Mediernas Etiknämnd klandrar Samnytt för att ha brutit mot god publicistisk sed. I rubriker och text anklagade tidningen Brit Stakston för att ha fuskat för att få del av det statliga mediestödet. Samnytt har inte haft tillräckliga belägg för uppgifterna varför Brit Stakston utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada.
Av Blankspot 1 juli, 2022
Blankspot publicerar beslutet nedan:
Beslut: Mediernas Etiknämnd klandrar Samnytt för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Publiceringarrna anmäldes av Blanskpots VD Brit Stakston och handlar om ett urval av de många artiklar där Samnytt upprepat anklagelser om bedrägerier utförda av henne som ledamot i Mediestödsnämnden.
Artiklar anmäldes som föll inom de tidsramar som gäller för anmälan hos Medieombudsmannen.
Brit Stakston valde att avvakta med anmälan tills Samnytts anklagelser hade prövats av såväl Myndigheten för radio, press och TV samt även Revisorsnämnden.
Stakston ansåg att det var logiskt att vänta ut den externa granskning som följt av Samnytts anmälan av Blanskpots revisor, samt av ifrågasättandet av det utbetalda stödet. När allt var kontrollerat från såväl Revisorsnämnden som MPRT, så anmäldes slutligen de två artiklar som låg inom tidsramen för anmälan till Medieombudsmannen.
ANMÄLAN:
Artiklarna gav falsk information och var kränkande och förödmjukande. De pekade ut henne som förövare av ett brott – bedrägeri – och ville slå fast att hon fuskat, trots kontroller från samtliga möjliga instanser. Detta var nyheter skapade utifrån Samnytts etablerade metod att anmäla för att sedan göra nyheter av varje skede i den administrativa processen.
Sedan tidigt i höstas hade hon, framför allt i Samnytt, anklagats för att i egenskap av ledamot i mediestödsnämnden ha försett Blankspot med mediestöd på falska grunder. Hon påstods även ha betalat ut stöd till sig själv. Man ignorerade fullständigt hur arbetet och jävsprincipen i en nämnd fungerade.
Anklagelserna hade utretts av MPRT. Blankspots ansökan hade än en gång godkänts. Deras revisor hade i samma ärende anmälts till Revisorsinspektionen, som avskrivit ärendet eftersom de inte sett någon anledning till åtgärd. Det hade revisorn meddelat dem i mejl den 1 februari 2021.
Uppgifterna hade även granskats av MPRT, som stått fast vid beslutet även efter denna genomgång. Myndigheten fann inte att Blankspot var återbetalningsskyldigt, vilket myndighetens generaldirektör även bekräftat för till exempel Dagens Nyheter: ”Hon har aldrig deltagit i beslut som rört Blankspot med hänvisning till jävsprincipen. Vi har kontrollerat ansökningen och inte funnit anledning till att de ska vara återbetalningsskyldiga, säger Charlotte Ingvar-Nilsson”.
Hon hade varit den första att i egenskap av offentlig person välkomna granskning, men den här kampanjbevakningen hade passerat gränsen för vad som var normalt. Det var inte den vanliga hot- och hatretoriken utan gjordes med en administrativ systematik där varje möjlig tråd för misskreditering undersöktes för att skapa en flod av lögnaktiga artiklar om henne och hennes tidigare uppdrag som mediestödsledamot.
Hon hade lämnat sitt uppdrag i mediestödsnämnden i december 2020 för att friare kunna debattera frågan om mediestödets framtida utformande. Det hade blivit tydligt för henne efter en debattartikel i DN Kultur där hon retoriskt ställt frågan till kulturministern om hur mediestödsnämnden framöver skulle kunna pröva hur medier följer det medieetiska systemet. Detta eftersom mediestödsnämnden inte var avsedd att göra bedömningar av innehåll. Debattartikeln hade fått en oväntad sidoeffekt som bidragit till hennes beslut att lämna mediestödsnämnden.
Hon hade meddelat MPRT att hon ville avgå i december. Detta hade nämnts i en text på Blankspot.
Det fanns inget samband mellan hennes utträde ur mediestödsnämnden och det påstådda ”omfattande fusket” som Samnytt gjorde gällande.
Allmänhetens förtroende för medier krävde korrekt och allsidig nyhetsförmedling. I det pressetiska systemet angavs att man skulle ”Kontrollera sakuppgifter så noggrant som omständigheterna medger, även om de tidigare har publicerats. Ge läsaren/mottagaren möjlighet att skilja mellan faktaredovisning och kommentarer”. Detta hade inte skett i de aktuella artiklarna.
Det stod också i reglerna att man skulle tänka på att ”en person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger. Den slutliga utgången av en skildrad rättssak bör redovisas”.
I det här fallet fanns idag ingen misstanke om brott, ingen förundersökning och inga återbetalningskrav – utan enbart Samnytts egna anklagelser och anmälan till bland annat Revisorsinspektionen. Det var denna man sedan refererade till som nyheter.
Samnytt hade inte redovisat utgången av någon av anklagelserna utan hade fortsatt skapa en väv av lögner och påstådda ”fakta”.
Samnytt arbetade med att skapa nyheter genom att först själva anmäla och sedan göra journalistik om anmälan. De pressetiska reglerna adresserade detta förfarande: ”Var uppmärksam på att anmälningar av olika slag kan ha till enda syfte att skada den som blivit anmäld”.
Enligt de pressetiska reglerna skulle man också ”sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material, tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter”.
Ingen hade sökt henne inför någon av publiceringarna.
Det fanns varken mejl eller sms och det hade inte lämnats ett telefonmeddelande från någon på Samnytt där man angett sitt namn, media och syfte, det vill säga i vilket ärende de sökte henne eller bad om en kommentar gällande kommande anklagelser.
Hon ansåg att Samnytt med sin publicering hade brutit mot god publicistisk sed. Samnytt fortsatte att sprida lögner och påstå att hon var skyldig till ”omfattande bedrägerier” och ”omfattande fusk” trots att inget åtal fanns eller något sådant kunnat påvisas.
Uppgifterna i artiklarna var mycket kränkande och skadande. Det intryck som förmedlats genom artiklarna var att hon var skyldig till bedrägerier och betalade ut stöd till sig själv.
MEDIEOMBUDSMANNENS BEDÖMNING
Medieombudsmannen prövar om publiceringarna har orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. För det krävs att mediet publicerat negativa eller nedsättande uppgifter om anmälaren utan att uppgifterna varit belagda, samt att den inte har tillgodosett anmälarens rätt att få komma till tals på ett adekvat sätt.
Utgångpunkten vid den medieetiska bedömningen är att varje publicering, även om de ingår i en serie, bedöms för sig.
Det övergripande ämnet för publiceringarna, att granska utbetalningarna av mediestöd, har ett allmänintresse.
Anmälaren har varit ledamot i mediestödsnämnden. Hon står bakom nyhetssajten Blankspot, som har ansökt om mediestöd. Hon har också deltagit i den allmänna debatten i mediefrågor. Anmälaren behöver därför tåla mediegranskning i viss utsträckning.
Det har förekommit negativa påståenden om anmälaren personligen i båda artiklarna. I publicering 1 kopplades hon ihop med ett påstått fusk, och det påstods att hon berikat sig med mediestöd på ett sätt som kunde vara bedrägligt. I publicering 2 återkom påståendena om fusk. Det påstods också att anmälaren tvingats avgå efter alla avslöjanden, samt att MPRT hade erkänt att anmälaren på flera punkter inte gjort rätt för sig. Anmälarens påstådda koppling till fusk återfanns även i rubrikerna.
När det gäller beläggen för påståendena har mediet hänvisat till sina tidigare artiklar i ämnet samt till sin granskning av Blankspots ansökan om mediestöd.
MO tar inte ställning till om de publicerade uppgifterna är sanna eller falska. Det publicistiska kravet på korrekthet prövas i stället på så sätt att mediet ska ha haft tillräckliga belägg för negativa påståenden och uppgifter den publicerat om anmälaren.
Om mediestödsnämnden till följd av bristande kontroller har beviljat mediestöd i fall där det egentligen inte funnits rätt till det, ligger felet hos nämnden. Det måste inte betyda att den som gjorde ansökan försökte fuska. Det får beaktas att MPRT tillstått att vissa av reglerna ska ha varit otydliga.
Mediets granskning har pekat just på möjliga grunder att avslå Blankspots ansökan. För att granskningen också ska anses belägga fusk krävs någon ytterligare uppgift som pekar mot att det skett ett medvetet försök att kringgå reglerna: att den som gjort ansökan mot bättre vetande manipulerat underlagen eller intygat någon osann uppgift. MO anser inte att den omständigheten att anmälaren suttit i mediestödsnämnden ensam utgör en sådan uppgift. Det finns inte anledning att ifrågasätta anmälarens uppgift om att hon inte deltagit i beslutet angående Blankspots ansökan. Inte heller i övrigt framkommer någon sådan ytterligare uppgift som kan indikera fusk.
Sammantaget har mediet inte haft tillräcklig grund för sin slutsats att det förekommit fusk som anmälaren varit ansvarig för. Detsamma gäller påståendena att anmälaren berikat sig med mediestöd på ett sätt som kunde vara bedrägligt, samt att MPRT erkänt att anmälaren inte gjort rätt för sig. Påståendet att anmälaren tvingats avgå till följd av alla avslöjanden har också saknat tillräckliga belägg.
Anmälaren har haft en medieetisk rätt att få komma till tals och bemöta huvuddragen i kritiken i artiklarna.
Mediet har presenterat en lista och en sms-konversation som ska visa försöken att nå anmälaren. Försöken tar slut i oktober 2020. Enligt mediet hade frilansjournalisten dock sökt anmälaren även i januari 2021 men hade då varit ”blockerad”. Anmälaren har förklarat att det inte framgått av kontaktförsöken att det varit ett medium som hört av sig till henne för en kommentar.
Det hade från mediets sida behövts någon form av information till anmälaren om att hon söktes inom ramen för en granskning. Andra än den aktuelle frilansjournalisten hade kunnat höra av sig å mediets vägnar. Att anmälaren sagt till andra medier att hon inte ville ställa upp på intervju räcker inte. Mediet har från medieetisk utgångspunkt inte gett henne möjlighet att bemöta uppgifterna på ett adekvat sätt.
Sammanfattningsvis: Det har funnits ett allmänintresse av att belysa oklarheterna i reglerna för mediestöd. Avgörande för bedömningen i ärendet är dock att mediet inte har haft tillräckliga belägg för att publicera de allvarliga påståendena om anmälaren, bland annat att hon ägnat sig åt fusk och tillskansat sig medel på ett sätt som kunde vara bedrägligt. Det ger i sig skäl för klander. Mediet har därtill brustit i bemötandefrågan.
Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Samnytt har yttrat sig i nämnden och anfört sammanfattningsvis följande.
Ärendets handläggning hos Medieombudsmannen och Mediernas Etiknämnd
Samnytt kan inte erkänna Caspar Opitz legitimitet att ensam bedöma ifrågavarande ärende som underlag för Mediernas etiknämnd. Han har bl.a. i egenskap av redaktionschef på Dagens Nyheter varit drivande i ett förtalsmål mot Samnytt. Med hänvisning till denna jävssituation bör han frånhändas det aktuella ärendet. Vidare kräver Samnytt, för att MEN:s beslut ska kunna betraktas som legitima, att man får en skriftlig garanti för att Samnytt och Samnytts medarbetare beviljas medlemskap i Journalistförbundet, Tidningsutgivarna och Publicistklubben och framgent kan komma i fråga för att ha en representant i nämnden.
Den anmälda publiceringen
Samnytts journalist har underbyggt misstankarna om fusk och oegentligheter med en mängd faktauppgifter. Det gör det uppenbart att Blankspot medvetet försökt kringgå reglerna på ett så långtgående sätt att det är rimligt att i ett journalistiskt sammanhang kalla det för fusk. Det är anmärkningsvärt att anmälaren kunnat sitta på två stolar samtidigt, som ansökare av mediestöd och som beviljare av mediestöd. Det räcker inte att anmälaren formellt inte deltagit i de aktuella besluten i MPRT.
Det är uppenbart att anmälaren getts ett stort antal möjligheter att komma till tals. Hon har valt att hålla sig undan och inte svara på kontaktförsök. Dessutom publicerade Samnytt en rad artiklar och anmälaren har under hela denna tid haft möjlighet att kontakta Samnytt om hon ville kommentera uppgifterna.
Att MO rekommenderar att en väl genomarbetad granskning av fusk och vänskapskorruption med mediestöd ska klandras är uppseendeväckande. Att försöka skrämma medieaktörer till tystnad för denna typ av för etablissemanget obekväma sanningar är något som brukar förknippas med totalitära stater och som borde vara främmande för Sverige. Det borde ligga i MO:s intresse att denna typ av fusk, oegentligheter och vänskapskorruption granskas och åtgärdas.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Ärendets handläggning hos Medieombudsmannen och Mediernas Etiknämnd
De frågor som Samnytt har väckt är inte något som ingår i nämndens mandat.
Den anmälda publiceringen
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Samnytt för att ha brutit mot god publicistisk sed.
I beslutet har deltagit Christine Lager, Stefan Johansson, Kristina Svahn Starrsjö och Johan Danelius, ordföranden, Nils Funcke, utsedd av Publicistklubben, Martin Schori, utsedd av Publicistklubben, Ann Johansson, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Anders Nilsson, utsedd av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Mikael Rothsten utsedd, av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Monika Sandberg, utsedd av Sveriges Radio, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Jan Axelsson, utsedd av Sveriges Television, Göran Ellung, utsedd av TV4, Anna Lindberg, utsedd av TV4, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Carina Tenor, utsedd av Utbildningsradion, Ruth Mannelqvist, Annika Levin, Filippa Bergin, Robert Hårdh, Johan Trouvé och Göran Collste, representerande allmänheten.
Beslutet i sin helhet kan läsas här.
Av Blankspot
Hjälp oss göra mer journalistik!
Vi tror på att i nära dialog med publiken ta fram nyskapande och icke-linjär journalistik. Inget är så effektivt om man vill avslöja maktmissbruk och korruption som att stötta journalistik.
Som prenumerant kan du bidra med din kunskap och bli en del av en rörelse för journalistik – som vaccin mot en antidemokratisk utveckling i världen.
