Analys om Sverige, Verkliga Sverige

Säpo: Hoten mot Sverige allt större

Säkerhetspolisen konstaterar i sin årsbok att riskerna för Sveriges säkerhet har blivit större och att fler behöver agera.

Av Brit Stakston 18 mars, 2021

Säkerhetspolisen skriver i pressmeddelandet om årsboken att de ser att fler stater riktar sin säkerhetshotande verksamhet mot fler områden och berör allt från påtryckningar av de grundläggande fri- och rättigheterna till ekonomi, politiskt beslutsfattande och den territoriella suveräniteten.

Hoten kommer från både främmande makt och våldsbejakande extremism. Den snabba digitaliseringen, en polariserad omvärld och den pågående pandemin är några faktorer som gör att angriparna får en ökad förmåga och möjligheter att agera det framgår av Säkerhetspolisens årsbok för 2020 som presenterades under torsdagen.

Främmande makt riktar in sig mot kommersiella mål, militära mål, teknik, forskning och utveckling samt människor som sökt sin fristad i Sverige. Svenska politiska ställningstaganden kommer också fortsätta att påverkas och de länder som utgör det största hotet är Ryssland, Kina och Iran.

Huvudbudskapet i rapporten som vill ge en nulägesanalys är att fler måste göra mer för att rusta Sverige bättre för att agera mot de komplexa säkerhetshoten. Det arbete som görs nu räcker inte för att säkra det gap mellan hot och skydd som Säkerhetspolisen ska minska.

I rapportens inledning beskriver säkerhetspolischef Klas Friberg hur det gäller att tänka ett steg längre och exemplifierar med utländska investeringar, uppköp eller samarbeten i Sverige som kan leda till ekonomiska påtryckningar för att nå politiska mål.

De kan ena dagen innebära nya arbetstillfällen och nya medel till ägarna men senare innebära att inte bara kompetens och innovationer som är viktiga för Sverige inte längre finns kvar i landet utan att situationen kan användas för att utöva påtryckningar mot svenskt beslutsfattande.

Han påpekar hur främmande makts förmåga att inhämta uppgifter som kan påverka svensk säkerhet har ökat.

Digitalisering och teknikutveckling har förstärkt främmande makts förmåga inom cyberspionage och cyberattacker blir allt vanligare. Dagligen stjäls det uppgifter av betydelse för Sveriges säkerhet, försök att påverka svenskt beslutsfattande på olovligt sätt eller att någon annan slags säkerhetshotande verksamhet genomförs, skriver Säpo.

5G som kommer att få stor betydelse för samhällets digitalisering ökar samtidigt risken för än fler angrepp. När informationen delas blir den än mer exponerad för angrepp eller påverkan ju fler enheter och system som kopplas samman.

Den snabba vägen till radikalisering och terrorism genom nätet är ett faktum som Blankspot skrivit om tidigare.  

Med stöd av en snabb teknikutveckling kan våldsbejakande extremister och individer i utkanten av extremistmiljöerna med lätthet kopplas samman i nätbaserade gemenskaper vilket också tas upp i rapporten.

Risken för terrorhot ökar och är i förlängningen hot mot demokratin.

Attentatshot från den våldsbejakande islamistiska och den våldsbejakande högerextremistiska miljön är förhöjda. Det finns ett långsiktigt hot mot demokratin när extremistmiljöer genom hot och våld hindrar människor från att utöva sina demokratiska fri- och rättigheter.

– Säkerhetspolisens uppdrag är att säkra framtiden för demokratin och i det ligger att hantera den förändrade hotbilden, säger Karl Friberg.

I rapporten beskrivs hur den tilltagande polariseringen i samhället och den polariserande retoriken, bidrar till extremistmiljöernas tillväxt. Gränserna inom högerextremismen mellan det våldsbejakande och icke våldsbejakande blir allt mera diffus. Dessa rörelser verkar också med ett allt större intresse för miljö- djurrättsorganisationer. Sociala medier uppges också användas också för att glorifiera attentat.

”Bidrag i form av offentliga medel ökar handlingsutrymmet och ny teknik ger våldsbejakande extremistmiljöer större möjligheter att dolt bedriva säkerhetshotande verksamhet.”

Samhällskriser utnyttjas av extremist-miljöer för att ytterligare polarisera och öka misstron mot samhället eller delar av samhället. Pandemin har bidragit till att förstärka sårbarheterna och också skapat nya.

Här beskrivs det som Blankspot skrivit om tidigare vad gäller desinformation och olika politiska strömningar och våldsbejakande ideologier som sammanstrålat under pandemi och funnit gemensam kraft med pandemin som underlag för sin propaganda.

I rapporten beskrivs det som att ”samtliga våldsbejakande extremistmiljöer använder pandemin i sin propaganda och knyter den till ideologiska argument.”

Säkerhetspolisen har under pandemin behövt inrikta sin verksamhet mot helt nya sektorer som kan vara av intresse för främmande makt under en pandemi, till exempel sjukvård och biomedicin.

I rapporten beskrivs också hur hot också kan vara indirekta och ske för att stärka det egna landets roll som stormakt och detta bidrar till komplexiteten av säkerhetshot.

Den bild som beskrivs av en mycket komplex och ständigt pågående hotbild står i kontrast till hur verksamheternas förmåga att skydda sig beskrivs.

”Cyberangrepp i kombination med bristande säkerhetsskydd riskerar att röja Sveriges totalförsvarsförmåga allt eftersom den byggs upp. Ett fungerande säkerhetsskydd är avgörande för att skydda Sverige mot angrepp.” skriver Säkerhetspolisen och anger att det inom flera sektorer som de undersökt finns brister i säkerhetsskyddet och anger forskning och utveckling som två exempel på områden där det pågår arbete av betydelse för Sveriges säkerhet.

I kapitlet om hoten mot demokratin och angrepp mot regimkritiker så exemplifieras detta i rapporten med att påminna om händelsen i början av år 2020 när det skedde något som beskrivs som ett ”statligt sanktionerat mordförsök” på en tjetjensk medborgare i Gävle.

Det här exemplet visar hur angreppen ökar och breddas samt vad resursstarka auktoritäre regimer kan planera i Sverige.

Det upprättades en förundersökning om mordförsök av åklagare i Gävle och i utredningen framgick det snart att det inte rör sig om ett vanligt mordförsök.

”Det finns indikationer på att en regim i ett annat land kan ligga bakom. Förundersökningen flyttas därför över till Säkerhetspolisen under ledning av en åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.”

– Även om själva mordförsöket utfördes i Sverige har det föregåtts av omfattande planering och rekognosering i både Sverige och utomlands av ett annat lands regim. Bland annat har en bil införskaffats från ett annat land och körts till Sverige, flygbiljetter och visum betalats och en ersättning om 60 000 euro utlovats till gärningsmannen vid utfört uppdrag, säger Jörgen, utredare vid Säkerhetspolisen i rapporten.

Det visar sig under förhören med samtliga inblandade att planeringen av mordet inletts flera månader tidigare i den ryska delrepubliken Tjetjenien. Gärningsmannen fick och planerade sitt uppdrag vid möten i delrepublikens huvudort Groznyj, samt i Moskva.

Fallets många olika turer under utredningen visar hur auktoritära regimer kan mobilisera stora resurser och planera under lång tid och många inblandade för att nå sitt mål.

Gärningspersonerna dömdes senare till tio respektive åtta års fängelse i tingsrätten i Gävle samt utvisning för mordförsök respektive medhjälp till mordförsök. Domen har överklagats och kommer under våren 2021 att prövas av hovrätten. Regimen i den ryska delrepubliken Tjetjenien har inte kommenterat händelserna i Gävle från officiellt håll och Ryssland har ännu inte svarat på någon rättshjälpsbegäran skriver Säkerhetspolisen i rapporten.

Läs mer:

Säkerhetspolisens Årsbok 2021

Av Brit Stakston