Nyheter om Demokrati, Lesotho

Snabbguide till valet i Lesotho

Vad står på spel i parlamentsvalet i Lesotho? Blankspot guidar dig genom valfrågorna och partierna.

Av Linnea Bergqvist 7 oktober, 2022

Var: Lesotho

När: 7 oktober

Typ av val: Parlamentsval

Statsskick: Parlamentarisk konstitutionell monarki

Lesotho är ett av de minsta länderna i Afrika och är en enklav till Sydafrika, vilket är vad ett landområde som är omringat av en stat det inte tillhör kallas. Ett annat exempel på en enklav är Vatikanstaten i Rom.

Enligt Lesothos författningen är landets monark statschef men i praktiken har kungen endast representativa uppgifter. Den verkställande makten ligger hos landets regering som leds av en premiärminister från parlamentets största parti. 

Sedan år 2020 är det Moeketsi Majoro som är landets premiärminister.

Lesothos lagstiftande parlament består av två kamrar: nationalförsamlingen och senaten. 

Nationalförsamlingen består av 120 ledamöter som väljs vart femte år varav 80 stycken utses i majoritetsval i enmansvalkretsar. De resterande 40 väljs efter ett proportionellt system där rösterna räknats samman för hela landet.

Ledamöterna i nationalförsamlingen är ansvariga för att lägga fram nya lagförslag som sedan granskas av senaten.

Senaten har 33 medlemmar, varav 22 är traditionella ledare och 11 utses av parlamentets regerande parti. Senaten granskar och godkänner nationalförsamlingens lagförslag men kan inte på egen hand föreslå nya lagar. 

Under de senaste 10 åren har landet präglats av mycket tumult med flera regeringsbyten och kuppförsök, vilket har resulterat att ingen regeringschef har suttit ämbetstiden ut.

Vilka är aktörerna?

I det kommande valet är det totalt 65 partier som ställer upp med över 2500 kandidater.

Ett av partierna som lett landets regering under flera år är “Lesothos kongress för demokrati” (LCD) som kom till makten år 1998 och behöll den fram till år 2007.

År 2012 följde många av partiets medlemmar premiärminister Pakalitha Mosisili när han lämnade LCD för att bilda “Demokratiska kongressen” (DC) som blev störst i det valet. En majoritet de behöll även tre år senare innan de förlorade den år 2017. Idag är partiet landets nästa största och leds numera av Mathibeli Mokhothu

Ytterligare ett utbrytarparti från LCD är “Allbasothiskt konvent” (ABC) som idag är landets största parti.

Partiet var näststörst i valet år 2012 och bildade en koalitionsregering med DC. I nyvalet tre år senare förlorade de sin ställning men återfick den i valet år 2017. Dock drabbades partiet snart av inre splittring när den biträdande partiledaren tillsammans med andra utbrytare bildade “Basothos aktionsparti” (BAP).

Under år 2020 valde även ABC:s partiledare och landets premiärminister Thomas Thabane att avgå, efter anklagelser om att han låg bakom mordet på sin förra fru. Åtalet lades ner men trycket på premiärministern ökade i samband med att utredningen fortgick, vilket ledde till att han slutligen sade upp sig.

Hans ersättare blev landets finansminister Moeketsi Majoro som även han tillhörde ABC.  Motsättningarna i partiet fortgick dock då vissa medlemmar stod bakom åtalet av den förre premiärministern medan andra var emot. Koalitionsregeringen sprack och i mars lämnade ABC regeringen. Bara några månader senare utlyste den nya premiärministern val i oktober.

Ytterligare nio mindre partier har platser i parlamentet, varav det största är “Demokraters allians” (AD) som bildades år 2016 som en utbrytning ur DC. I valet år 2017 kom AD på fjärde plats och fick ingå i den koalitionsregering som bildades.  

Båda de två äldsta partierna i landet, “Basothos nationella parti” (BNP) och “Basutolands kongressparti” (BCP), har förlorat sitt inflytande under de senaste åren. 

Det kommande valet anses vara en tävling mellan främst tre partiledare: Mathibeli Mokhothu från DC, Nkaku Kabi från ABC och Sam Matekane, en tidigare välkänd affärsman som i år bildade partiet “Revolution för välstånd” (RFP).

Matekane tros vara den rikaste mannen i ett land där nästan en tredjedel av medborgarna beräknas leva på mindre än 2 dollar om dagen.

Vilka är de största problemen i landet?

Landets främsta problem är den omfattande arbetslösheten och fattigdomen. Nästan 25 procent av landets befolkning är arbetslös och runt 57 procent lever under fattigdomsgränsen, vilket bland annat beror på landets geografiska utformning.

Lesotho består av mycket berg och är knappt större än Småland. Trots det är landet beroende av sin jordbruksexport men problemen med långa torkperioder, har gjort det svårt för landets jordbrukare att få goda resultat. Det påverkar ekonomin och förvärrades ytterligare under Covid-19-pandemin.

Landet är också hårt drabbat av hiv/aids då nästan en fjärdedel av alla vuxna är hiv-smittade. 

Ett stort antal lesothier arbetar även i Sydafrika inom gruvnäringen, trots att grannlandet har haft ekonomiska problem. I sin tur arbetar många lesothier med illegal gruvbrytning.

Brottsstatistiken är mycket oroande i Lesotho med 41 mord per 100 000 människor, vilket är Afrikas högsta. Det är betydligt värre än världsgenomsnittet som ligger på sju mord per 100 000 invånare.

Även vården, skolväsendet och infrastrukturen är bristfälliga i landet, och korruption är ett utbrett problem.

Det politiska läget är också mycket instabilt och samtliga av de stora partierna har drabbats av splittringar när representanter har brutit sig ut för att ha bildat nya partier. Vid flera tillfällen har även den sittande regeringschefen valt att byta parti under mandatperioden för att behålla sin post.

Vad står på spel?

En av de stora frågorna som varit aktuella inför valet är hur och när valsystemet ska ändras då det nuvarande systemet har lett till instabila koalitioner och inre motsättningar i parlamentet.

Det skulle ha genomförts en reformsatsning under den senaste mandatperioden men reformprocessen hann aldrig avslutas innan parlamentet upplöstes i juli. Kungen inkallade parlamentet igen i augusti men landets författningsdomstol slog fast att det här stred mot grundlagen eftersom det inte fanns något undantagstillstånd som motiverade det.

Alla affärer som gjordes under den perioden, inklusive antagandet av en reformlag, förklarades därför ogiltiga.

Ett av de största problemen är premiärministerns stora befogenheter, vilket vissa menar har lett till att de har använt sin position för att trycka undan politiska motståndare och förbättra sina egna politiska utsikter.

Några av de nya reformerna som har diskuterats skulle innebära att lagstiftare inte får byta parti under de tre första åren av deras mandatperiod. Reformerna skulle också ha gjort kungen till befälhavare för de väpnade styrkorna.

Hur reformarbetet kommer att se ut i det nya parlamentet är ovisst och kan komma att se annorlunda ut beroende på vilket parti som blir störst, och vilken partiledare som utses till premiärminister. 

Att förbättra ekonomin kommer också vara ett viktigt fokus för det kommande parlamentet där frågan kring jordbruket lär blir central. 

Partiledaren från det nystartade partiet “Basotho först” Jason Shao har bland annat lovat att om hans parti får bestämma kommer produktionen av grödor och boskap förbättras genom vetenskapliga metoder. Han hänvisar bland annat till hybridfröproduktion, nya bevattningssystem och torra jordbruksanläggningar.

Den nya regeringen kommer också att utmanas till att genomföra omfattande reformer av rättsväsendet, parlamentet och medierna vilket har rekommenderats av Southern Africa Development Community (ADC) som består av 16 länder som vill stoppa “kronisk politisk instabilitet”.

Toppbild: Lesothos flagga

Av Linnea Bergqvist