Nyheter om ,

Snabbguide till valet i Vanuatu: Klimatkris och korruption två stora valfrågor

Vad står på spel i det kommande valet i Vanuatu? Blankspot guidar dig genom partierna och deras ledare.

Var: Vanuatu

När: 13 oktober

Typ av val: Parlamentsval

Statsskick: Republik

Öriket Vanuatu ligger i sydvästra Stilla havet och består av tolv större och ett 70-tal mindre öar.

Innan landet blev självständig år 1980 styrdes det gemensamt av Frankrike och Storbritannien.

Vanautus president är statschef och har främst representativa uppgifter. Hen utses vart femte år av parlamentet och av ordföranden i landets sex regionala råd. Dessa kan även avsätta presidenten om denne har gjort sig skyldig till grova försumligheter.

Landets parlament består av 52 ledamöter som utses i allmänna val vart fjärde år. 

Vanautus parlamentet väljer även premiärministern som i sin tur utser övriga ministrar bland ledamöterna. Landet har också ett ”hövdingaråd” som kan föreslå åtgärder för att främja språk och kultur. Parlamentet kan välja att konsultera hövdingarådet vid lagförslag.

Inrikespolitiken i Vanautu präglas av maktkamper mellan partiledare, och ommöbleringar och ombildningar av regeringen sker ofta. 

Den etnisk tillhörigheten och kyrkliga gemenskapen är viktiga inom partibildningarna och landets djupa förankring i traditionella melanesiska värderingar har bidragit både till lösningar och konflikter inom politiken.

Den 19 augusti upplöstes parlamentet av landets presidenten Nikenike Vurobaravu på begäran av premiärminister Bob Loughman, något som blev kraftigt kritiserat av oppositionen då en misstroendeomröstning skulle genomföras mot premiärminister dagen därpå.

I sin tur valde 27 stycken oppositionella parlamentsledamöter att lämna in en ansökan om att inte godkänna upplösningen till landets Högsta domstol som dock inte höll med oppositionen.

Enligt landets valkommission kommer nyvalet att kosta landet 1,2 miljoner dollar.

Vilka är aktörerna?

219 kandidater har valt att ställa upp i det kommande valet varav 61 stycken är befintliga ledamöter.

Ett av Vanuatus äldsta partier är det socialistiska “Vårt lands parti” (VP) som bildades år 1971. Partiet hette från början “Ny Hebridiska kulturföreningen” vilket senare ändrades till “Nya Hebridernas nationella parti” innan det slutligen fick sitt nuvarande namnet år 1977. 

Partiet stöds främst av landets engelsktalande befolkning och har bara tillhört oppositionen vid tre tillfällen. Sedan år 2018 är det den nuvarande premiärminister Bob Loughman som är VP:s partiledare.

Ytterligare ett gammalt parti i landet är det konservativa och franskspråkiga  “Moderata partiers union” (UMP) som leds av Alatoi Ishmael Kalsakau. 

Han var fram till år 2012 landets justitieminister men avgick för att kunna ställa upp i valet samma år. När hans parti inte vann utnämndes han åter till justisteminister, något som resulterade i kritik från Transparency International som menade att det var fel att han skulle återgå till ett jobb som han hade sagt upp sig ifrån. 

Det nuvarande största partiet i landet är “Vanuatus ledarparti” (LPV) som bildades år 2016 av Jotham Napat, en affärsman som känd för sitt arbete för att minska korruptionen i landet. Trots att partiet fick flest mandat i det senaste valet är det inte med i koalitionsregeringen som istället består av VP, UMP och fem andra partier.

Vanuatus parlamentet upplöstes i augusti, något som blev kraftigt kritiserats av oppositionen då en misstroendeomröstning skulle genomföras mot premiärministern Bob Loughman dagen därpå.
Bild: Bob Loughman

Ett av dessa är “Återföreningsrörelsen för förändring” (RMC) som leds av Charlot Salwai Tabimasmas som var landets premiärminister mellan år 2016 till 2020.

Ytterligare ett parti som är en del av regeringen är det socialdemokratiska och engelskspråkiga “Nationella förenade partiet” (NUP) som är en är en utbrytargrupp ur VP.

Andra partier i landet är bland annat det konservativa “Mark- och rättvisepartiet” (LJP) som bildades år 2010 av Ralph Regenvanu som tidigare ansågs vara oppositionens ledare. Ytterligare ett är “Vanuatus republikanska parti” (VPR) som är en utbrytare från UMP och står i mitten av den politiska skalan. 

Även ett nytt parti kommer att ställa upp i det kommande valet som heter ”Barn av landsrörelsen”. Partiet bildades av Serge Vohor som har varit landets premiärminister vid tre tillfällen.

Ytterligare en tidigare premiärminister som har valt att ställa upp i valet är Joe Natuman som fram till år 2018 var han partiledare för VP. Han blev utesluten ur partiet efter att han dömdes till två års villkorligt fängelse för att han år 2014, medan han var premiärminister, hade stoppat en polisutredning av misstänkt myteri inom poliskårens ledning. Han benådades i september år 2021, vilket återställde hans behörighet att kandidera till ett offentligt ämbete.

Vad är de största problemen i landet?

Enligt FN är Vanatus ett av världens minst utvecklade länder och har haft en extremt ojämn tillväxt sedan millennieskiftet.

Vanautus hotas främst av den globala uppvärmning vilket har lett till en höjning av havsnivån kring öarna. Ökade havsföroreningar och en förändrad markanvändning har också lett till stora problem för landets befolkning då jordbruket sysselsätter en majoritet av befolkningen, både yrkesmässigt och privat.

En snabb inflyttning till tätorterna har också resulterat till problem med arbetslöshet och dåliga sanitära förhållanden.

År 2015 drabbades landet hårt när cyklonen Pam drog in över södra Stilla havet. Nästan 90 procent av landets infrastruktur förstördes, något som påverkade landets känsliga ekonomi enormt. Arbetet med att återställa skadorna är fortfarande ett pågående arbete.

En annan allvarlig svacka i landets ekonomi skedde under coronapandemin då den internationella turismen i det närmaste upphörde.

Landets förmånliga skatteregler har även lockat till sig utländska banker och investeringsbolag och i flera år var Vanuatus på den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD svarta lista men ströks därifrån  efter en uppstramning av regelverket år 2003. 

Dock lades landet till på listan igen år 2019 och är fortfarande kvar på den.

Vad står på spel?

Inför valet har det framkommit anklagelser om att vissa kandidater, främst i området Port Vila, har köpt röster.

Enligt ordförande för valkommissionen, Edward Kaltamat, så är sådana handlingar en korrupt metod och ”har det skett är det ett brott mot väljarna konstitutionella rätt att rösta på den kandidaten de vill”.

Andra anklagelser kopplade till korruption och mutbrott har färgat politiken i landet i flera år och lett till en ökad misstro gentemot landets politiker.

Under år 2015 dömdes bland annat 14 parlamentsledamöter till fängelse för mutbrott. Enligt domen ska landets vice premiärminister Moana Carcasses Kalosil ha mutat 13 oppositionspolitiker, vilket ledde till att Kalosil dömdes till fyra års fängelse medan de övriga fick tre år. 

Ytterligare ett långvarig problem är att röstlängden inte har uppdaterats, vilket innebär att det fortfarande finns många individer på den som är avlidna eller inte bosatta i landet längre. 

Den kommande regeringen kommer även få fortsätta med arbeta med återuppbyggnaden efter cyklonen Pam som tros kosta 443 miljoner dollar totalt, vilket motsvarar 64 procent av landets BNP.

Landets kraftiga påverkan av klimatkrisen är också något som kommer att behöva hanteras av den nästkommande regering och under de senaste månaderna har samtalet kring klimatet intensifierats i landet.

Under ett sammanträde i FN:s generalförsamling i september valde bland annat president Vurobaravu att inta talarstolen för att säga att Vanuatu har statuerat ett förslag i vilket de vill se ett FN-fördrag med målet att fasa ut användningen av fossila bränslen helt. 

Förslaget är det första av sitt slag och skulle innebära att icke-spridningsavtal ska införas som i sin tur kommer minska produktionen av kol, olja och gas. Han sa även att Vanuatu vill se att ekocid, brott mot miljön, ska bli ett brott som ska kunna straffas i Internationella Brottmålsdomstolen.

Även andra representanter från landet såsom George Maniuri, Vanuatus ambassadör i EU, har arbetat för att få igenom åtgärder mot klimatkrisen i FN.  

Tillsammans med en grupp har han arbetat för att få FN:s högsta domstol att utfärda juridisk rådgivning, känd som ett rådgivande yttrande, som ska klargöra varje stats ansvar för att agera mot klimatförändringar. 

Diskussionen kring klimaträttvisa lär öka ännu ett steg i takt med att klimattoppmötet COP27 i november närmar sig. Vid den senaste klimatmötet konferensen Cop 26 i Glasgow för snart ett år sedan skrevs det för första gången in i beslutsdokumenten att användningen av fossila bränslen behöver minska, en formulering som mjuknade efter påtryck från bland annat Indien och Ryssland.

Vill du läsa mer om några val som redan har gått av stapeln under 2022? Klicka här!

Toppbild: Vanuatus flagga

Hjälp oss skriva mer om Demokrati!

Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.

Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.

Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.