Nyheter om Armenien, Nagorno-Karabach
Politisk oro i Armenien efter debatt om Nagorno-Karabachs status
Frågan om Nagorno-Karabachs status har vållat het debatt i Armenien den senaste veckan.
Av Rasmus Canbäck 30 december, 2021
Under ett extrainsatt sammanträde i Nagorno-Karabachs parlament måndagen den 27 december deklarerade den icke-erkända republikens president Arayik Harutyunyan att regionens status inte kan bestämmas av någon annan än dem själva.
– Endast Artsachs (armeniska namnet för Nagorno-Karabach) företrädare har rätten att tala för Artsach-armeniernas rätt till självbestämmande.
Vid den parlamentariska sammankomsten redogjorde Arayik Harutyuanyan för Nagorno-Karabachs förutsättningar och syn på självbestämmande, men ifrågasatte också hur Nagorno-Karabach används i armenisk politik.
– Artsachs öde har aldrig varit och det kommer inte att vara monopol för någon politisk kraft. Vi uttrycker vår oenighet och frustration över ett antal skadliga, förvrängda formuleringar och idéer som framförts under intervjun (med Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan).
Uttalandet från Arayik Harutyuanyan ses i Armenien som en markering mot premiärminister Nikol Pasjinjan som den 24 december under en presskonferens resonerat att Nagorno-Karabachs status ska lösas i ”enlighet med den azerbajdzjanska konstitutionen”.
Presskonferensen har vållat politisk debatt i Armenien, och särskilt citatet om den azerbajdzjanska konstitutionen har delats i sociala medier.
Under presskonferensen redogjorde Nikol Pasjinjan för det förhandlingsläge som Armenien har i relation till Azerbajdzjan, och betonade särskilt att lösningen till konflikten ska ske innanför Minskgruppens mandat.
I ett Facebookinlägg ett par dagar senare har Nikol Pasjinjan förtydligat sitt uttalande:
– Som svar på en fråga förnekade jag Sersj Sargsyans (förra premiärministern) påstående vid Artsach-kongressen att innehållet i de förhandlingar som lämnades av dem garanterade att Nagorno-Karabach skulle vara endast armeniskt. Jag förnekade det eftersom rätten för azerbajdzjaner som bor i republiken Nagorno-Karabach att delta i beslutet om Nagorno-Karabachs status som invånare i Nagorno-Karabach var en klausul i innehållet till förhandlingarna.
Bakgrunden till den heta politiska debatten mellan Armeniens premiärminister och Nagorno-Karabach president är den icke-erkända republiken Nagorno-Karabachs status.
Nagorno-Karabach erkänns av omvärlden som en del av Azerbajdzjan, men är sedan ett blodigt krig som på 1990-talet självstyrande. Det var efter att regionen röstat om att tillhöra Armenien 1988 som kriget successivt ökade i styrka. Regionen har ett eget parlament, militär och konstitution, och enda sättet att resa dit är genom Armenien.
I fyra resolutioner från FN:s säkerhetsråd åren 1992-1994 fastslog man att Nagorno-Karabach tillhör Azerbajdzjan, men att konflikten ska lösas genom fredliga medel genom OSSE som tillsatte en särskild grupp, Minskgruppen. Ordförandeskapet delas av Frankrike, Ryssland och USA.
Det förslag, Madridprinciperna, som Nikol Pasjinjan refererar till vid presskonferensen föreslår att befolkningen i Nagorno-Karabach ska ges rätt att rösta om självbestämmande. Men den föreslår också att azerbajdzjanier som tvingades på flykt ska ges möjlighet att återvända innan omröstningen sker.
Varken Armenien eller Azerbajdzjan har godkänt Madridprinciperna.
Efter ett ytterligare krig i hösten 2020 där Azerbajdzjan invaderade Nagorno-Karabach har det geopolitiska läget förändrats. Azerbajdzjan tog kontroll över stora delar av regionen, och vapenstilleståndet som undertecknades bevakas av ryska fredsbevarande trupper vars uppdrag är att skydda den armeniska befolkningen.
I Azerbajdzjan upprepas budskapet att man inte anser att Nagorno-Karabach existerar som politisk enhet, och att det geopolitiska läget efter 2020 års krig är så pass förändrat att utgångsläget i förhandlingarna ska förändras.
Azerbajdzjans president Ilham Alijev har hotat med nytt krig om Armenien inte går med på särskilda eftergifter, och under året har Azerbajdzjan flera gånger gått in militärt i Armenien.
Det är med denna utgångspunkt som Nikol Pasjinjan träffat Ilham Alijev flera gånger. Informationen om vad som diskuterats på möten mellan dem är ytterst sparsam.
Att Pasjinjanregeringens retorik har ändrats efter 2020 års krig är tydligt. Vid ett uppmärksammat besök till Nagorno-Karabach 2019 deklarerade Nikol Pasjinjan att ”Artsach är Armenien”. I Azerbajdzjan tog man det som en provokation, och man ansåg därutöver att Nikol Pasjinjan tagit sig in i Azerbajdzjan illegalt.
Samtidigt har den politiska oppositionen i Armenien reagerat. Oppositionsledaren Robert Kotjarjan, som var president 1998-2008 och dessförinnan höll samma ämbete i Nagorno-Karabach, kritiserar Nikol Pasjinjan för att inte ha makt över landets armé sedan fjolårets krig.
I ett Facebookinlägg meddelar han att han står redo att ställa upp i ytterligare ett extraval. I juni 2021 hölls ett extraval som Nikol Pasjinjan vann med god marginal mot just Robert Kotjarjan.
För Blankspot kommenterar den Jerevanbaserade juristen i internationell rätt och människorättsfrågor Sheila Paylan att Nikol Pashinjans uttalanden förmodligen är missförstådda.
– Vad Pasjinjans åsikt om vägarna framåt för statusfrågan om Artsach än må vara så är det inte avgörande.
Hon fortsätter med att resonera att Nagorno-Karabachs agerande dock har en symbolisk betydelse för omvärlden.
– Artsachs markering mot Armenien, eller förkastande av Pasjinjans åsikt visar dock att Nagorno-Karabach är oberoende från Armenien, och inte kontrolleras av dem. Det är i motsats till vad Azerbajdzjan vill att omvärlden ska tro.
Sheila Paylan vidareutvecklar sitt resonemang med att förklara att Azerbajdzjans ståndpunkt är att Nagorno-Karabach styrs av Armenien, och att det har folkrättslig betydelse för Azerbajdzjan.
– I alla sina anklagelser mot Armenien hävdar de att Armenien har aktiv kontroll över Artsach. Deras återkommande ståndpunkt är att Armenien invaderade Azerbajdzjan och tog kontroll över Azerbajdzjans territorium. De vill inte acceptera att Artsach är en oberoende enhet som försöker separera från Azerbajdzjan. Det finns en skillnad.
Toppbild: Arayik Harutyunyan förklarar att Nagorno-Karabach ansvarar för sina egna förhandlingar. Foto av Irina Safaryan.
