Blankspot om

Sverige pressas godkänna militära biståndsinsatser

Under lång tid har Sverige motsatt sig att olika fredsbevarande insatser ska få klassas som bistånd. Men nu kan regeringen tvingas tänka om. De andra biståndsgivarna i OECD pressar på för hårt för att Sverige ska godkänna nya regler.  Under de senaste månaderna har det pågått intensiva förhandlingar i OECD om det regelverk som i […]

Under lång tid har Sverige motsatt sig att olika fredsbevarande insatser ska få klassas som bistånd. Men nu kan regeringen tvingas tänka om. De andra biståndsgivarna i OECD pressar på för hårt för att Sverige ska godkänna nya regler. 

Under de senaste månaderna har det pågått intensiva förhandlingar i OECD om det regelverk som i framtiden ska styra vad som får kallas för bistånd. Bland annat vill flera länder förändra den ordning som var tänkt att upprätthålla en rågång mellan bistånd och olika typer av fredsbevarande insatser.

Sverige, som helt motsätter sig sådana regeländringar, blir allt mer pressade av de andra länderna i OECD:s biståndskommitté DAC. Per-Ola Mattsson, som är chef för den enhet på UD som leder de svenska förhandlingarna, är bekymrad.

– Vi känner oss väldigt isolerade och utsatta för hårt tryck, både av andra länder och av biståndskommitténs DAC:s ordförande. Länderna hotar med att gå vidare utan oss om vi inte kompromissar, säger han.

Enligt Per-Ola Mattsson befarar Sverige att en regelförändring skulle få mycket olyckliga konsekvenser på lång sikt. Dels skulle det sluka enorma summor och dels skulle det urholka förtroendet för biståndet om det sammanblandades med militära insatser.

DAC:s chef, norrmannen Erik Solheim, har däremot svårt att förstå Sveriges ovilja att kompromissa. Enligt honom handlar det bara ”mindre justeringar” av regelverket. Till exempel ska det vara möjligt att transportera sjukvårdsutrustning i militära transportflygplan i stället för reguljärflyg.

– Vi pratar bara om små justeringar, säger han.

Förhandlingsläget i DAC är nu så låst att Sverige, som enda land, överväger att ställa sig utanför en uppgörelse. Men det skulle i så fall ske till ett högt politiskt pris och Sverige skulle då förlora möjligheten att påverka skrivningarna i det nya regelverket.

Sverige har också reagerat starkt på att Erik Solheim nyligen valde att ta upp frågan om huruvida det är lämpligt att använda bistånd till att ta emot flyktingar. Sverige är det land som utnyttjar denna möjlighet mest av alla.

Regeringen tolkar detta som att DAC vill tvinga Sverige att godkänna de nya reglerna om militära insatser, annars begränsas möjligheterna att använda bistånd till flyktingmottagande. Detta skulle i så fall slå mycket hårt eftersom regeringen planerar att använda omkring 13 miljarder till flyktingmottagande under 2016.

Erik Solheim tillbakavisar detta.

– Ingen har kopplat ihop dessa saker. Men det är klart att om Sverige fortsätter att använda mycket pengar till flyktingmottagande så kommer det på sikt att reducera Sveriges auktoritet. Det är inte lätt att få folk i Afrika att förstå varför man använder pengarna så. Därför hoppas jag att detta minskar, säger han.

I förhandlingarna har regeringen hävdat att Sverige ändå är en av de största givarna per capita, trots avräkningarna för flyktingmottagande.

– Det blir lite magstarkt när länder som Portugal och Österrike, som ger betydligt mindre bistånd, säger att vi rider på höga hästar när det gäller principer om säkerhetsrelaterade kostnader, säger Per-Ola Mattsson.

Missa inget i Blank Spot Projects pågående granskning om framtiden för biståndet. Läs mer här.