Nyheter om

Sverige driver på i FN för att sanktionerna mot Eritrea ska hävas

Sverige är under juli ordförandeland i FN:s säkerhetsråd, och där ingår bland annat ansvar för rådets dagordning. 

Av 29 juli, 2018

Omvärlden har i flera år upprätthållit sanktioner mot Eritrea, efter att landet anklagats för att ha finansierat terrorgruppen al-Shabaab. Men efter att Eritrea och Etiopien slöt ett fredsavtal i början av juli har FN:s generalsekreterare António Guterres sagt att de nu kan komma att hävas eftersom sanktionerna  ”naturligt kommer att bli föråldrade”.

Till reportrar i New York sa Margot Wallström under förra veckan att hon hoppades att sanktionerna ”snart” skulle vara borta.

– Jag ansluter mig till generalsekreteraren som säger att om orsaken till sanktionerna inte längre finns så borde också sanktionerna hävas.

Men utrikesministern menade också att om anledningen till att de infördes kvartstår ska de ligga fast. När Wallström fick frågan om hur snart de skulle kunna hävas, svarade hon:

– Vi tittar på det, om vi kan introducera det under vår tid som ordförande (juli) eller vilken tid som är den rätta. Det beror också på vad som sker på marken.

Hon uttryckte också en förhoppning om att de intryck som generalsekreteraren hade med sig när han kom tillbaka från Addis Abeba skulle kunna bidra till frågans lösning.

– Att lyfta sanktionerna skulle innebära något för hela regionen, sa Margot Wallström.

Sanktionerna infördes i december 2009 efter att man ansåg att Eritrea aktivt ska ha underblåst konflikten i Somalia genom stöd till Al-Shabab, och därutöver inte hade efterlevt säkerhetsrådets uppmaningar när det gällde att lösa gränstvisten med grannlandet Djibouti.

Så sent som november i fjol röstade säkerhetsrådet röstade för att bibehålla sanktionerna med röstsiffrorna 11-4. Men sedan dess har både Sverige och Etiopien ändrat sin inställning.

I dagsläget kokar anklagelserna mot Eritrea ner till ett antal försvunna soldater från gränskonflikten med Djibouti var öden återstår att finna svar på. En fråga som Etiopien nu menar inte motiverar att man använder sanktionsinstrumentet.

I Eritrea har man alltid tillbakavisat sanktionerna som politiskt motiverade. Landets ledning har sagt att man aldrig velat eller ens haft några praktiska möjligheter att stödja Al-Shabaab  och istället lagt fram flera förslag på hur krisen i Somalia skall lösas genom dialog i syfte att “försona alla fraktioner i landet utan utländsk inblandning”.

– Det finns inga bevis, att i det läget upprätthålla sanktionerna emot oss visar på de dubbla måttstockarna i världen, sade landets informationsminister Yemane Gebremeskel i en intervju med Blankspot i november.

Den snabba reformprocessen i Etiopien under våren gör att säkerhetsrådet nu i veckan diskuterar sanktionerna på nytt. Redan samma dag som fredsavtalet blev klart överlämnade Etiopien en begäran till FN:s generalsekreterare Antonio Guterres om att sanktionerna mot Eritrea ska avvecklas.

I ett uttalande den 12 juli kort efter fredsavtalet lyfte Sverige fram den positiva utvecklingen.

– Eritreas president Isaias Afwerki och Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed har visat mod och ledarskap som öppnar för en historisk möjlighet för fred, samarbete och ekonomisk utveckling för Eritrea och Etiopien, liksom för hela Afrikas horn, sa Margot Wallström.

På måndag kommer sanktionskommitténs ordförande Kairat Umanov från Kazakstan att avlägga en rapport.

Under helgen besökte också Somalias president Mohamed Abdullahi Mohamed (Farmajo) för första gången Eritrea.

Av

Hjälp oss skriva mer om Eritrea!

Stöd oss så vi kan fortsätta att rapportera. Skänk ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att prenumerera. Arbetet med reportagen Afrikas Horn kan följas i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea” och där kan du även bidra med kunskap och perspektiv.

Så kan du stödja Blankspot!