Analys om Digitalisering, MIK
Teknikfilosofen Tom Chadfield: “Vi skapar många skeptiker genom att lära ut källkritik på fel sätt”
Ett kritiskt tänkande ger en förståelse för att världen är komplex – även om vi verkar försöka agera som om den inte är det vilket gör oss oerhört sårbara, menar techfilosofen och författaren Tom Chatfield.
Av Brit Stakston 23 november, 2020
Tom Chatfield som har doktorerat vid St Johns College i Oxford menar att det kritiska tänkandet är det verktyg som behövs allra mest för att utvärdera bevis och hantera de stora mängder av desinformation som finns på internet.
Men poängterar att det finns svagheter i att vara kritisk till allt.
– Jag är en varm anhängare av att lära ut källkritiskt tänkande, men en av svårigheterna idag är att vi skapar många skeptiker genom att lära ut källkritik på fel sätt. Istället för att behandla källkritik som att det inte går att lita på någon information alls, tror jag på styrkan i riktigt bra förklaringar. Det är själva grunden för den vetenskapliga metoden – som kan göra träffsäkra förutsägelser och därmed också trovärdigt förklara vår omvärld på ett bra sätt, sade Tom Chafield till Internetstiftelsen innan årets upplaga av Internetdagarna.
Techfilosofen Tom Chatfield var en av huvudtalarna under den första av två heldagar om internet och dess framtid på årets upplaga av Internetdagarana. Chatfield har även skrivit en bok i ämnet och vill förmedla det tankesätt som krävs för att gå vidare från den brist på kritiskt tänkande som råder idag.
För Chatfield är det kritiska tänkandet vägen till att överkomma förutfattade meningarna och fördomar om varandra. Det ger dessutom en möjlighet att få grepp om allt det som så ofta känns övermäktigt idag.
Kritiskt tänkande bygger på att man väljer att lägga energi och kraft på denna komplexitet och inte alltid väljer de enkla lösningarna.
Människan har dock en inbyggd förmåga att välja enkla vägar istället för att svara på eller ens ställa de svåra frågorna. Chatfield menar att om vi inte gör det glömmer vi bort att vi just ersatt sökandet efter svar på komplexa frågor med svar på något annat, enklare, genom generaliseringar eller mentala genvägar av olika slag.
Hur många som gillar ett inlägg blir ett ytligt substitut på en djupare undran om någon överhuvudtaget bryr sig om vad man säger eller ens tycker om avsändaren.
Antalen gillanden på ett inlägg svarar på något helt annat. Och här menar Chatfield att vi behöver påminna oss om att sociala medieplattformar är informationsekosystem som är ”genuint likgiltiga” för huruvida någon information är korrekt eller sann utan premierar mer sådant som gynnar skaparens affärsmodell vilket har lett till exempel engagemang och tvärsäkerhet premieras.
Inlägg där man tvekar över något eller lindar in det man vill förmedla kommer inte framkalla känslor eller bli virala enligt den logik de är byggda för.
Avsaknaden av det kritiska tänkandet i kombination med teknikens och internets utveckling har enligt Chatfield lett till en verklighet där människor inom olika grupperingar blir allt mer likgiltiga för vad som är sanning eller fakta.
Det är som om allt fler tvivlar på allt.
Han beskriver också den tondövhet som råder och att man helt missar att samhällsbyggande ska förstås utifrån att det är en serie av problem som det är upp till var och en av oss att lösa.
I debatten och det politiska klimatets olika grupperingar förenklas detta dock till att samhället är 1 (ett) problem att lösa på ett specifikt sätt.
Vägen ur detta bygger på att öka förmågan att erkänna tvivel och våga ställa sig frågor även om det är smärtsamt i en tid av tvärsäkerhet.
Chatfield gav avslutningsvis fem verktyg i en källkritisk verktygslåda som han beskriver som mentala vanor.
Dessa kan fungera som en sköld eller en form av vaccin mot desinformation och likgiltighet.
1 Ta pauser – ett kritiskt tänkande kräver tid att reflektera och tänka.
2 Leta efter vederläggning och belägg istället för att söka efter bekräftelse. Pröva kritiskt och utmana den idé som presenteras istället för att enbart närma sig likasinnade. Det går att hitta ”bevis” för allt.
3 Leta efter gemensamma värderingar och en mångfald av synsätt.
4 Öppna frågor istället för att påstå saker tvärsäkert. Ställ frågor som “Jag vet inte. Vad tror du? Varför?” eller öva på att säga ”Jag måste ta reda på mer.” eller ”Jag har inte läst den artikeln”.
5 Ta reda på vem som tjänar på detta och vad som är den underliggande drivkraften. Värdera inte information utifrån hur stort digitalt genomslag det fått.
