Nyheter om Demokrati, Slovenien

Snabbguide till valet i Slovenien: Frågor om rättssäkerheten och energikrisen väger tungt

Vad står på spel i presidentvalet i Slovenien? Blankspot guidar dig bland kandidaterna och deras löften.

Av Linnea Bergqvist 22 oktober, 2022

Var: Slovenien

När: 23 oktober

Typ av val: Presidentval

Statsskick: Republik

Sloveniens president är både statschef och överbefälhavare, samt har rätt att regera genom dekret om landets parlament inte har möjlighet att sammanträda. Hen utses i allmänna val vart femte år och kan väljas om en gång. 

Om ingen kandidat får mer än 50 procent av rösterna i första valomgången hålls en andra mellan de båda kandidaterna som har fått störst stöd.

Till följd av att presidenten till stor del har representativa plikter ligger den verkställande makten hos regeringen vars ledare utses av presidenten. Övriga ministrar utses i sin tur av den nyvalda regeringschefen som är ansvarig införa landets parlament.

Sedan år 2012 är det Borut Pahor som är landets president. Han har tidigare varit premiärminister samt partiledare för “Socialdemokraterna” (SD). Till följd av landets författning kan han inte ställa upp i det kommande valet.

Sloveniens parlamentet består av två kamrar: Nationalrådet och nationalförsamlingen.

Nationalrådet består av 40 ledamöter som utses vart femte år, varav 22 väljs i regionala valkretsar och resten av en valförsamling som företräder olika grupper.

Parlamentets andra kammare, nationalförsamlingen, har som främsta uppgift att stifta lagar. Kammaren består av 90 ledamöter som väljs vart fjärde år i allmänna och proportionella val varav två av mandaten är reserverade för de italienska och ungerska minoriteterna, som själva utser varsin ledamot.

I valet som genomfördes i våras fick det nybildade partiet “Frihetsrörelsen” (GS) flest röster och 41 av platserna i parlamentet. Det högernationalistiska partiet “Slovenska demokratiska partiet” (SDS), som leds av den förre premiärministern Janez Janšas, fick därmed ge bort sin plats som regeringsbildare.

Den nya regeringen, som leds av GS partiledare Robert Golob, består efter valet av ytterligare två partier på vänsterkanten: SD och Vänstern (Levica, L).

Vilka är aktörerna?

Inför det kommande valet har sju kandidater blivit godkända för att delta av landets valkommission.

Oppositionsmätningarna tyder på att ingen kandidat antas få mer än 50 procent av rösterna i första omgången, vilket skulle innebära att en andra omgång får genomföras i november.

Den som i dagsläget har fått störst stöd är center-höger kandidaten Anže Logar från SDS. Enligt opinionsmätningar kommer över 30 procent av väljarna att rösta på honom, ett stöd som ökar ytterligare när jämförelser görs mellan honom och enskilda kandidater.

På andra plats se Nataša Pirc Musar ut att komma, en partipolitiskt obunden kandidat som har stöd från såväl det slovenska piratpartiet som “Ungdomspartiet – Europeiska gröna” (SMS). Hon är utbildad advokat och har varit president för EU organet “Europeiska unionens byrå för brottsbekämpande samarbete” (Europol).

Skulle Musar vinna blir hon den första kvinnliga presidenten i Slovenien.

På tredje plats ser socialdemokraternas kandidat Milan Brglez ut att hamna med ett stöd på runt 18 procent enligt de nya opinionsmätningarna.

Ytterligare en kandidat som ställer upp är gynekologen Sabina Senčar som har stöd från “Resni.ca”. Partiet bildades förra året och har genomfört flera protester mot Covid-19 vaccineringen. Deras främsta fokus är att bekämpa korruption och vetenskap, den nationella suveräniteten, sänka landets skatter och minska budgetunderskottet.

Vänsterpartiets (Levica, L) kandidat Miha Kordiš är ytterligare en valkandidat samt även Vladimir Prebilič från miljöpartiet.

På högerkanten ställer Janez Cigler Kralj upp för det kristdemokratiska och konservativa “ Nya Slovenia” (NSi) .

Ursprungligen skulle GS vice partiledare Marta Kos ställa upp men avgick från sin kandidatur i augusti. Partiet har inte offentliggjort något stöd för en ny kandidat.

Vilka är de största problem i landet?

Slovenien anses vara en stabil demokrati men har under den förra premiärministern Janez Janša styrelsetid fått stora problem med korruption. Såväl Janša som andra politiker i landet har blivit anklagade för intressekonflikter kopplade till offentliga upphandlingar.

Under år 2021 genomfördes även ett flertal protester för att få den förra premiärministern avsatt till följd av hans auktoritära tendenser. Han blev även kritiserad för att ha använt Covid-19 pandemin för att ge sig på oberoende medier och urholka demokratin. 

Under år 2022 hamnade landet på plats 54 av 180 länder i Reportrar utan gränsers (RUG) index över pressfriheten i världens länder. Enligt organisationen är landet ett av de som är på väg åt fel håll i fråga om mediefriheten men lyfter att detta var till följd av den högerregering som besegrades i parlamentsvalet i april. 

Janšas nära relation till Ungerns högernationalistiska regeringschef Viktor Orbán och offentliga stöd för USA:s tidigare president Donald Trump har även väckt stor uppmärksamhet utomlands.

Slovenien har även blivit kritiserade av människorättsorganisationer för deras behandling av den romska befolkningen och andra minoriteter.

När landet blev självständigt år 1991 rensades över 25 000 människor ur befolkningsregistret till följd av att de inte hade ansökt om medborgarskap vilket inkluderade romer, serber och kroater.

Processen att hjälpa de drabbade har varit lång och inte förrän år 2010 kunde de sista som hade väntat på medborgarskap till slut få det, efter två utslag i Europadomstolen. Trots det fortsatte frågan att förhalas och romernas situation i landet är fortfarande kritiserad. 

I 10 år pågick även offentliga samtalet om att förbättra homosexuellas rättigheter men ingen förändring skedde. Under år 2011 skulle en lag tillämpas som skulle ge homosexuella par rätt att adoptera en partners biologiska barn, men lagändringen stoppades av väljarna i en folkomröstning året därpå. Samma sak hände år 2015 när en lag skulle införas för samkönade äktenskap.

Men i år ändrades det här när författningsdomstolen slutligen slog fast att den befintliga lagen var diskriminerande, och beordrade parlamentet att ändra det. Parlamentet godkände därför en lagändring som innebar att homosexuella par fick rätt att gifta sig och adoptera barn, något som gjorde Slovenien till det första landet i det gamla östblocket att ge homosexuella par samma rättigheter som heterosexuella.

Likt många andra länder har debatten om energikrisen varit högaktuell under året.

I veckan stängdes bland annat ett av landets värmekraftverk ner så att kolen kunde sparas till vintern. Samtidigt genomgår ett av landets största kärnkraftverk Krško en månadslång översyn fram till den 2 november, vilket har gjort att det inte kan brukas som vanligt.

De två kraftverken står normalt för två tredjedelar av den inhemska elproduktionen. Ungefär 75 procent av landets totala energi kommer däremot från import, vilket ökade till 90 procent i veckan efter att värmekraftverket stängdes ner.

Vad står på spel?

Under kampanjerna inför det kommande valet har kandidaterna tydliggjort frågorna de kommer att driva om de vinner.

Favoriten Anže Logar lyfter fram fyra huvudfrågor varav den första är att säkerställa uppbyggnaden av en stark ekonomisk miljö som kommer att möjliggöra utvecklingen av ekonomin. Ett annat viktigt område för Logar är att uppmuntra unga människor att hitta sina möjligheter i Slovenien genom att inkludera dem i aktiviteter och dialoger kopplade till landets framtidsplaner.

Den tredje är frågan om säkerhet och utrikespolitik och den sista om energikrisen där han säger att det krävs en global omstrukturering för att skapa skillnad.

För advokaten Nataša Pirc Musar kommer frågor rörande de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen stå högt. Efter att ha arbetat som advokat i över 15 år har hon blivit ifrågasatt gällande hur hon skulle ställa sig om en av hennes tidigare klienter bad om att bli benådad, något en president kan godkänna i landet.

Hennes svar var att ett sådan beslut ska baseras på lagen och inte utifrån hennes egna relation med individen och lyfter att hon vill stärka landets rättsväsende genom att implementera demokratiska åtgärder. 

Ytterligare en fråga som har varit aktuell under Musar presidentkampanj är den om skatteoptimering där hon påpekar att skatterna i landet inte är förutsägbara i dagsläget. Enligt henne krävs det att varje företag och privatperson ska betala rätt skatt för att detta ska kunna ändras.

Toppbild: Sloveniens flagga

Av Linnea Bergqvist