Under pandemin har våldet mot människor med asiatisk påbrå ökat kraftigt, bland annat i USA. Det här ledde till att rörelsen #stopasianhate bildades under början av 2021 vars främsta mål är att öka människors medvetenhet om rasism mot asiater. En av organisatörena är Bostonbon Manny Chong.
Av Linnea Bergqvist 23 april, 2021
Den 16 mars 2021 gick en man in på tre olika spa-anläggningar i staden Atlanta i USA och öppnade eld. Sammanlagt dog åtta personer – sex av de omkomna var kvinnor mer asiatiskt påbrå.
Dådet var det hitintills blodigaste i en rad attacker mot asiater i landet som under 2020 ökade med uppemot 149 procent i vissa städer. Enligt organisationen “Stop AAPI hate” har över 3 700 incidenter anmälts mellan mars 2020 och februari 2021, men mörkertalet antas vara mycket större.
Bakgrunden till det ökade våldets tros vara att Covid-19 viruset härstammar från Kina, och att människor med sydöst- och östasiatiskt ursprung därför blivit offer för beskyllningar på grund av den pågående pandemin.
– Det är smärtsamt, man känner hur ens hjärta bara krossas. Det sker attacker en efter en och jag känner människors frustration över situationen. Jag tänker bara på om det hade hänt min familj, och hur jag hade mått. Vi kan inte ignorera att det här sker, säger Manny Chong som är en av organisatörerna bakom rörelsen Stop Asian Hate, med hashtaggen #stopasianhate i sociala medier.
olika #stopasianhate sammankomsterna. Foto: Brian Chuck
Rörelsen fick sitt fotfäste under början av året i samband med att ett flertal protester hölls runt om i USA där problematiken kring hatbrott och hatretorik som riktas mot människor med asiatisk ursprung lyftes.
Till grund för rörelsen låg det långvariga problemet kring rasism riktat mot asiater, men också det ökade våldet som under pandemin hade yttrat sig i ett flertal våldsbrott. Ett stort antal av dem har riktas mot äldre personer som har blivit attackerade till synes oprovocerat på grund av sin etnicitet.
I takt med det ökade våldet började protesterna sprida sig allt fortare och det var i samband med en protest i New York i slutet av februari som ledde till att Manny började arbeta med kampanjen #stopasianhate.
– Jag var bara där för att visa stöd, och få läka tillsammans med andra. Upplevelsen var fantastisk och jag kände direkt att jag ville göra det här i Boston, säger han
Under protesten kom han i kontakt med en av organisatörerna, Will Lex Ham som har varit en frontfigur i rörelsen “They Can’t Burn Us All” som under 2020 arbetade för att stoppa hat mot asiater och för att stärka yngre. Efter att ha pratat kom de överens om att de skulle kalla till en liknande protest i Mannys hemstad.
– Vid tidpunkten var en protest redan planerad i Boston som hade organiserats av några studenter, så jag tog kontakt med dem via Stop Asian Hates instagram och återkopplade sedan med Will. Det var från och med då som jag blev involverad, säger Manny
I dagsläget arbetar han aktivt på sociala medier och är alltid på plats när olika protester hålls. I samband med skjutningen i Atlanta valde han att åka dit för att visa stöd för familjen.
– Fokuset var att stötta familjerna, och sörja med dem. Genom att vara där visade vi att deras sorg är validerad. Trauman som deras har till en viss del normaliserats, men vi stod tillsammans för att visa att det inte är något som ska accepteras. Det är okej att inte vara okej med det, säger han
Upptrappningen av attacker i USA var inte bara allmänt skrämmande för honom utan kom också nära. Han har själv ett kinesiskt ursprung och flyttade till Kanada som ettåring innan familjen slutligen hamnade i USA. Han förklarar att han tänker mycket på sin egna närmaste när han läser om attackerna.
– Jag förlorade min mormor i november, inte på grund av ett hatbrott men det gjorde att jag började tänka på min egna familj, och insåg att de här attackerna hade kunnat hända vem som helst av dom. Och det sker inte bara i USA, utan människor har hört av sig från hela världen. Man förstår då hur djupt hatet mot asiatiska människor går, säger han.
Han förklarar att rasismen mot asiater nästan har blivit normaliserat i USA, och att det många gånger handlar om okunskap som leder till att asiatiska barn får utstå “skämt” på deras bekostnad. Han minns tillbaka på sin egna skoltid där han tillhörde en minoritet och vad det här resulterade i för typ av erfarenheter.
– En kille, som var min vän , så inget ont om honom, sa att om alla vi asiatiska barn samlades och stängde våra ögonen så såg vi likadana ut. Folk tyckte det var roligt och skrattade utan att förstå hur sårande det var och hur det påverkade oss, säger han och förklarar att rasistiska skämt bevarar stereotyperna som många invandrare råkar ut för, vilket gör att de inte känner att de hör till eller har samma värde.
I många år kände han att han varken hörde hemma i Kina eller USA, vilket har påverkat honom starkt. Han tror därför att ett konkret mål med rörelsen är att skapa gemenskaper för främst ungdomar, från alla etniciteter, där dessa frågor kan aktualiseras.
– Under den korta tid som jag har arbetat med detta har jag sett effekten av vad människor kan göra tillsammans. Många har blivit inspirerade av vad vi gör och har själv organiserat sammanhang i deras hemstäder. Allt du behöver är människor, ditt hjärta och viljan att göra förändring, säger han.
På grund av sin bakgrund och egna erfarenheter av rasism har hans arbete med Stop Asian Hate varit en läkande process. Han säger att en av de främsta fördelarna med rörelsen är den gemenskap som har skapats.
– Man blir en allierad genom att se och lyssna på vår frustration, och våga stå upp i olika situationer. Mikroaggression mot asiater är vanligt, och börjar redan som barn. Precis som man står upp för någon som blir mobbad måste man stå upp för de barn som utsätt för mikroaggression, säger han
Även om mycket av arbetet sköts online påpekar han vikten av att samlas, trots den rådande pandemin. Träffarna är enligt honom en kalkylerad risk och det viktigaste är att folk utövar social distans för att minska smittspridning.
– Den fysiska hälsan är såklart väldigt viktigt men så är även den mentala vilket stärks under dessa sammankomster, säger han.
Trots att rörelsens budskap har blivit väl mottaget finns där fortfarande de som tvivlar. Manny berättar att en av anledningarna kan vara att många asiater anses som passiva, och att i hans egna familj så har det varit främst en sak som hans föräldrar har levt efter som han tror många kan identifiera sig med.
– För dom handlar det bara om att överleva. Min mamma har själv sagt att jag inte ska ge mig in i diskussionen för då jag kan hamna i fängelse eller värre. Hon brukar referera till studentprotesterna i Beijing på 1980-talet och hur många aktivister som försvann vilket gjorde henne väldigt rädd. Hon vill helt enkelt inte mista mig vilket jag förstår, säger han.
Något som han även har märkt av är att det finns de som jämför Stop Asian Hate och Black Lives Matters-rörelsen, och menar att Stop Asian Hate har kopierat Black Lives Matter-rörelsen. Manny själv säger att det här är en trist syn på det då de båda rörelserna är viktiga och egentligen strävar efter samma saker såsom rättvisa, respekt och jämställdhet.
– Vi vill att alla ska ha en plats vid bordet men samhället har ställt oss mot varandra. Istället för människor blir vi behandlade som hundar som slåss om rester. Det blir som ett fattigdomstänk: om den ena finns kan inte den andra finnas men så är det inte. Vi alla förtjänar att bli hörda och sedda, säger han.
Toppbild av: Brian Chuck
Texten är en del av en utställning om pandemin vs demokratin.
Jorden runt har mänskliga rättigheter pressats undan i kampen mot viruset. Folkhälsan har varit viktigare än allt annat. Men hur kommer det påverka demokratin långsiktigt? Den frågan ställer vi oss i en utställning där vi belyser hur pandemin påverkat demokratin i olika delar av världen och i Sverige.
Just nu är utställlningen möjlig att ta del av i Vallentuna.
Är du intresserad av att få ta del av detta och boka in en egen föreläsning hör av dig till lin@blankspot.se.
