Nyheter om ,

Snabbguide till valet i Slovenien

Vad står på spel i parlamentsvalet i Slovenien? Blankspot guidar dig genom valkampanjerna och aktörerna.

Var: Slovenien

När: 24 april

Typ av val: Parlamentsval

Statsskick: Republik

Slovenien är en parlamentarisk demokrati där presidenten både är statschef och överbefälhavare, samt har rätt att regera genom dekret om landets parlament inte har möjlighet att sammanträda. Hen utses i allmänna val vart femte år och kan väljas om en gång. 

Till följd av att presidenten till stor del har representativa plikter ligger den verkställande makten hos regering vars ledare utses av presidenten. Övriga ministrar väljs i sin tur ut av den nyvalda regeringschefen som är ansvariga införa landets parlament.

Sloveniens parlamentet består i sin tur av två kamrar: Nationalrådet och nationalförsamlingen.

Nationalrådet består av 40 ledamöter som utses vart femte år, varav 22 väljs i regionala valkretsar och resten av en valförsamling som företräder olika grupper.

Rådet främsta uppgift är att agera som ett rådgivande organ, och företräder regionala intressen samt olika socioekonomiska grupper och yrkeskategorier.

Nationalrådet kan lägga in veto mot nationalförsamlingens beslut, men det här kan upphävas av en absolut majoritet av hela parlamentet. 

Parlamentets andra kammare, nationalförsamlingen, har som främsta uppgift att stifta lagar. Kammaren består av 90 ledamöter som väljer vart fjärde år i allmänna och proportionella val varav två av mandaten är reserverade för italienska och ungerska minoriteterna, som själva utser varsin ledamot 

För att komma in i nationalförsamlingen måste ett parti få minst fyra procent av rösterna.

Vilka är aktörerna?

I dagsläget har åtta olika partier, samt fyrpartialliansen ”Låt oss ansluta Slovenien”, mandat i parlamentet.

Det partiet som har flest platser i parlamentet är det högerorienterade partiet “Slovenska demokratiska partiet” (SDS), som har leds av Janez Janša sedan år 1993. Partiledaren har även har varit premiärminister år 2004 till 2008, år 2012 till 2013 och sedan år 2020.

Sloveniens premiärminister Janez Janša har blivit känd för sin högernationalistiska politik, och under han styrelsetid har demokratin försämrats markant i landet.
Bild: premiärminister Janez Janša

Janša är en omstridd person i landet och har blivit känd för sin främlings- och EU-fientlig politik. Han har även dömts för mutbrott och suttit fängslad i ett halvår, men fick sedan en ny rättegång som ledde till att åtalet mot honom lades ned.

Trots att hans parti vann i valet år 2018 saknas stöd då endast ett litet kristdemokratiska parti vid namn “Nya Slovenien” (NSI) var villiga att samarbeta med SDS. 

I sin tur gick uppdraget istället till det etablissemangskritiska mittenvänsterpartiet “Marjan Šarecs lista” (LMS) som hade blivit näst störst. Innan LMS blev involverad i den nationella politiken var partiet lokalt och verkade i staden Kamnik. 

Dess ledare, Marjan Šarec, var även borgmästare i Kamnik innan han år 2018 blev utvald att bilda en regering.

Tillsammans med fyra mindre partiet och stödet från vänsterpartiet “Vänstern” (L) godkändes hans minoritetsregering i september år 2018, vilket gjorde Šarec till landets yngsta regeringschef sedan självständigheten år 1991.

Dock höll inte regeringen till följd av att Vänsterpartiet drog tillbaka sitt stöd efter ett år och Janez Janša fick återigen göra ett försök att bilda en regering, vilket han lyckades med.

Den nya SDS-ledda majoritetsregering inkluderade bland annat mittenvänsterpartiet “Moderna centerpartiet” (SMC), “Demokratiska pensionärspartiet” (Desus) samt NSI.

Desus har ingått i alla tidigare regeringar sedan partiet bildades år 1996, och beskrivs ofta som en lobbygrupp som står nära partiet “Sloveniens liberaldemokrater” (LDS), ett parti som dominerade politiken under många år efter självständigheten men föll ur parlamentet år 2011. 

Parallellt hade “Socialdemokraterna” (SD), som är det tredje största partiet i parlamentet, valt att gå över till oppositionen.

Inför det kommande valet har även två nya partier bildas, varav den ena vid namn “Frihetsrörelsen” (GS) har fått ett stort stöd. Partiet vill satsa på en grön omställning, rättsstaten och ett modernt välfärdssamhälle och leds av Robert Golob som tidigare var ordförande för det statligt ägda energibolaget Gen-I.

Enligt opinionsmätningar kommer minst fem partier att nå över den fyraprocentsspärr som krävs för att få en plats i parlamentet.

Vad är de största problemen i landet?

Även om Slovenien anses vara en stabil demokrati, inte minst jämfört med övriga före detta jugoslaviska republiker, finns där fortfarande stora problem med korruption.

Det gäller främst intressekonflikter i samband med offentliga upphandlingar och ett flertal av landets ledande politiker, såsom premiärminister Janez Janša och borgmästaren Zoran Janković, har anklagats för mutbrott. 

Även kritik har lyfts gällande människorättsfrågor som rör minoriteter.

När landet blev självständigt rensades över 25 000 människor ur befolkningsregistret till följd av att de inte hade ansökt om medborgarskap när den nya staten bildades. Bland de här fanns det såväl romerska personer såsom andra icke-slovener, likt serber och kroater.

Processen att hjälpa de drabbade har varit lång och inte förrän år 2010 kunde de sista som hade väntat på medborgarskap till slut få det, det här efter två utslag i Europadomstolen. Trots det fortsatte frågan att förhalas och romernas situtation i landet är fortfarande krititserad.

I dagsläget är det endast ett par procent av de har en formell sysselsättning, och många bor i undermåliga bostäder på landsbygden, ofta utan rinnande vatten, toaletter och renhållning. 

Under Janez Janšas styrelsetid har censuren av median även ökat, och premiärministern har även försökt att genomföra lagändringar som skulle minska mediefriheten ytterligare. 

Han har öppet kritiserat såväl journalister som medieföretag vid ett flertal tillfällen, något som fick EU-kommission under föregående år att beskriva relationen som premiärministerns hade till landets media som “skadlig och oacceptabel”.

Vad står på spel?

Enligt rättighetsorganisationen Freedom House har den demokratiska standarden i Slovenien försämrats mer än i något annat land i östeuropa och Centralasien under 2021, något som anses vara en effekt av Janšas auktoritära styrelsesätt.

Premiärminister har även blivit kritiserad för sin nära relation med Ungerns premiärminister Viktor Orban och Serbiens president Aleksandar Vucic, två män som båda har starka band till Rysslands president Vladimir Putin.

Under år 2021 försökte oppositionen även genomföra en misstroendeomröstning vid två tillfällen, men antalet röster var inte tillräckliga för att få Janša avsatt. Däremot kan det ökade missnöjet, inte minst inom parlamentet, vara anledningen till att det nya gröna partiet har fått en stor framgång under sin kampanj och nu leder med 1 procent över de regerande partiet. 

Robert Golobs parti ”Frihetsrörelsen” har fått ett stort stöd inför det kommande valet, och anses ha en god chans att vinna över Janšas ”Slovenska demokratiska parti”.
Bild: partiledaren Robert Golob

Om resultatet efterliknar opinionsmätningarna kommer det här att innebära att ingen av parterna får en majoritet i parlamentet, vilket betyder att de behöver stöd från utomstående partiet för att kunna bilda en regering.

Det här ger Goleb och GS en viss fördel då minst två andra vänsterpartier, som också antas komma in i parlamentet, har meddelat att de inte kommer att stödja SDS.

I sin tur har Janša varit noga med att lyfta de framsteg som har gjorts under hans styrelsetid i ett försök att vinna över både väljare och andra partier. Han har bland annat lyft faktumet att det har skett en stor ökning av investeringar i landet sedan han intog sin ämbete, och att ekonomin har förbättrats.

Hans agerande under det pågående kriget i Ukraina kan också ge honom en fördel då han var en av de första som besökte Ukrainas president Volodymyr Zelenskiy efter Rysslands invasion i mitten av mars. 

I samband med det var han noga med att påpeka att Slovenien står bakom Ukraina, och har lovat att minska importen av rysk energi. Löften har bland annat lett till att hans regering har varit i förhandlingar för att hjälpa till att bygga ut en gas-terminal i Kroatien, något som skulle resultera i att såväl Ukraina som Slovenien inte längre kommer att vara lika beroende av rysk energi.

Att den sittande premiärministern kommer att ändra sitt styrelsesätt om hans parti vinner är inte troligt, men Gobel och hans parti har en lång lista på saker de vill förändra om de skulle komma ut som segrare.

Bland annat vill de stärka presidentens roll och göra hen ansvarig för utse domare i landet. De vill även införa en preferensröst vid allmänna val, vilket betyder att befolkningen kan specificera vem de vill se ta plats i parlamentet.

Vill du läsa om val som redan har gått av stapeln? Klicka här.

Bli prenumerant på Blankspot!

Toppbild: Sloveniens flagga.

Hjälp oss skriva mer om Demokrati!

Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.

Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.

Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.