Nyheter om mänskliga rättigheter, Polen
Polska aborträttsaktivister bombhotas och ställs inför rätta
Under mars månad fick minst sex polska organisationer motta ett flertal bomb- och dödshot. En oroande påminnelse om hur kvinnors frihet successivt minskar menar flera människorättsorganisationer.
Av Linnea Bergqvist 7 maj, 2021
Det sker en snabb ökning av bomb- och dödshot mot organisationer och aktivister i Polen som stödjer kvinnors rättigheter. Det konstaterar organisationerna Human Rights Watch, CIVICUS och International Planned Parenthood Federation European Network (IPPF-EN) efter att ha undersökt hotbilden mot ett flertal organisationer i landet under mars månad.
– Den alltmer fientliga och till och med våldsamma miljön för kvinnors rättigheter och de som försvarar dem i Polen borde vara en väckarklocka hos polska myndigheter och EU-ledare. De som försvarar kvinnors rättigheter bör kunna uttrycka sig offentligt, även om de motsätter sig regeringens politik, utan att bli måltavlor, säger Hillary Margolis, senior kvinnorättsforskare på Human Rights Watch.
I sammanställningen konstateras att minst sex organisationer fick motta ett flertal döds- och bombhot den 8 mars under internationella kvinnodagen. Bland hoten lyfts bland annat organisationernas stöd för rörelsen “All-Poland Women’s Strike” fram. De har sedan 2016 varit drivande i debatten när ytterligare begränsningar av abort började diskuteras allt mer intensivt.
Rörelsen var bland annat huvudorganisatör för de massdemonstrationer som fick namnet “svarta måndagen” den 3 oktober 2016 som tog plats efter att ett lagförslag om totalförbud av abort togs upp i parlamentet.
I ett flertal städer såsom Warsawa, Gdansk och Krakow gick tusentals svartklädda kvinnor tillsammans ut för att protestera mot förslaget vilket gav upphov till namnet.
Förutom hoten under den 8 mars mottog organisationerna och de enskilda medlemmarna hot vid ett flertal tillfällen under mars månad, bland de drabbade organisationerna återfinns “Feminoteka”, “Federa”, “Women’s Rights Center”, “Women’s Strike”, “FundacjaFOR” och “Grupa Stonewal”.
Polisen ska efter bombhoten ha kontrollerat de olika kontoren – utan att ha funnit några bomber. Men flera medlemmar vittnar om att polisen inte gjorde någon grundlig utredning och och endast en person fick återkoppling efter att ha anmält hoten.
Även Warszawas kommunfullmäktige Dorota Łoboda, som är medlem av oppositionens medborgerliga koalition och aktiv anhängare av kvinnors rättigheter, har fått motta bomb- och dödshot som i dagsläget är under utredning.
Många av de intervjuade aktivisterna säger att känslan av osäkerhet ökat dels av hoten men också av regeringens retorik och mediekampanjer, som syftar till att misskreditera deras arbete.
Den nuvarande regeringen kom till makten 2015 och majoritet innehas av det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa (PiS). PiS har sedan dess infört över 15 reformer och lagändringar som hotar demokratin. Bland annat handlar det om begränsningar av de fria medierna och inskränkningar av rättssäkerheten.
– I stället för bemöta de som försöker upprätthålla grundläggande rättigheter med ilska bör polska tjänstemän fokusera på att göra allt för att skydda kvinnor och deras rättigheter, inklusive rättigheterna till fredlig sammankomster och yttrandefrihet, tillgång till säker och laglig abort samt skydd mot våld, säger Aarti Narsee, Civic Space-forskare vid CIVICUS.
Så sent som i oktober 2020 lade regeringen fram ett abortlagstifningsförslag som fastslogs av landets författningsdomstol.
Polen är tillsammans med Malta det enda av EU:s 27 medlemsländer som inte tillåter abort på begäran eller av sociala skäl. I det nya förslaget som sedan godkändes av regeringen i januari har landets abortlagstiftning skärpts ytterligare.
Den nya lagen förbjuder nu också abort av foster med allvarliga eller dödliga skador, vilket innebär att en kvinna nu endast kan genomgå en abort om graviditeten är ett resultat av våldtäkt, incest eller om hennes liv står på spel.
I samband med att lagförslaget togs upp hölls ett flertal massdemonstrationer, likt de 2016, runt om i landet. Enligt landets Covid-restriktioner får inte en folksamling överstiga fler än fem personer, men däremot är det tillåtet att “gå och promenera” vilket gjorde att demonstrationerna kunde genomföras trots pandemin.
Protesterna var så omfattande att regeringen fick pausa införandet av den nya lagen till januari 2021. Sedan dess har fortsatta protester hållits i landet.
Förutom att organisationerna har fått motta allt mer hot och kritik under de senaste åren har även många aktivister stått inför det som de hävdar är politiskt motiverade kriminella anklagelser.
Det här innefattar uppmuntran av vandalism, hindrandet av religiösa tjänster och att de ska ha skapat ett ”epidemiologiskt hot”, vilket syftar på protester som har hållits under Covid-19-pandemin.
Bland annat har den välkända aktivisten Marta Lempart, som är grundaren till “All-poland women strike”, blivit anhållen ett flertal gånger sedan 2016. I februari i år blev hon ännu en gång gripen med anledning av att hon ska ha förolämpat en polis och orsakat ett smittsamt hot för att organisera protester under pandemin.
Ytterligare anklagelser innefattar uppmuntran till vandalism efter att hon inte har fördömt demonstranter som sprutat färg på olika kyrkors fasader. Döms hon kan det resultera i ett straff på mellan sex månader till åtta års fängelse.
Enligt CIVICUS har minst 150 personer arresterats sedan protesterna efter lagförslaget i oktober, och nästan hälften av dem ska ha körts till polisstationer som låg uppemot 70 kilometer från platserna där demonstrationerna höll.
Vissa ska även ha nekats tillgång till juridisk representation, utsatts för trakasserier eller fysiskt våld under tiden i häktet.
– Statens försök att skrämma demonstranter och arrangörer är inte nya. Men den här gången har omfattningen av trakasserierna och den taktik som använts av regeringen eskalerat. Vi talar nu om kriminella anklagelser och aktivister som hålls kvar och trakasseras på sätt som är ett hot mot deras försörjning och familjer, sa Marta Lempart i ett uttal efter sin arrestering.
Flera aktivister som intervjuades av Human Rights Watch under mars beskrev situationen på ett liknande sätt men tryckte även på vad det ökade hotet innebär på sikt.
Bland annat sa en aktivist att det inte bara är de enskilda hoten som är problemet, utan att det är i hela sammanhanget med allt som sker runt om i Polen.
I samband med publiceringen begärde Human Rights Watchs att landets makthavare skulle se över deras rapport vilket resulterade i att Polens inrikesministerium senare replikerade i fyra sidor långt brev.
Där kan man läsa att regeringen anser att de följer de internationella lagar som garanterar jämställdhet mellan kvinnor och män, inklusive förebyggande av våld och diskriminering av kvinnor.
De försvarar även det ökade polisvåldet genom att säga att det är proportionerligt i enlighet med storleken på protesterna och ger detaljer om hur myndigheter har svarat på hot mot aktivister.
Toppbild: Wikimedia Commons
