Analys om Digitalisering, Edward Snowden
Tiden allt mer mogen för Snowdens avslöjanden
År 2013 chockade den 29-åriga Edward Snowden världen när han avslöjade NSA:s omfattande övervakningsprogram. Nu sju år senare slår en federal amerikansk domstol fast att massövervakningen var olaglig.
Av Brit Stakston 3 september, 2020
Det ser ut som att Edward Snowden kommer att få rätt.
I går kom ett beslut gällande en överklagan från fyra personer ur den somaliska diasporan som tidigare dömts för samröre med och pengaöverföring till en terroristorganisation i Somalia.
När de fyra dömda överklagade domen argumenterade de (och deras advokater från ACLU, American Civil Liberties Union) mot hur de övervakats, vilket framkommit genom Snowdens avslöjanden.
Överklagan avslogs enhälligt av en federal appelationsdomstol i Kalifornien efter sju år. Men domstolens yttrande kring datainsamlingen ger en unik inblick i vad Snowdens avslöjanden lett till.
För domstolen adresserade även själva grundfrågan om den otillåtna datainsamlingen när domslutet slutligen fastställdes.
Den amerikanska federala överklagandenämnden menar att det kontroversiella telefonövervakningsprogrammet som National Security Agency (NSA) använde sig av, och som exponerades av Edward Snowden, var olagligt och troligen har brutit mot landets författning.
Snowden kommenterar själv på Twitter att han aldrig trott att den dagen skulle komma när amerikanska domstolar fördömer det NSA gjorde och dessutom ger honom ett erkännande för att ha offentliggjort det.
I domslutet, som alltså avslår överklagan, skriver man “Snowdens avslöjande av metadataprogrammet föranledde en betydande offentlig debatt om lämplig omfattning av statlig övervakning.” och beskriver sedan den metadata som samlats in genom telefonövervakningen i “The Telephony Metadata Collection Program”.
Metadatainsamlingen samlade in uppgifter om telefonnummer av de inblandade i ett samtal samt tidpunkt och längd på samtalet, dock ej själva samtalsinnehållet. Det var möjligt att göra en sådan övervakning utan att ange någon som helst tidsbegränsning.
Övervakningen kunde pågå i flera år, vilket en av de överklagande bekräftar, och i takt med teknikutvecklingen kom metadatan även att inkludera plats och uppkopplingsmaster.
Programmet byggde också på övervakning av personer i flera steg. Även de som ringde de övervakade övervakades och i sin tur övervakades även de som ringde dem, det vill säga i totalt tre led. Detta innebär enorma mängder av metadata som kan kombineras, analyseras och därmed avslöja väldigt mycket mer än vem som ringde vem.
Skrivningarna i domslutet ger en samtidsintressant inblick i hur övervakning går till och balansgången mellan den nationella säkerheten och den personliga integriteten.
Men det ger också en bild av hur otroligt långsam rättsprocessen är runt säkerhetsklassade fall. Överklagan lämnades in i november 2013.
Värt att påminna om är att denna form av massinsamling av metadata från telefonsamtal förbjöds i juni 2015 när den amerikanska kongressen godkände lagen USA Freedom Act som förbjuder statlig övervakning. De förlängde inte den tidigare Patriotic Act-lagen som godkänt denna form av massavlyssning. Den nya lagen innebar att NSA måste avgränsa sina övervakningsinsatser och inleda rättsprocesser för att få ut uppgifter från telefonbolagen.
Det är också intressant att denna överklagan kretsar runt just det fjärde tillägget i den amerikanska författningen, med tanke på hur centralt det var för Snowdens avslöjande.
Förra året, den 17 september 2019, lanserades Edward Snowdens bok “I allmänhetens tjänst”. Det är det datum då den amerikanska författningen skrevs år 1787. Det fjärde tillägget handlar om skyddet för människor och deras egendom från regeringens granskning och att om någon vill börja rota i någons privatliv behövs det en domares godkännande om husrannsakan.
Ett eventuellt godkännande kan då bara gälla för en begränsad tid.
Detta var själva basen för Snowdens beslut att agera i allmänhetens tjänst eftersom han ansåg och ville pröva om inte NSA:s övervakningsprogram nonchalerade det fjärde tillägget. Ett 230 år gammalt dokument skrivet under en tid då kulramar användes var hans utgångspunkt.
I den aktuella överklagan ger man trots detta inte de målsägande rätt i att metadatainsamlingen bröt mot det fjärde tillägget, trots att domstolen instämmer i att insamlingen strider mot författningen och var olaglig i sig, men de skriver också att det saknas fakta i målet att den insamlade datan som användes av regeringen under rättegången mot de fyra dömda kom från den olagliga metadatainsamlingen.
Men att en amerikansk domstol fastslår att “av alla dessa skäl har svarandens argument för att det (insamlingen) bryter mot det fjärde tillägget i författningen en avsevärd tyngd” är den typen av erkännanden som Edward Snowden inte trott att han skulle få höra under sin livstid i en amerikansk domstol.
Visselblåsaren Snowden anses av många vara en spion och landsförrädare i USA efter att han avslöjade försvarshemligheterna från NSA och lever numer i Ryssland där han har asyl.
Det finns dock än fler tecken på att tiden börjar bli mogen för att förstå vikten av hans avslöjanden om otillåten datainsamling.
Donald Trump överraskade nyligen med att först nämna i en intervju hos New York Post “om att många är på Snowdens sida” i Vita huset. Några dagar senare följde The Guardian upp och menar att president Trump överväger att benåda Snowden.
Oavsett hur det blir med det så visar det att frågan om otillåten datainsamling är en mycket mer aktuell fråga nu än tidigare. Det är ju också huvudargumentet för Trumps krav gentemot appen Tiktok.
När jag 2016 intervjuade Edward Snowden undrade jag vad valet av Trump som president skulle betyda för honom och hans chanser för benådning:
“Jag struntar i det. Men verkligheten är såhär: Donald Trump har utsett en ny chef för CIA och han använde mig som exempel när han sa: ”Dissidenter borde avrättas”, något jag anser är en fundamentalt oamerikansk sak att säga.
Men vi har mycket större problem att diskutera än min personliga situation. Jag är minst viktig i allt det här.
Min insats och mitt största bidrag till vårt samhälle har på sätt och vis redan passerat.
Om jag blir överkörd av en buss, träffad av en drönare eller utslängd ur ett plan imorgon så spelar det inte så stor roll för mig.
Jag tror på de beslut jag redan tagit, jag har gjort mitt bästa och kommer att fortsätta med det. Och jag kommer inte att rädas den typen av politik som inte förstår den mest grundläggande sanningen i en demokrati: att vara oliktänkare är att vara en patriot, inte landsförräderi.”
Det aktuella domslutet igår i för en överklagan baserad på Snowdens avslöjanden visar mellan raderna att han uppnått det han ville.
Kunskapen har ökats om effekten av datainsamling.
Och historieskrivningen börjar landa till hans fördel.
Det är som om det för fler än Snowden börjar bli synligt hur allt hänger ihop.
Läs mer:
Domslutet: United States Court of Appels for the Ninth Circuit
DW: US court rules NSA surveillance program exposed by Snowden was illegal
Reuters: U.S. court: Mass surveillance program exposed by Snowden was illegal
New York Post: Trump: ‘A lot of people’ think Edward Snowden ‘not being treated fairly’
The Guardian: Trump says he will ‘take a look’ at pardon for Edward Snowden
Politico: Court rules NSA phone snooping illegal — after 7-year delay
