Det norska public service-företaget NRK, har med hjälp av falska nyheter, medvetet försökt att manipulera ett skolval i en gymnasieskola. "Det finns all anledning att vara mycket kritiskt mot det här experimentet och fundera över hur etiskt detta är" skriver Brit Stakston.
Av Brit Stakston 5 september, 2019
Norska public service, NRK, har i serien “Folkeopplysningen” experimenterat med gymnasieelever för att visa på vikten av källkritik. Experimentet har pågått under sex månader i samband med ett skolval.
Efter valet berättade NRK för eleverna om den palett av verktyg de använt sig av för att påverka dem; falska profiler med falska följare; falska sidor; falska nyheter; falska evenemang; falska organisationer och dessutom låtit dessa påhittade organisationer arrangera evenemang på skolan.
I experimentet var ett politiskt parti i fokus och innehåll producerades i syfte att låta just det partiet få fler röster. En del av eleverna är dessutom röstberättigade i det kommande kommunalvalet och kan ha förhandsröstat.
När NRK i går valde att berätta detta för eleverna hoppades de enligt Jan Erik Ågland projektledare för programserien att all kommunikation eleverna eventuellt haft med dessa fejkade aktörer och deras budskap skulle glömmas bort.
Man hoppades också att det innehåll man lagt ut på nätet inte skulle ha spridit sig utanför skolan.
Det finns all anledning att vara mycket kritiskt mot det här experimentet och fundera över hur etiskt detta är.
Behovet av kunskap och förmåga att tänka källkritiskt är stort. Det nya medielandskapet öppnar för många aktörer med olika agendor som med hjälp av desinformation och påverkan av det slag NRK just genomfört manipulerar och opinionsbildar. Det finns dokumenterat att ett aktivt användande av missvisande material online har påverkat de senaste europeiska valen. Nätmanipulation och andra påverkansmetoder är en angelägen fråga för demokratin och dess utveckling.
Inget av detta ger legitimitet till NRK:s illa valda metod.
Det är i dag nästan omöjligt att skilja journalistiskt innehåll från allt annat på nätet. Samtidigt finns ett starkt ifrågasättande av journalistik.
I det scenariot behöver medier tydligt förklara hur journalistik görs och värna om att bygga tillit till medierna som avsändare. Det är angeläget att använda källkritiken för att känna källtillit och tryggt veta hur man finner forskning, fakta och nyhetskällor att lita på.
Detta görs inte genom att själv bli en aktör som fyller nätet med skräp. Verkligheten är tillräckligt fylld av försök till att manipulera och bygga gräsrotsrörelser på det sätt NRK gjort och precis som dem upplever sig NRK gå i mål när diskussionsvågorna om det kommande programmet går högt.
Exakt så agerar varje antidemokratisk aktör som vill nå ut med sina frågor: Välj en metod eller ett språkbruk som provocerar såpass att en sådan här diskussion uppstår.
**
Lyssna på fler infallsvinklar på detta i gårdagens Studio Ett där Jan Egil Ådland, projektledare för experimentet hos NRK, Karin Olsson ställföreträdande utgivare på Expressen och Brit Stakston medverkade.
