”Rädslan styr i Uzbekistan”

Blankspot om Uzbekistan

”Rädslan styr i Uzbekistan”

Av Nils Resare 11 april, 2017

Blankspotmedlemmen Mattias Göthberg besökte nyligen Uzbekistan, en före detta Sovjetrepublik som hamnat i blickfånget efter terrordådet på Drottninggatan. Han mötte ett tudelat land där unga drömmer om ett liv i väst och där alla är rädda för polisen.

Mattias Göthberg under sin resa i Uzbekistan.

Blankspot: Varför reste du till Uzbekistan?

MG: Jag pluggar i Almaty, i Kazakstan, och var ledig över nyårsfirandet, newroz. Av nyfikenhet passade då på att ta ett nattåg till grannlandet och besökte huvudstaden Tashkent, Samarkand och Bukhara. Liksom Almaty var dessa platser viktiga anhalter längs den forna så kallade Sidenvägen, som i århundraden band ihop Europa och Asien.

Blankspot: Hur är stämningen i landet?

MG: Eftersom det firades newroz när jag var där så var det feststämning bland vanligt folk och det dansades på gatorna. Men stämningen skiljer sig totalt beroende på var i landet man är och vem man frågar. Det är extremt segregerat – samtidigt som delar av huvudstaden Tashkent har ett sprudlande nattliv som slår Stockholms så torteras oppositionella i fängelsehålor runt hörnet och tvångsarbete pågår på bomullsfälten inte långt därifrån.

Varje person bär landets stolthet på sina axlar, och ber om ursäkt för händelser bortom deras kontroll. Gemensamt bland unga människor är att de drömmer om att ta sig till USA. Präglade av västerländsk kultur vill de bort från ett land där de känner att de längre passar in. Det är även ett tydligt manssamhälle där kvinnan har en klart underordnad roll.

Blankspot: Märker man av att det är en polisstat?

MG: Det finns en slags underliggande rädsla och stor respekt för auktoriteter och inte minst polisen, som behandlar människor mycket godtyckligt och aldrig tackar nej till en extra slant i fickan. Det är farligt att inte rätta in sig i leden.

Samtidigt är de glada att få utländska turister, enligt mina vänner har uzbekiska polisen därför order om att inte störa utlänningar i onödan. Även om jag förmodligen behandlades annorlunda kan jag utan tvekan säga att rättssystemet inte fungerar.

Blankspot: Du var i staden Samarkand, som troligen är den misstänkte terroristens hemstad. Vad såg du där?

MG: När jag var där för knappt en månad sedan var det stora festligheter i staden, vårens ankomst firades med buller och bång. Gatorna var fyllda av människor i glada färger, flaggorna vajade i takt med musiken och vi exotiska besökare behandlades som kändisar.

Samarkand har ju genom populärkulturen fått stämpeln som en slags sagostad och även i svensk lyrik beskrivs den som någonting drömskt, där den besjungits av alltifrån Thåström till Lill Lindfors.

Visst finns det helt magiska och sagolika gränder där den flera tusen år gamla historien känns in på skinnet, men stadens hjärta, de gamla gigantiska mosaikprydda koranskolorna som omger torget Registan, är i dag endast stora souvenirbutiker. Även om de religiösa monumenten i Samarkand i dag mest agerar sevärdheter vittnar de om den stora funktion som islam traditionellt har fyllt och fortfarande fyller i dagens Uzbekistan.

Marknad i Samarkand

Blankspot: Hur stor roll spelar religion i landet?

MG: Uzbekistan är ett sunnimuslimskt land där religionen spelar en viktig roll för de flesta, även om religionen inte följs strikt. Många som är unga eller i yngre medelåldern erkänner sig som muslimer men praktiserar inte religionen alls.

Under sovjettiden motarbetades islam – exempelvis byggdes en stor vodkafabrik mitt i Samarkand under sovjettiden, vilket sägs vara i syfte att få människor att släppa på sina religiösa seder och således förebygga ett islamskt motstånd. Samtidigt som det sovjetiska styret tonade ned religionens betydelse och fick sekulära grupper att växa fram fick det i vissa kretsar motsatt effekt, där en del istället anslöt sig till mer extrema riktningar såsom saudiska wahhabismen. Detta kan ha varit början på de problem som Uzbekistan har i dag med religiös extremism, där IS-allierade Islamic Movement of Uzbekistan (IMU) utmärker sig.

Gamla delarna av Samarkand

Blankspot: Kände du dig kontrollerad när du reste runt i Uzbekistan?

MG: Nej, åtminstone inte mer än någon annanstans, men den som försöker bedriva seriös oppositionell verksamhet i Uzbekistan skulle utan tvekan svara ja på den frågan. All kommunikation är övervakad och all media kontrolleras av regimen, direkt eller indirekt. Det finns ingen yttrandefrihet och människor som uttrycker oppositionella åsikter riskerar tortyr i fängelsen. Varje försök till folkrörelse som inte är i linje med den rådande politiken krossas.

Foto: Mattias Göthberg