde genomföras i slutet av juni, efter den mer akuta första fasen av smittspridningen. Då blev det ett ännu lägre valdeltagande. Det blev rekordlågt på drygt 40 procent på grund av pandemin och rädslan att smittas.

I Polen ville man länge genomföra presidentvalet i början av maj, som planerat trots den pågående pandemi och trots att de polska karantänsreglerna omöjliggjorde ett valarbete. Oppositionen var starkt kritisk och menade att den högernationalistiska presidenten Andrzej Duda därmed var den enda kandidaten som kunde bedriva en fungerande valkampanj. Oppositionen fick kämpa både mot det faktum att valarbetet på gator och torg inte kunde genomföras och på grund av pandemin och det krisläge den innebar fick den sittande presidenten extra mycket mer tv-tid i statstelevisionen än oppositionen. 

Till slut sköt dock valmyndigheterna fram valet. En första valomgång skedd sedan i juni. Andrzej Duda och hans regeringsparti ”Lag och rättvisa” lyckades då inte få den majoritet som krävdes för ett avgörande. Den andra valomgången skedde sedan den 12 juli och valdeltagandet var högt trots coronarestriktionerna. 

I Kroatien förvånade det sittande partiet landets samtliga valanalytiker genom att vinna det extra-insatta parlamentsvalet. Hanteringen av pandemin ansågs vara en förklaring till segern. Valprocessen föregicks av en diskussion om huruvida man som smittad ens skulle kunna rösta. Det hittade man dock en lösning på genom att införa möjligheten att rösta genom ombud.

Serbiens president Aleksandar Vucic, mars 2020.

I Serbien fick man ett rekordlågt valdeltagande på 48 procent i juni 2020 när valet till slut genomfördes efter att det skjutits upp två månader. Man lättade på de stränga restriktionerna som rådde i landet för att kunna genomföra ett val.

Att landet gick från stränga utegångsförbud till att öppna helt för att kunna genomföra ett presidentval har kritiserats hårt av smittskyddsexperter och oppositionen. Man tillät även publik på fotbollsmatcher vilket inkluderade en derbymatch inför en fullpackad arena med 25 000 människor.  

Valet ledde till en förväntad seger för det styrande konservativa partiet SNS och Aleksandar Vucić som också i sitt kampanjande lyfte fram hur väl landets coronastrategi fungerat. Eftersom valdeltagandet var så lågt bojkottades det av oppositionen.

Valobservatörer konstaterar att valet uppfyllde ett minimum av demokratiska standarder, men påpekar också att det försvårar tillämpningen av demokrati när det i själva verket inte ens finns motkandidater. Presidenten har anklagats också för att kontinuerligt ha mörkat siffror över hur pandemin drabbat Serbien. Medier är under stort tryck och pressfriheten i Serbien är under attack. 

Veckan efter valet skedde det protester och demonstrationer när den omvalde presidenten meddelade att det ska återinföras restriktioner och utegångsförbud på grund av smittoläget. Våldsamma sammanstötningar med polisen skedde i huvudstaden Belgrad under stormningar mot parlamentet och under demonstrationerna.

Till slut backade presidenten från utegångsförbudet men införde begränsningar på hur många människor som kunde samlas samtidigt. 

Trots att pressfriheten inte rådde i landet spreds via sociala medier bilder och vittnesmål om det polisiära övervåld som skedde genom. 

Dunja Mijatovic, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter reagerade över situationen i Serbien och uttryckte en oro för hur demonstranternas mänskliga rättigheter kränktes och hur de behandlas av polisen. 

Unga väljare i USA 

Ett glädjande styrkebesked för demokratin är det historiskt höga valdeltagandet i USA trots att det pågick en andra våg av pandemin. 

Allt fler delstater kunde erbjuda väljarna att förtidsrösta eller poströsta.

Över 161 miljoner amerikaner röstade i valet 2020 det motsvarar cirka 68 procent av den röstberättigade befolkningen. Demokraternas kandidat Joe Biden vann med 51,3 procent av rösterna, vilket motsvarar drygt 81 miljoner röster. Donald Trump för republikanerna fick 46,9 procent av rösterna, vilket motsvarar drygt 74 miljoner väljare.

Valintresset ökade för att många ville missnöjesrösta mot Trump men också som en reaktion mot rasism och polisvåld som följt på George Floyds död i Minneapolis tidigare samma år. 

Engagemanget för Black Lives matter-frågan som trots pandemin letade sig ut på gator och torg över hela världen och till stor del engagerade unga offline såväl som online. Läs mer om det bland våra exempel på aktivister där vi berättar om en historiskt stor demonstration, trots pandemin, i Österrike som en del av Black Lives Matter. 

De unga som använt sig av sin rösträtt i det amerikanska valet i det senaste valet kan i vissa vågmästarstater ha avgjort valet.   

Unga har i amerikanska val alltid haft ett mycket lägre valdeltagande än de äldre. Klyftan mellan hur många av de yngsta respektive äldsta väljarna som röstar är bekymrande för den amerikanska demokratin. 

De ungas valdeltagande är så viktig. Dels för att de kunde rösta under en pandemi och säga sin mening dels att många av dem kanske nu fortsätter ett livslångt engagemang för demokratin och människors rättigheter. 

De unga i USA gått in i valrörelsen med erfarenheter av att ha genomfört klimatdemonstrationer, blacklivesmattermarscher och sett vad en hashtagg som metoo kan åstadkomma. 

Ovanpå detta bar de med sig en oro för sin framtid och sin familj på grund av pandemin. Dessa väljares fortsatta berättande om sitt engagemang och sin avlagda röst kan inspirera fler.

Charlotte Hill från University of California Berkley som forskar på val och valdeltagande och menar att det låga valdeltagandet bland unga också beror på att det är så mycket svårare för unga att rösta. Unga går ofta miste om eller glömmer att utnyttja sin rösträtt för att de inte kan tillräckligt om processen.

Unga väljare har i större utsträckning röstat på demokraternas kandidat Joe Biden och i vågmästarstaterna har de unga svarta väljarna spelat en avgörande roll.

De unga rösterna i det amerikanska valet ska lyftas fram när man läser mer nedslående perspektiv av ungas engagemang för sin demokrati som framkommit i olika studier.

Med allt rapportering om hotad demokrati är valdeltagandet bland unga i USA värt att fortsätta analysera och lära av som ett framgångsexempel. 

Brit Stakston

 

En desillusionerad milleniegeneration

Centre for the Future of Democracy presenterade 2020 en studie genomförd med 4000 respondenter med unga från 160 länder som visar hur desillusionerade milleniegenerationen är över demokratin. De är födda mellan 1981 och 1996. 

Tilltron till demokratin visar sig vara störst i länder med populistiska ledare på vänster eller högerskalan. 

Missnöjet som helhet befinner sig på de lägsta nivåerna sedan 25 år.

Tillbaka till utställningens startsida

Demokratin i dvala

Desinformation

Ökad övervakning

Inställda val

Stängda skolor

Kulturen pausad

2021 CC BY-NC-ND 2.5 SE Blankspot - Wallingatan 37, 111 24 Stockholm