I måndags införde USA nya sanktioner mot en av Eritreas ledande militärer Filipos Woldeyohannes, överbefälhavare för den eritreanska armén (EDF). Det sker i samband med att USA anklagade styrkorna för övergrepp i Tigrayregionen.
Av Martin Schibbye 25 augusti, 2021
USA:s finansdepartement skriver i ett uttalande att sanktionerna införs eftersom de eritreanska styrkorna varit involverade i ”fruktansvärda händelser” i Tigray såsom ”massakrer, plundring och sexuellt våld”.
Juridiskt hänvisar departementet till magnitskijlagen, som ursprungligen är en lagstiftning som antogs av Förenta staternas kongress år 2012. Lagen innebär att den amerikanska staten har rätten att beslagta finansiella tillgångar samt neka individer inresa i USA som misstänks för brott mot de mänskliga rättigheterna.
Från början användes den för att neka individer, som tros vara inblandade i Sergej Magnitskijs död.
Finansdepartementet menar också att den eritreanska armén medvetet har skjutit civila och gått från hus till hus och avrättat män och unga pojkar samt fördrivit boende från sina hus och tagit över dem tillsammans med familjernas ägodelar.
USA:s utrikesminister Antony Blinken sa också i ett separat uttalande att: ”USA kommer att fortsätta identifiera och införa åtgärder emot de som är inblandade i grova övergrepp mot de mänskliga rättigheterna i Etiopien och på så sätt förlänger konflikten och den humanitära krisen”.
Parterna uppmanades att dra tillbaka sina stridande förband och utlysa en vapenvila och eldupphör följd av politiska förhandlingar.
Eritreas utrikesdepartement har avfärdat anklagelserna som ”totalt grundlösa” och uppmanat USA att lansera en oberoende undersökningskommission för att reda ut frågan om USA har som ambition att bevisa de ”falska anklagelserna”.
I pressmeddelandet från det eritreanska utrikesdepartementet kallas också USA:s beslut för ”olagligt” och Eritrea menar att det handlar om utpressning.
Eritrea menar också att det inte är första gången som USA plockar fram ”grundlösa anklagelser” för att slå mot Eritrea och hänvisar till ett brev man mottagit från USA i mars.
”Det är olyckligt att du har dragit dessa slutsatser baserat på icke-verifierade uppgifter som cirkulerat i medier. Dessutom vänder jag mig emot tonen i ditt brev i vilket du verkar vilja rulla tillbaka de icke-konstruktiva policys som präglat den amerikanska administrationens hållning mot Eritrea under de senaste 30 åren. Jag önskar inte gå in på de bittra detaljerna i brevet men jag hoppas på en snabb förbättring”, skriver Eritreas utrikesminister som svar.
Under konfliktens början mellan Tigray People’s Liberation Front (TPLF) och den federala armén så förnekade både Eritrea och den etiopiska regeringen att trupper från Eritrea deltog i striderna.
Men under våren erkände Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed att så var fallet och att Eritrea deltog på inbjudan av den etiopiska regeringen för att slå tillbaka TPLF:s attack på ett regemente i början av november.
Även Eritrea har sedan dess öppet medgett inblandning i kriget men förnekat övergrepp och pekat på att det handlat om att ta de områden som en domstol efter kriget mellan Eritrea och Etiopien 1998 till 2000 beslutade skulle tillhöra Eritrea.
Att uttalandet från det amerikanska finansdepartementet kommer nu har att göra med att den amerikanska utrikesministern varnat för att ”ett stort antal eritreanska soldater åter rest in i Etiopien efter att ha dragit sig tillbaka i juni”.
Beslutet om sanktioner mot arméchefen Filipos Woldeyohannes har fått regeringstrogna eritreaner att mobilisera på twitter mot vad man upplever som ett orättvist beslut. Andra menar att mot bakgrund av det som skett i Tigrayregionen är sanktioner mot arméchefen för litet och för sent för att påverka konflikten.
Även EU har sedan tidigare beslutat om riktade sanktioner mot militärer och politiker i Eritrea för vad man menar är delaktighet i människorättsbrott och övergrepp i norra Etiopien. EU:s nya sanktionssystem går under namnet ”EU Global Human Rights Sanctions Regime” och syftar till att unionen ska ta tydligare ställning i frågor som rör mänskliga fri- och rättigheter genom att straffa förövarna. Något som Blankspot rapporterade om i mars i år.
Läs hela det amerikanska finansdepartementets beslutet och motivering här:
Bild: AgnosticPreachersKid
Av Martin Schibbye
Hjälp oss skriva mer om Eritrea!
Sedan ärkefienderna Etiopien och Eritrea har kommit överens om att återuppta sina diplomatiska förbindelser har det otänkbara blivit verklighet.
Vi har rapporterat om hur telefonlinjerna öppnats mellan Asmara och Addis Abeba. Om hur Ethiopian Airlines ska börja trafikera luftrummet igen. Om nyöppnade hamnar och ambassader. Men också om bakslagen. Nedstängningen av gränsen och nu om hur kriget riskerar att sprida sig i regionen.
Stöd oss så vi kan fortsätta att rapportera genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem. Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea”.
