Nyheter om Demokrati, Tjeckien

Snabbguide till valet i Tjeckien: Åtta oppositionella kandidater ställs mot varandra

Presidentvalet i Tjeckien kommer att vara slutet för president Miloš Zemans 10-åriga styre.

Av Linnea Bergqvist 14 januari, 2023

Var: Tjeckien

När: 13-14 januari

Typ av val: Presidentval

Statsskick: Republik

Vad är de största problemen i landet?

Tjeckien anses vara ett demokratiskt land där valen hålls under fria och rättvisa förhållanden. Men under 2000-talet har flera korruptionsskandaler inom såväl politiken som statsförvaltningen lett till ett utbrett missnöje bland befolkningen.

En av de som har blivit utpekad är den förra premiärministern Andrej Babiš som tillsammans med sitt parti “Missnöjda medborgares aktion” (ANO) vann valet år 2017. 

Bara månader innan vinsten hade Babiš tvingats avgå som finansminister på grund av anklagelser om att han tillskansat sig EU-medel på falska grunder. Anledningen var att ett konferenscenter utanför Prag hade mottagit två miljoner euro i bidrag från EU som var öronmärkt för små företag. Babiš uppgav att centret vid tiden för bidraget ägdes av familjemedlemmar, men att det senare överfördes till hans egna konglomerat Agrofert.

Enligt Tjeckisk lag får ett företag som en minister äger mer än 25 procent av inte tilldelas offentliga uppdrag eller statliga bidrag. Lagen innebar att Babiš skulle föra över Agrofert till en förvaltningsfond, men det gjordes aldrig. Det här ledde till att EU-kommissionen slog fast att Agrofert fått stora belopp på felaktig grund och krävde att de skulle återbetalas. 

Anklagelserna mot premiärministern ledde till omfattande demonstrationer under år 2019 där 430 000 personer skrev under ett upprop där de krävde att Babiš skulle avgå.

Trots det satt premiärminister kvar på sin position, och utredningen mot honom fortsatt. Under 2021 hotade EU-kommissionen med att att ställa in betalningar av EU-bidrag till Tjeckien till följd av anklagelserna.

I valet år 2021 fick ANO återigen flest röster men lyckades inte bilda regering. Istället fick det liberal-konservativa och EU-kritiska “Demokratiska medborgarpartiet” (ODS) bilda en koalitionsregering med fyra andra partier.

Efter flera år av anklagelser och utredningar friades slutligen Babiš bara dagar innan det kommande presidentvalet. Han meddelade redan i höstas att han kommer att kandidera för presidentposten.

Babiš namn dök även upp i en annan skandal som har fått namnet “Pandora papers” vilket var en undersökning av det internationella journalistnätverket ICIJ som avslöjade korruption i det internationella finansiella systemet. 

I sin undersökning kunde ICIJ avslöja att Babiš hade använt offshorebolag för att i hemlighet köpa ett franskt slott för 22 miljoner dollar år 2009.

Även en starkt islamfientlig opinion har vuxit fram i Tjeckien och år 2018 röstade landet nej till FN:s internationella avtal som skulle innebära att lagliga och säkra vägar för migration skulle inrättas. 

Den nuvarande presidenten Miloš Zeman är en av de som ofta uttalat sig om muslimer i mycket grova ordalag, vilket har väckt avsky internationellt. Däremot är han fortfarande väldigt populär i sitt hemland och har kvarhållit sin position sedan år 2013, men kan enligt lag inte ställa upp i det kommande valet.

Flera andra politiker har både anklagats och dömts för mutbrott, bedrägeri och förskingring.

Vilka är de andra aktörerna?

Förutom Babiš kommer sju till kandidater att ställa upp i valet.

En av hans främsta motståndare är den pensionerade generalen Petr Pavel, som tidigare har varit ordförande för Natos militärkommitté och tjänstgjorde i flera år som chef för den tjeckiska arméns generalstab.

Han ställer inte upp för något specifik parti men ha fått stöd av bland annat det ODS,  “Kristdemokratiska unionen-Folkpartiet (KDU-ČSL) och “Tradition Ansvar Välstånd” (TOP 09). 

Från 1992, då Tjeckiska republiken bildades, och fram till år 2017 dominerades politiken av ODS och “Socialdemokratiska partiet” (ČSSD) som turades om att sitta vid regeringsmakten. Till skillnad mot ODS, som anses vara ett renodlat högerparti, är ČSSD ett socialdemokratiska parti som till skillnad mot andra partiet i de forna öststater inte är ett omdöpt kommunistparti utan bygger på socialdemokratiska traditioner.

TOP 09 kom in i parlamentet år 2010 som tredje största parti och ingick i den borgerliga regeringen från dess till 2013. Därefter tappa partiet ett visst stöd och är likt ODS liberal-konservativt men har till skillnad från sin allianspartner en positiv inställning till EU. 

En annan kandidat som har fått ett stort stöd är den förre detta rektorn Danuse Nerudova.

Hon har även arbetat som ekonom och har varit populär bland landets yngre befolkning som ser henne som det tjeckiska svaret på den populära slovakiska presidenten Zuzana Caputova, som blev den första kvinnan att inneha posten.

Hon ledde vissa opinionsundersökningar i november men efter att Mendel University, där hon var den yngsta rektorn någonsin, startade en utredning om giltigheten av doktorsexamen som tilldelas utländska studenter under hennes styre har hon tappat stöd.

Enligt enkätundersökningar tros ingen av de kvarvarande fem kandidater, däribland den före detta diplomaten Pavel Fischer samt anti-migrations politikern Jaroslav Basta, kunna ta sig till den andra valomgången.

Vad står på spel?

Inför presidentvalet har Andrej Babiš ansetts vara favoriten och tros vara en av de som går vidare till den andra omröstningen senare i januari.

Under sin kampanj har den förre premiärministern undvikit att tala om kriget i Ukraina med anledningen att han ville fokusera på inhemska frågor, inklusive den höga inflationen som han skyller på den nuvarande fempartikoalitionen som valdes in förra året.

Han har även varit kritisk till EU:s plan för att ta itu med klimatförändringarna, och sagt att det skulle skada Tjeckiens ekonomi och också anledningen till att energipriserna är höga.

I vissa av de senaste undersökning har Petr Pavel varit i ledningen med ett stöd på nästan 30 procentenheter. Han var fram till år 1989 en medlem i kommunistpartiet, vilket har lett till anklagelser från tidigare kollegor att han ska ha stått de kommunistiska myndigheterna närmare än vad han har medget. Vissa har till och med påstått att han tränats för att spionera på Nato-länder, vilket han förnekar.

Ett av han stora fokusområden inför valet har varit samtalet kring att Tjeckien ska gå med i Nato samt han stöd för Ukraina i det pågående kriget mot Ryssland. 

Det tredje kandidaten som toppar listan, rektorn Danuse Nerudova, har under sin kampanj etablerat sig som den person som kan “förändra, förnya och modernisera” Tjeckien. I ett tal som hon höll nyligen sa hon att ett land inte kan styras som en företag eller militärstat, en pik till både Babiš och Pavel, utan att det ska tas hand om som en familj.

Både Pavel och Nerudová representerar den anti-Babiš-röst som ledde till maktskiftet i parlamentet år 2021. Båda är EU-vänlig och relativt vänsterorienterad när det gäller ekonomisk politik och stöder flera progressiva idéer. Det finns därför en stor chans att deras väljare skulle välja den andra om en av de inte går vidare i den första omröstningen.

Valets formalia:

Tjeckiens regering och premiärministern har den verkställande makten och är ansvariga inför parlamentets underhus.

Landets presidents roll är mer formell och ceremoniell, men hen innehar en vetorätt som kan brukas vid exempelvis lagstiftningar. Hen väljs direkt av folket, istället för att som tidigare utses av parlamentet, och kan sitta max två mandatperioder på fem år var. Tjeckiens president är även landets statschef och utser premiärministern. 

Landets lagstiftande makt ligger hos parlamentet som är uppdelat i två kammare: deputeradekammaren (poslanecká sněmovna) och senaten (senát). 

Vart sjätte år väljs de 81 ledamöterna i senaten, som är parlamentets överhus, i majoritetsval i enmansvalkretsar. Vartannat år sker val i en tredjedel av valkretsarna, vilket gör senaten till en permanent institution som inte upplöses. Senatorer arbetar i olika kommittéer, kommissioner och delegationer som hanterar allt ifrån utrikesfrågor till vattenbrist och utbildning.

Deputeradekammaren är parlamentets underhus men innehar ett större inflytande. Bland annat kan kammaren genomföra lagförslag trots att senaten lägger in ett veto. 

Sammanlagt väljs 200 ledamöter vart fjärde år i proportionella val, och för att få plats i kammaren måste ett parti få minst fem procent av rösterna. 

Majoriteten av lagstiftningsarbetet hanteras i deputeradekammaren där majoriteten av lagar klubbas igenom. Senaten har främst inflytande vid förslag till författningsändringar, då tre femtedelar krävs i båda kamrarna för att en ändring ska godkännas.

Toppbild: Tjeckiens flagga

Av Linnea Bergqvist