Den 4 maj stängdes det turkiska luftrummet för armeniska flygbolag. Det turkiska beslutet kom efter att ett monument till minne av personer som mördade ungturkiska ledare som låg bakom folkmordet 1915 rests i Jerevan. Nu hotar Turkiet med fler åtgärder om minnesmonumentet inte tas ned.
Av Rasmus Canbäck 4 maj, 2023
Det dröjde inte länge förrän det i turkiska ögon kontroversiella nya minnesmonumentet till Operation Nemesis i Jerevan väckte reaktioner i Ankara.
För att markera stängde den turkiska regeringen luftrummet för armeniska flygbolag till tredjepartsländer.
I praktiken innebär det att passagerarplan som flyger mellan Armenien och Europa antingen behöver ställas in eller ta en omväg genom Georgien, norr om Armenien. Det har främst drabbat flygbolaget FlyOne där passagerare redan klagat på att resor blivit inställda.
Operation Nemesis var en hämndaktion utförd av armenier i början på 1920-talet.
Insatsen riktade sig mot dem som pekats ut inom den ungturkiska regeringen för att ligga bakom folkmordet mot armenier 1915, men även mot azerbajdzjaner som låg bakom massakrerna mot armenier i Baku 1918.
I samband med förlusten i första världskriget 1918 avsattes den ungturkiska regeringen och ett inbördeskrig bröt ut. Det vanns av Mustafa Kemal Atatürk, som efter att ha utropat den turkiska republiken 1923 blev dess första president.
Mellanösternforskaren och Armenienkännaren Svante Lundgren vid Lunds universitet berättar om bakgrunden.
– Flera av de ungturkiska ledarna dömdes till döden av regeringen som tog över efter första världskriget, men innan Mustafa Kemal kom till makten. Tre personer avrättades, men de flesta flydde landet, bland annat till Tyskland. Känslan bland armenier var att de ungturkiska ledarna kommit lindrigt undan, vilket gjorde att armeniska grupperingar planerade för att mörda ett antal av de ledande ungturkarna som flytt landet, vilket också skedde, säger Svante Lundgren.
Enligt Svante Lundgren är frågan särskilt känslig i Turkiet för att historieskrivningen mellan Armenien och Turkiet går isär.
– De ungturkiska ledarna blev visserligen dömda till döden 1919, men när Mustafa Kemal kom till makten rehabiliterades synen på de ungturkiska ledarna som bland annat låg bakom folkmordet. Liksom ungturkarna i dag ses som patriotiska hjältar i Turkiet så ses deltagarna i Operation Nemesis som hjältar i Armenien. Här går historieskrivningen isär, säger Svante Lundgren.
Flygförbudet mot armeniska bolag infördes 10 dagar innan det turkiska valet. Opinionsmätningar inför valet visar att valutkomsten inte är så tydlig som regeringschefen Recep Tayyip Erdoğan hoppats på.
Tvärtom är det möjligt att regeringskonstellationen bestående av Erdoğans parti AKP och det ultranationalistiska MHP förlorar valet. MHP är moderparti till den etnonationalistiska turkiska gruppen Grå vargarna.
Efter att luftrummet stängdes ner meddelade den turkiska utrikesministern Mevlüt Çavuşoğlu i turkisk statsmedia att fler krav kan komma om Armenien inte tar bort minnesmärket.
– Monumentet, rest till minne av terrorister som dödade våra medborgare och diplomater, samt våra azerbajdzjanska bröder under 1920-talet, glorifierar dessa terrorister. De säger att installationen av monumentet tilläts av borgmästarkontoret, det är utanför vår kontroll. Jag anser att sådana uttalanden är falska, de visar inte god vilja. På grund av detta har vi stängt luftrummet för armeniska flygplan.”
Han lade också till att fler krav kan komma från Ankara om ”Armenien fortsätter agera i samma anda”.
Mönstret känns igen även i Sverige där få har undgått den svensk-turkiska relationen i samband med Natoprocessen. Erdoğan har kritiserats för att ställa fler krav när Sverige tillmötesgått vissa.
Det rör sig bland annat om skärpta terrorlagar och utvisningar eller utlämningar av turkiska medborgare som i Turkiet anses utgöra hot mot staten.
Den 26 april höll Sveriges riksdag en minnesceremoni för folkmordet mot armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker. Det föregicks av en offentlig debatt efter att svenska utrikesdepartementet avrått främst moderater, men även riksdagsledamöter från andra borgerliga partier, från att delta.
Anledningen var att utrikesdepartementet befarade att minnesstunden skulle kunna uppröra Turkiet. I Turkiet, liksom i Azerbajdzjan, är folkmordserkännande straffbelagt.
Trots att minnesstunden både blev av och väckte stor uppmärksamhet kommenterades inte händelsen i turkiska medier.
Svante Lundgren menar att det är svårt att säga om det finns ett samband mellan det turkiska valet 14 maj och reaktionen mot Armenien, men att det finns tecken som tyder på det.
– Det kan ha med valet i Turkiet att göra. Liksom Erdoğan har satt Sverige på plats kring hur man ser på PKK och så vidare, så kan Armenien användas som verktyg på liknande sätt för att väcka engagemang i valrörelsen. Det är dock spekulation, och om det inte hade varit val kanske det ändå blivit en politiskt känslig fråga. Frågan är däremot om det hade blivit en lika stor fråga, säger Svante Lundgren.
Det turkiska agerandet kan också ses i kölvattnet av konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan. Turkiet som är en nära allierad till Azerbajdzjan tar konsekvent brödralandets sida.
Förutom den känsliga frågan om folkmordet mot armenier så har även Nagorno-Karabach varit en stoppkloss för normaliseringsprocessen länderna emellan.
Under kriget mellan Armenien och Azerbajdzjan 2020 förbjöds turkisk import av framför allt kläder till Armenien. Det gjordes efter att Turkiet hjälpt Azerbajdzjan militärt, bland annat genom att anlita syriska legosoldater som stred vid fronten. Sedermera har importen av varor återupptagits.
Under den ödesdigra jordbävningen som drabbade Turkiet hårt i februari tilläts Armenien, till skillnad från Cypern som också ligger i konflikt med Turkiet, skicka hjälpinsatser. Det var första gången på över 30 år som landgränsen mot Turkiet användes.
Av omvärlden välkomnades initiativen som snabbt rapporterades som positiva utifrån normaliseringsprocessen – vilken nu riskerar att komma av sig.
