Nyheter om

Polisen pressas när tvångsutvisningarna ökar

De poliser som jobbar med tvångsutvisningar försöker se till barnens bästa och vill genomföra värdiga avvisningar. Men när antalet utvisningar ökar begränsas deras handlingsutrymme och det finns en risk att de gör ett sämre jobb. Det menar Jonas Hansson som forskar om gränspolisens arbete.

Umeåforskaren Jonas Hansson kommer i höst att lägga fram en avhandling om gränspolisens arbete med utvisningar. I fyra år har han forskat om tvångsutvisningar av ensamkommande barn. Arbetet ingår i ett större projekt vid Umeå universitet där även handläggare vid Migrationsverket, boendepersonal, socialsekreterare, gode män och barn intervjuats om utvisningar i asylärenden.

Jonas Hansson, som själv har en bakgrund som polis, har genomfört 14 intervjuer och tagit in 714 enkätsvar från yrkesverksamma poliser om deras arbetssituation och om hur de förhåller sig till sitt arbete. Inte minst till utvisningar av barn.

Jonas Hanssons avhandling presenteras den 29 september vid Umeå universitet. Foto: Lena Mustonen

– Alla vill att utvisningarna ska ske på ett värdigt sätt och alla vill se till barnens bästa. Men poliserna tolkar barnens bästa annorlunda i förhållande till andra aktörer. Poliserna tolkar barnets bästa som att återförenas med sina föräldrar, säger Jonas Hansson.

Hans forskning visar att poliserna anser att barnets bästa skulle kunna vara att få stanna i Sverige i stället för att skickas till Afghanistan. Men eftersom beslutet redan är fattat går det inte att påverka, anser de. Deras jobb är att verkställa beslutet och göra det bästa av situationen.  Det kan till exempel vara att se till att barnen återförenas med sina föräldrar.

– Många poliser har goda erfarenheter av återföreningar. Samtidigt kan man tolka det som att de använder den typen av argument för att kunna utföra uppdraget, säger Jonas Hansson.

Många poliser försöker också lyssna till barnens behov och hjälpa dem med smågrejer innan utvisningen.

– Poliserna tycker inte att kraven är motstridiga. För att verkställa utvisningen måste man lyssna till barnens behov och då blir utvisningen värdigare och lättare att genomföra, säger Jonas Hansson.

Men polisen verkar ha olika syn på sitt uppdrag på olika platser i landet. I vissa län uppger poliserna att de försöker prioritera utvisningar av kriminella. Det är just att bekämpa brott som de ser som sitt huvuduppdrag. Därmed undviker de, eller prioriterar ner fall, där barn är inblandade.

På andra platser i landet görs inga sådana urval utan barn och kriminella behandlas lika.

– Man kan fundera på hur rättssäkert det här är. Om du hamnar i ett län får du vara kvar medan du blir utvisad om du bor i ett annat, säger Jonas Hansson.

Studien visar att poliser, med erfarenhet av utvisningar, inte har sämre psykiska hälsa. Däremot påverkas de av höga krav och ett begränsat eget handlingsutrymme. De blir frustrerade när de inte kan utföra sina uppgifter som de vill – när någon annan styr över dem.

– Poliserna blir en stötdämpare mellan de politiska kraven som inte alltid harmoniserar med polisens värde grund, det vill säga att arbeta både effektivt och värdigt, säger Jonas Hansson.

Flera av poliserna i studien tycker till exempel inte att det är värdigt att chartra flygplan och sätta på de utvisade handbojor.

– De menar att det inte är värdigt när utvisningarna blir som en fångtransport. Risken är att ju mer man försöker styra över utvisningarna desto mindre handlingsutrymme får polisen att göra detta på ett värdigt sätt, säger Jonas Hansson.

Jonas Hanson genomförde sina intervjuer 2014, ett år före den stora flyktingvågen. Då var antalet tvångsutvisningar fortfarande relativt begränsat.

Men vad händer då om antalet utvisningar trappas upp, vilket håller på att ske just nu?

– Jag tror att flera poliser kommer börja se annorlunda på det här uppdraget då. Risken finns att det blir mer löpande band och mindre tid för att skapa relationer till de utvisade. Det kan leda till att det blir mindre utrymme för ett bra bemötande och utvisningarna blir mindre värdiga, säger han.

Jonas Hanssons avhandling presenteras den 29 september vid Umeå universitet.

 

Hjälp oss skriva mer om Migration!

Vintern 2016 började svenska myndigheter utvisa ensamkommande afghaner som nekats asyl. Det blev början på en serie reportage och artiklar om svensk historias största deportationsvåg som skapades tillsammans med 8355 engagerade läsare.

Stöd det fortsatta arbetet med att bevaka ämnet genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem. Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Afghanistan”.