Analys om , ,

Stakston: Vi måste stå emot coronatröttheten

Nu när läsarna börjat tröttna på nyheter om pandemin behöver medierna lyfta blicken, och höja nivån.

För cirka 40 dagar sedan bommades Europa igen. Gränser stängdes, folksamlingar förbjöds och undantagsregler med varierande strikthetsgrad infördes.

Informationsflödet och nyhetssuget har sedan dess varit massivt.

Många etablerade nyhetsmedier har under mars månad slagit nya trafikrekord. Detta mitt i branschens egna stora kris med tappade annonsintäkter och inställda events.

Även Blankspot har sett mer än en fördubblad trafik och ett stort antal nya prenumeranter i jämförelse med samma period för ett år sedan.

Men nu börjar många känna att de är fullständigt överinformerade.

Detta bekräftas också av rapporter från de stora nyhetssajterna om att de ser ett minskat antal läsare.

I Sverige skriver SVT:s Anne Lagercrantz på sin blogg den 9 april om hur de ser en avmattning från de första veckornas rekordnivåer.

Digitalt nådde SVT.se under tre veckor i rad över 8 miljoner unika webbläsare. Hon skriver att de slagit trafiktopparna efter terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm. Tittarsiffrorna på nyhetsprogrammen i TV har motsvarande utveckling men intresset för den snabba nyhetsrapporteringen med minutuppdateringar minskar.

Att intresset svalnar märks också på Folkhälsomyndighetens livesändningar där de totala antalet visningar på Youtube gått från nästan 50 000 den 27 mars till runt 28 000 de senaste dagarna.

På annandag påsk var intresset särskilt lågt, då landade antalet visningar på dryga 11 000.

Medieforskningsinstitutionen Nieman lab, knuten till Harvard skriver i en artikel om mediernas ökade trafik under corona att höjdpunkten skedde den 12 mars. Det var ett tal från Trump, nyheten om att Tom Hanks var coronasmittad, att basketligan NBA ställdes in samt ytterligare två andra större nyheter som fick trafiken i USA att skjuta i höjden.

De mest lästa artiklarna enligt Nieman lab under de kommande veckorna handlade om att experter förklarade social distansering, analyser och explainers på sådant som att smittkurvan ska kunna planas ut och en del andra centrala begrepp och företeelser.

Dessutom fanns det ett stort intresse att läsa om lokala och internationella restriktioner för resande.

I Europa tog medierapporteringen fart när land efter land införde undantagsregler. Den allra första presskonferensen från Folkhälsomyndigheten i Sverige ägde rum den 6 mars med få tittare. De dagliga sändningarna klockan 14 blev på kort tid blev en del i de svenska medievanorna för de som var i karantän kom senare.

I Storbritannien var Boris Johnsons tal med dryga 27 miljoner livetittare den 23 mars fullt i klass med det stora antal som följde prinsessan Dianas begravning enligt The Guardian.

Det är också tydligt att läsarna i hotet från en pandemi och i stort behov av fakta och trovärdiga nyheter vänder sig mer till etablerade sajter och myndigheter skriver Nieman Lab. Alternativsajterna besöks i mycket mindre utsträckning.

Detta märks även i den svenska debatten där såväl medier och digitala opinionsbildare som tillhör ytterkanterna inom svensk politik hörts mindre och uppmärksammats allt mindre av traditionella medier.

Att intresset för coronanyheter minskar så här tidigt kan vara problematiskt. Å ena sidan är det begripligt på så många plan att de enorma mängderna av nyheter om corona gör att man till slut inte orkar längre. Man blir rädd för alla konsekvenser av smittan eller börjar sortera bort corona på grund av överflödet.

Förhoppningsvis kan mediekonsumenter framöver hitta rutiner där man upplever det avlastande att ha en övergripande koll genom att följa ett antal trovärdiga källor och genom att hushålla med hur mycket coronanyheter man konsumerar.

Sådana rutiner kan hantera det faktum att det från tidigare studier finns tecken på samband mellan överkonsumtion av medier och en allmänt ökad stress.

Men det vore demokratiskt problematiskt att helt checka ut från journalistikens bevakning. Samhällen i stora delar av världen är mitt inne i denna pågående kris. Det är inte över än. Det är för tidigt att tröttna på bevakningen. Det är så många viktiga beslut och skeenden som måste granskas av journalistiken. Kunskap och perspektiv som måste nå läsarna för att de ska kunna bli informerade och agera.

Journalistiken måste vara fortsatt uthållig i att bevaka hur alla de inskränkningar som införts hanteras och avvecklas när smittspridningen går in i nästa fas. Om journalistiken skulle sluta göra det på grund av minskat läsarintresse lämnas fältet fritt för politiker och auktoritära strömningar.

I behovet av att erbjuda annat än coronarapportering finns det säkerligen i dagsläget en stor utmaning. Det är ännu så pass mycket som påverkas av pandemin så det är svårt att hitta något att rapportera om som ligger utanför detta.

Det som kan bidra till att inte trötta ut läsarna vore kanske att lämna det ständiga rapporterandet om dödsfall eller det nu så vanliga återgivandet av förskräckliga sjukdomsförlopp. Det är kanske den sortens journalistik som kan skruvas ner till förmån för en rapportering som fortsatt utmanar ansvariga myndigheter och politiker samt får fram de underlag om valda strategier som behövs. En journalistik som försöker ge helhetsbilden.

För oss på Blankspot var det givet att vi skulle rapportera om corona trots en allmän bild av att vi inte ska rapportera om det alla andra rapporter om.

Vi har i vår coronarapportering lyft fram regioner och skeenden påverkade av pandemin som vid publicerandet ännu inte fångats upp av alla andra medier.

För oss var det också naturligt att särskilt bevaka demokratiutvecklingen eftersom det är något vi alltid bevakar.

I vår planerade rapportering före pandemin fanns bland annat två planerade reportageserier. Dessa är nu än mer högaktuella på grund av den.

Dels har vi vår reportageserie som följer i Selma Lagerlöfs fotspår. Verkliga Sverige som pågår under flera år har som uttalad ambition att försöka sätta sökarljuset på det som fungerar hellre än att söka konflikterna. Vi har så länge mött en stor längtan efter reportage av detta slag. Efter en period av så mycket tung rapportering och verklighet som corona gett kommer glimtar från ett annat Sverige efterfrågas än mer. Vi längtar tills vi kan resa ut i landet igen.

Vi arbetar också med en reportageserie som följer demokratirörelser i världen samt en tillhörande utställning som kommer att turnera runt om i landet. Även den är extra högaktuell på grund av alla de undantagsregler som inneburit starka begränsningar av människor rättigheter över hela världen. Demokratins spelplan har ruckats och vår bevakning av demokratirörelser i till exempel Etiopien kan speglas mot det som sker i olika europeiska länder nu.

Själv funderar jag också mycket över det som bubblar under ytan nu när smittan sprider sig. Hur kommer samhällen att grupperas vartefter människor smittas och tillfrisknar. De immuna vs de osmittade.

Ser vi ett nytt klassamhälle där dina rättigheter baseras på din eventuella immunitet?

Och hur mår alla de som är +70 som för varje vecka får veta att det dröjer längre och längre tills de kan få krama sina barnbarn. De som plötsligt är sedda som vore de nära döden?

Eller hur ska vi hantera vetskapen om att en 80-år gammal man instängd på ett vårdhem där han får corona inte får något annat än digital vård.

En ny form av ättestupa.

Det här är inte tiden att vara trött på nyheter om corona.

Men det är hög tid att kräva svar på fler frågor än om hur många som dött.

**

Vi är nyfikna på dina tankar om ”coronatrötthet”. Känner du det och i så fall hur hanterar du det, vad söker du istället och hur ska du hålla koll? Och vilka perspektiv får vi inte missa enligt dig? Hör av dig till brit@blankspot.se.

Läs mer:

Har vi nått corona fatigue?

At least coronavirus has been good for online news traffic (we’re trying to be optimistic)

The coronavirus traffic bump to news sites is pretty much over already

The Virus Changed the Way We Internet

Corona virus news fatigue is real and it could become a big problem

Boris Johnson, PM address to the nation on coronavirus: 23 March 2020

Hjälp oss skriva mer om Coronavirus!

Coronapandemin har fört ut oss alla till en outforskad del av kartan och skapat stora utmaningar för demokratin. Vi fokuserar på att berätta om detta.

Stöd oss genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem för fortsatt bevakning av pandemins effekter på demokratin.