Analys om Digitalisering, Säkerhet
Stakston: Den snabba vägen till terrorism
Hur förvandlas en vanlig människa till våldsam terrorist? En del av svaret finns på internet.
Av Brit Stakston 6 december, 2019
Ännu en ensamagerande terrorist attackerade förra veckan ett antal människor med kniv och dödade två personer i centrala London. IS tog senare på sig dådet. Polisen i Storbritannien menar att han ej fått någon hjälp utifrån, men att IS trots detta tar på sig dådet går i linje med deras digitala propaganda med fortsatta uppmaningar om att utföra slumpmässiga våldsdåd som kan skada många.
Väl medvetna om den intensiva mediebevakningen som sker och hur det orsakar kaos – men också bidrar till fortsatt rekrytering.
Det är svårt att stoppa personer som radikaliserats såpass att de kan välja terrordåd som i deras ögon bli ett glorifierat slut. Till och med när de är kända av polisen som i detta fall.
”Death by cop” som Sir Richard Dearlov, fd chef för den brittiska underrättelsetjänsten MI6 beskrev det i en intervju efter ett tidigare terrordåd med lastbil i London. Det innebär att man väljer självmord genom att medvetet provocera polisen till den grad att de tvingas ta till dödligt våld. Den senaste händelsen utfördes av en gärningsman som var dömd för terrorrelaterade brott och nu var villkorligt frigiven med fotboja. Detta har utlöst en debatt om behovet av att prioritera stöd för avradikalisering i fängelser i Storbritannien.
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har nyligen släppt en rapport om ensamagerande våldsverkare det vill säga individer som utan, eller med minimal hjälp från andra, begår planerade våldsamma attacker. Rapporten publiceras inom ramen för FOIs uppdrag att kartlägga och analysera hur våldsbejakande extremistisk propaganda utförs. Orsakerna för ensamarbetande våldsverkare sägs bestå av en kombination av personliga motiv, psykisk ohälsa och påverkan samt inflytande utifrån. Rapporten Digitala spår: Ensamagerande våldsverkares kommunikation består av fem delar och ett avsnitt handlar om ensamagerande och deras användande av sociala medier. Hur radikaliseras ensamma individer och vilken roll spelar internet i deras radikaliseringsprocess?
Även i FOIs rapport betonas svårigheten i att upptäcka dessa individers planer. De större attackerna däremot som kräver mycket planering, där många är inblandade och därmed kommunicerar med varandra är ofta med dagens metoder för övervakning lättare att upptäcka.
De ensamagerande beskrivs som aktiva i sin egen radikaliseringsprocess. De väljer själva och söker upp idéer och inspiration att påverkas av. En av grundförutsättningarna som rapporten lyfter fram för att en person ska radikaliseras är att de kommer i kontakt med våldsbejakande material i någon form. Den radikaliseringen kan ske via informella kontakter som sker online eller offline med personer som har radikala idéer. De ensamagerande kan ha fått stöd eller guidning i planering och genomförande av attackerna men många självradikaliseras via media och främst genom internet. För de ensamagerande fyller internet många funktioner. Här hittar de mängder av information som tidigare skulle varit mycket svårare att hitta. Terrorrörelser som IS och Al Qaida har tydliga digitala strategier och lägger ut propagandamaterial i många olika format från videos till digitala tidskrifter.
I sju av totalt tio planerade terrorattacker i Storbritannien hade personerna som genomförde eller planerade attackerna läst al-Qaidas tidning enligt brittiska underrättelsetjänsten MI5. Digital propaganda spelar en viktig roll för personer som begår terrordåd och det är för ensamagerande lätt att fastna i en spiral av våldsbejakande tankegods och finna inspiration från tidigare våldsverkare. De kan umgås online och visa sin gemenskap. Tekniken gör det också lätt att gå vidare från våldsbejakande material till material genom hur algoritmerna fungerar. Enligt studier kan detta underlätta radikalisering i ett tidigt stadium. Copycat-beteende är också vanligt bland ensamagerande. Internet hjälper dem också att skaffa sig all den information som behövs för att planera och genomföra en attack. Ofta använder de ensamagerande internet också för att kommunicera sin världsbild, sina planer och hur de vill bli omskrivna.
Europol genomförde nyligen en rad tillslag mot IS i sociala medier. Detta skedde i ett samarbete med nio nätaktörer bland annat Telegram, Google, Twitter och Instagram. Enligt pressmeddelandet från Europol har man stängt ner tusentals konton på Telegram som är en krypterad meddelandetjänst. Problemet är förstås hur snabbfotade de här rörelserna är. Redan rapporteras det om att de här propagandakanalerna som man försökt stänga ner dyker upp med nya konton eller andra plattformar. Det här har pågått på alla plattformar genom alla åren. 2015 publicerade Brookings Brief en rapport om IS användande av twitter och i deras slutanalys visualiserade de genom datan hur avstängningarna från Twitter ledde till en ännu starkare filterbubbla. Det blev inget socialt tryck utifrån längre alls utan avstängningarna ledde då också till att IS-anhängare enbart mötte likasinnade.
Den här aktionen mot bland annat Telegram menar Europol dock verkligen lyckades tysta många konton.
Jag deltog nyligen i en heldagskonferens om våldsbejakande extremism där forskare och representanter från bland annat Centrum mot våldsbejakande extremism och Säpo deltog.
I diskussioner om det allvarliga läget i Syrien kom frågan om IS upp många gånger. De beskrevs av flera deltagare som en rörelse vars drivkrafter fortfarande finns kvar. Sovande celler som väntar på regeringar som gör misstag och andra händelser i omvärlden som blir en tändgnista för dem att agera. Säpo vittnade om indikationer på planering av attacker från IS och om planer för comeback. Samtidigt fortsätter sympatisörerna att försöka inspirera och når ut med sin digitala propaganda för att rekrytera samt uppmana individer att genomföra attacker.
Det är tydligt att kunskapen ökats och att det prioriteras att följa extremiströrelsers agerande online av ansvariga myndigheter. Även media har blivit bättre på att förstå hur våldsbejakande extremister använder internet och ny teknik. Medier har ju ofta missat hur även de varit målet för den här typen av attacker. De sker lika mycket för att utlösa en reaktion som de utförs för att terrorisera och döda. Man vill skapa osäkerhet och kaos samt använda det kaos som uppstår till att rekrytera fler.
Med ökad kunskap om hur radikalisering sker online kan en bredare allmänhet också lära sig se varningstecken när till exempel anhöriga eller elever allt mer isolerar sig.
