Nyheter om Afghanistan
Talibanerna: ”Vi kommer att respektera pressfriheten… men,”
Talibanernas talesman Zabihullah Mujahid har meddelat den internationella pressfrihetsorganisationen Reportrar utan Gränser att ”inga hot eller vedergällningar kommer att utföras mot journalister”.
Av Martin Schibbye 17 augusti, 2021
Beskedet gavs den 15 augusti samtidigt som maktövertagandet i Kabul fick flera av de diplomater, journalister och biståndsarbetare som ännu inte lämnat Afghanistan att fly.
Men uttalandet saknar ”trovärdighet” menar Reportrar utan Gränser, eftersom det facit som från hur talibaner behandlat journalister är entydigt negativt.
Under åren 1996 till 2001 då talibanerna styrde landet så var alla medier förbjudna utom Voice of Sharia, som sände religiös propaganda.
Men RUG menar samtidigt i ett eget uttalande att de anser att man ska notera de ord som talibanernas talesperson använder.
– Vi kommer att respektera pressfriheten eftersom mediernas rapportering kommer att vara användbart för samhället och hjälpa till att korrigera ledarnas ”felaktigheter”. Genom detta uttalande till Reportrar utan Gränser vill vi deklarera inför världen att vi erkänner mediernas viktiga roll, sa talibanernas talesman Zabihullah Mujahid.
När pressfrihetsorganisationen bad om att få uttalandet skriftligt fick de svaret att landet befann sig i en övergångsperiod och att det skulle dröja ett par dagar. Men att talibanerna såg på de journalister som arbetade för statliga eller privat ägda medier inte var brottslingar och att ingen av dem skulle åtalas.
– Enligt vårt synsätt är dessa journalister civila, och därtill ofta talangfulla unga människor som utgör en del av landets rikedom. Det kommer inte att finnas något hot mot dem. Om journalister har stannat hemma på en del platser beror det på situationen med kriget, men de kommer snart att kunna jobba som förut. Vi behöver dem för att bryta med den känsla av skräck och rädsla som nu regerar i landet
På en direct fråga om situationen för de kvinnliga journalisterna svarade Mujahid att det afghanska samhället var ett muslimskt samhälle.
– För att etablera religiösa regler har vi offrat många. De kvinnliga journalisterna är också muslimer. Vi kommer så klart att etablera ett juridiskt ramverk som gäller klädsel, användandet av hijab så att kvinnor inte blir trakasserade på gatorna eller arbetsplatserna. Men tills dessa regler finns nedskrivna, uppmanar jag dem att stanna hemma utan stress eller rädsla. Jag garanterar dem att de alla snart kan gå tillbaka till sina arbeten.
Samtidigt skriver The Guardian att kvinnliga afghanska journalister nu försöker förstöra alla spår av vad de har jobbat med, av rädsla för talibanernas våld.
Reaktionerna i Kabul på uttalandet har varit olika uppger Reportrar utan Gränser.
– Just idag verkar talibanerna inte ha något emot oss, men hur blir det imorgon, frågade sig en lokal journalist.
En annan frågar sig vad som kommer att hända den dagen de utländska journalisterna har rest hem och talibanernas regering är på plats.
Sedan maktövertagandet har ett 100-tal medier slutat att sända program eller publicera nyheter. I Kandahar rapporteras det att en radiostation döpt om sig till just Voice of Sharia namnet på talibanernas propagandaradio under 1990-talet.
Enligt Reportrar utan Gränser har Afghanistan åtta nyhetsbyråer, 52 tv-kanaler, 165 radiostationer och 190 tryckta tidningar som görs av 12 000 journalister av vilka 1741 är kvinnor enligt CPAWJ (The Centre for the Protection of Afghan Women Journalists). Innan talibanernas maktövertagande rankades landet på plats 122 av världens 180 länder i Reportrar utan gränsers årliga pressfrihetsindex.
Det svenska Journalistförbundet lämnade under måndagen in ett brev till regeringen där de skriver att förbundet vill att Sverige ger flyktingstatus till afghanska journalister, tolkar, och andra som arbetat för svenska medier.
“Det här är personer som på olika sätt varit avgörande för att svenska medier har kunnat rapportera från det krigshärjade landet”, skriver förbundet i brevet till utrikesminister Ann Linde (S) som undertecknas av ordförande Ulrika Hyllert.
Även International Federation of Journalists (IFJ) menar att länder bör hjälpa de lokala journalister och människorättsaktivister som möjliggjort rapportering inifrån Afghanistan.
Enligt FN ökade våldet mot kvinnliga journalister med 60 procent under perioden 2012–2017. Det har gjort att flera kvinnor lämnat yrket, framför allt i de mest osäkra delarna av landet. Sedan 2001 har fem utländska kvinnliga medieanställda dödats och tio tvingats lämna landet, enligt Reportrar Utan Gränser.
I början av 2018 slog Reportrar utan gränser larm om att många oberoende afghanska medieorganisationer utsattes för hot av talibanerna. Bland annat tvingades flera medier betala för beskydd, eller skatt till talibanerna, för att inte utsättas för attentat, vilket svenska Afghanistankommittén då uppmärksammade.
Arbetsmetoden bekräftades då av talibanernas talesperson Zabihullah Mujahid, som sa att de tagit emot skatter från flera medieorganisationer. Enligt Reportrar utan gränser hade exempelvis den lokala tv-stationen Ghaznavian i Ghazni, Radio Killid och Radio Sama utsatts för hot.
På den afghanska tv-kanalen Tolo News har man fortsatt sändningarna trots talibanernas övertagande.
Det kvinnliga nyhetsankaret Beheshta Arghand intervjuade talibanernas representant i sändning – något som var otänkbart under förra talibanstyret.
”Vi återupptog sändningen med kvinnliga programledare i dag” skriver Mirawa Popal, nyhetschef kanalen på Twitter.
Nyhetsankaret Beheshta Arghand ställde bland annat frågor kring uppgifterna om att terrorgruppen gått från hus till hus och sökt efter personer i Kabul, rapporterar Tolo News.
Frågan många nu ställer sig är hur längde detta kommer att tolereras.
Uppdatering 17 augusti 17.09:
Under en presskonferens på tisdagskvällen upprepades talibanernas talesperson budskapet att pressfriheten ska respekteras med tillägget att “medier som går emot vår religion och emot sharia kommer inte att tillåtas” men att medier som är “rättvisa och balanserade” och lever upp till de nationella värdena kommer att vara viktiga för landet och få publicera och sända fritt.
