Nyheter om
Snabbguide till valet i Nauru
Vad står på spel i parlamentsvalet i Nauru? Blankspot guidar dig bland partierna och deras ledare.
Av Linnea Bergqvist 25 september, 2022
Var: Nauru
När: 24 september
Typ av val: Parlamentsval
Statsskick: Republik
Nauru är det tredje minsta landet i världen och utgörs av en ö i Stilla havet. Det är ett av världens minsta länder både sett till invånare och areal. Arealmässigt är det världens minsta icke-europeiska land.
Landets parlament består av 19 ledamöter som väljs i allmänna val vart tredje år. En av dessa ledamöter väljs ut som landets president och blir regeringschef samt ansvarig för att utse de övriga ministrarna bland parlamentarikerna.
Alla ledamöter väljs i personval och några egentliga partier existerar inte i landet. Istället handlar politiken främst om en maktkamp mellan öns hövdingar.
Till följd av det här har landet i snitt haft två regeringar per år sedan 1990-talet. Eftersom politiska partier saknas är det lätt för ledamöter att byta sida, från regering till opposition, och det är även vanligt att misstroendeomröstningar genomförs vilket är anledningarna till de frekventa regeringsskiftena.
Diskussionen om att ändra landets författning, så att exempelvis presidenten väljs av folket, har pågått i flera år. Men i en folkomröstning som hölls i februari år 2010 röstade väljarna ned förslaget och sedan dess har inga direkt försök gjorts för att ändra grundlagen.
Vilka är aktörerna?
Sammanlagt är det 77 kandidater som ställer upp i det kommande valet från de 8 valdistrikten som finns i landet.
Enligt ett preferenssystem som används numrerar väljarna de kandidater som de föredrar. Från det största distriktet, Ubenide, är det 18 stycken kandidater som ställer upp om fyra platser. Väljarna numrerar kandidaterna från plats 1 till 18 utifrånvem de vill se i parlamentet.
Poängsystemet är sedan baserat på formeln 1/platsen som kandidaten får. Det innebär att en kandidat som rankas först får en poäng, den andre kandidaten får en halv poäng, den tredje kandidaten får en tredjedel av en poäng och så vidare.
En av de som ställer upp är den nuvarande presidenten Lionel Aingimea. Han valdes till president år 2019 och var tidigare en människorättsadvokat.
Bild: president Lionel Aingimea
Hans vinst var då, för många, en överraskning men enligt experter tros den bero på att landets yngre befolkning ville se förändring, och ersätta den dåvarande presidenten Baron Waqa.
Kritiker hävdade att Waqas administration hade gått emot oliktänkande, infört strikta anti-protestlagar och även begränsat tillgången till sociala medier samt hindrat internationella medier från att rapportera om förhållandena i landets flyktingläger.
Lägrena upprättades i utbyte mot ekonomisk ersättning av Australien under början av 2000 talet, och senare 2010-talet, men fick kraftig kritik av bland annat FN och Amnesty till följd av de förhållandena som flyktingarna levde i.
Vad är de största problemen i landet?
De politiska och mänskliga rättigheterna respekteras i hög grad i Nauru. Däremot har regeringen vidtagit vissa åtgärder för att åsidosätta sina politiska motståndare. Exempelvis har Nauru 19, en aktivistgrupp som protesterade mot regeringen år 2015, blivit anklagade för en mängd olika brott.
I många år var situationen för de asylsökande i landet ett av de största problemen. Flyktinglägret på ön inrättades i början av 2000-talet men stängdes ner år 2008 efter stark kritik. När de återigen öppnades upp år 2012 tog det bara några månader innan 300 av de då 370 flyktingarna hungerstrejkade i protest mot de usla levnadsförhållanden och utdragna asylprocesserna.
Tre år senare offentliggjordes en utredning som innehöll bevis på att fysiska och sexuella övergrepp hade begåtts i lägren. Den australiensiska senaten avrådde regeringen i Nauru från att låta barn vistas i lägren.
År 2017 beordrades organisationen Läkare utan gränser att lämna landet efter att de rapporterat om hur livsvillkoren för de internerade hade försämrats kraftigt. Inte förrän två år senare tömdes lägren på flyktingar och de runt 180 migranterna som fanns kvar flyttades ut i samhället.
Ytterligare ett stort problem i landet är den omfattande korruptionen som återfinns inom många myndigheter. Den förre presidenten Baron Waqa har bland annat blivit anklagad för att ha tagit emot mutor av en australiensisk fosfat-handlare under sin styrelsetid. Han ska bland annat ha fått 60 000 dollar samt den dåvarande justitieministern David Adeang skulle ha fått 10 000 dollar per månad under en tvåårstid.
Landet har även blivit kritiserat internationellt då regeringen har försökt att påverka rättsväsendet och stoppat medier från att granska regeringens politik.
I september år 2015 drog bland annat Nya Zeeland in sitt bistånd till landets rättsväsende med motiveringen att biståndet hade använts för att stänga av oppositionella parlamentsledamöter och för att de infört lagar som begränsar grundläggande fri- och rättigheter.
Vad står på spel?
Trots att flyktinglägren stängdes under hösten har ett nytt kontrakt skrivits på med ett vinstdrivande amerikanskt fängelseföretag som ska tillhandahålla faciliteter och mottagningstjänster för de kvarvarande flyktingarna på ön.
Företaget har tidigare anklagats för grov vårdslöshet och allvarliga säkerhetsbrister som påstås ha lett till bland annat en gruppvåldtäkt av en kvinna i fängelse, mordet på två förrymda fångar som var pensionärer och att en amerikansk medborgare hölls isolerad i flera månader.
Människorättsförespråkare menar därför att de omkring 100 flyktingarna som fortfarande bor på Nauru kommer att placeras i en miljö som kan vara mycket skadlig för dem.
Många av flyktingarna har inte fått tillgång till utbildning, vård eller arbete sedan Läkare utan gränser lämnade ön för fem år sedan och oron är stor att situationen kommer att försämras ytterligare om (och när) kontraktet träder i kraft.
Ytterligare ett annat problem i landet är att folkhälsan är väldigt bristfällig. Anledningen är att landet i flera år exporterade fosfat. Det gjorde att nauruerna länge fick det mesta gratis av staten, utan att behöva arbeta och till följd av det stillasittande livet och en kost dominerad av importerad snabbmat ökade övervikten bland befolkningen. Det har lett till stora problem med hjärt- och kärlsjukdomar och många lider även av diabetes i landet.
Under den nuvarande presidentens styrelsetid har ett stort fokus lagts på just folkhälsan vilket kan förändras ytterligare beroende på hur regeringsutformningen kommer att bli efter det kommande valet.
Toppbild: Naurus flagga