Nyheter om Nagorno-Karabach
Panik i Nagorno-Karabach när offensiven fortsätter
Under tisdagen inledde Azerbajdzjan en offensiv mot Nagorno-Karabach. Det finns få tecken på att den kommer upphöra innan Azerbajdzjan fullföljt målsättningen att armenierna lägger ner vapen och de facto-regeringen upplöses.
Av Rasmus Canbäck 20 september, 2023
Tisdagen den 19 september inledde Azerbajdzjan en offensiv mot Nagorno-Karabach. Bilder och videor från den armeniskdominerade regionen visar artelleribeskjutning både i och omkring huvudstaden Stepanakert.
Den lokala väpnade styrkan, Nagorno-Karabachs armé, rapporterade under natten till onsdagen att strider fortsatt i mer eller mindre utsträckning längs hela fronten.
Till Blankspot säger journalisten Marut Vanyan att skjutningar i huvudstaden är mycket nära.
– Vi är i skyddsrum och kan höra allt som sker utanför. Skjutningar och artillerield hörs nära, mycket nära.
I samband med angreppen mot Nagorno-Karabach publicerade den azerbajdzjanska militären ett pressmeddelande där de kallade anfallen för ”lokala antiterroperationer” som i ”längden ska återställa Azerbajdzjans konstitutionella ordning”.
Senare publicerade även det azerbajdzjanska utrikesministeriet en kravlista mot armenierna i Nagorno-Karabach där de dels kräver att de facto-regeringen upplöses, dels att armén lägger ner vapnen.
Azerbajdzjans rådgivare Hikmet Hajiyev skrev på tisdagskvällen på X att inga civila mål träffats, vilket bilder och vittnesmål från Nagorno-Karabach tydligt motbevisar.
Ombudsmannen för mänskliga rättigheter i Nagorno-Karabach, Gegham Stepanyan, meddelade på tisdagskvällen att 35 civila hittills skadats, varav 13 är barn. Ett barn uppges ha dödats.
Den azerbajdzjanska EU-diplomaten Tural Ganjali, som varit nära att bli avstängd från EU-parlamentet efter att ha hotat EU-parlamentariker, skrev på X att den azerbajdzjanska målsättningen är att ”lokalinvånare [i Nagorno-Karabach] ska räddas från terrorister”.
Azerbajdzjanska myndigheter uppger att de skickat ett sms till lokalbefolkningen med information om att de kan evakueras genom den så kallade Latjinkorridoren, där Azerbajdzjan förberett humanitärt stöd för särskilt utsatta.
Azerbajdzjan har sedan i december i fjol blockerat Latjinkorridoren, den enda väg till Armenien, vilket har orsakat att det varken finns mat, mediciner eller bränsle för bilar i Nagorno-Karabach.
Agerandet från Azerbajdzjan kan därför snarare ses som en intensifiering av blockaden, vilket lämnar civilbefolkningen utan flyktvägar. Medan strider pågår från Nagorno-Karabachs östra sida är vägen till Armenien blockerad på den västra sidan.
Lokala myndigheter har dessutom meddelat att de med hjälp av ryska fredsbevarande trupper evakuerat 7 000 människor från byar där strider pågår. Det finns ingen information om till var evakueringarna har skett, men det finns inga uppgifter om att de skulle ha lämnat Nagorno-Karabach.
Enligt uppgifter från lokalbefolkning till armeniska Radio Free Europes gren, Azatutyn, ska ryska fredsbevarande trupper försökt att evakuera människor via Latjinkorridoren, men misslyckats efter att azerbajdzjanska trupper beskjutit dem.
Skarpa fördömanden
Internationella rödakorsfederationen, som är den enda humanitära organisationen i regionen, gjorde under tisdagen ett skarpt uttalande där de uttrycker stark oro för hur eskaleringen påverkar civilbefolkningen.
Även EU-kommissionen och Europarådets ordförande Charles Michel gjorde respektive fördömanden mot Azerbajdzjan och krävde att landet ska upphöra militäraktionen.
Ryssland, som har 2 000 fredsbevarande trupper på plats sedan efter kriget 2020, uppmanade båda sidor att upphöra striderna, men skuldbelade även Armenien för att ha erkänt Nagorno-Karabach som en del av Azerbajdzjan.
“I samband med eskaleringen av den väpnade konflikten i Nagorno-Karabach uppmanar vi de stridande parterna att omedelbart stoppa blodsutgjutelsen, militära aktioner och utesluta civila offer. Nagorno-Karabachs öde påverkades dramatiskt av erkännandet av Nagorno-Karabach av officiella Jerevan som en del av Azerbajdzjans territorium. Detta ändrade de grundläggande villkoren för det trilaterala avtalet.”
I ett ytterligare uttalande meddelade Ryssland att de ryska fredsbevarande truppernas uppgift i nuläget är att bistå civilbefolkningen med humanitär hjälp och inleda dialog mellan Nagorno-Karabach och Baku.
Amerikanska utrikesministern Antony Blinken skrev på X att han talat med den armeniske respektive azerbajdzjanska utrikesministern under tisdagskvällen. Han underströk vikten av att Azerbajdzjan upphör den militära operationen omedelbart.
Uppgifter kom också om att Frankrike återigen kallat FN:s säkerhetsråd till ett extrainsatt möte. Denna gång sker det på torsdagen den 21 september.
Komplicerad konflikt
Mellan 1994 och 2020 pågick FN-stödda fredsförhandlingar om Nagorno-Karabachs framtida status. De uppdrogs åt parterna efter att armenierna i Nagorno-Karabach vid Sovjetunionens fall brutit sig loss från Azerbajdzjan. Åren innan, 1988, hade den autonoma sovjetiska oblasten Nagorno-Karabachs parlamentariska församling röstat för att tillhöra Armenien i stället för Azerbajdzjan, men nekats av både Baku och Moskva.
Det följdes av pogromer mot armenier i Azerbajdzjan. Åren fram till det Rysslandsmedlande avtalet om eldupphör 1994 var oerhört blodiga och hundratusentals människor, både azerer och armenier, tvingades lämna sina hem.
Fredsförhandlingarna kom 2009 fram till ett skarpt förslag, Madridprinciperna, som tog hänsyn till två folkrättsliga principer. Den ena om ett lands territoriella integritet (Azerbajdzjan) och den andra om ett folks rätt till självbestämmande (armenierna i Nagorno-Karabach).
I längden pekade det mesta på att armenierna skulle ges rätt att rösta om sitt eget öde.
2020 övergav Azerbajdzjan de internationellt erkända förhandlingarna till förmån för att lösa konflikten med militära medel. Efter ett sex veckor långt krig vann Azerbajdzjan och armenierna förlorade två tredjedelar av de territorier de åsamkat sig under 1990-talet.
Sedan dess har konflikten fortsatt.
**
Stöd vår läsarfinansierade journalistik. Vi vet att alla inte har råd att betala för journalistik. Därför är alla våra reportage och artiklar fria att läsa. Men vi hoppas att några av er kan bidra så vi kan fortsätta rapportera från Nagorno-Karabach.
**
Den humanitära korridor, Latjinkorridoren, som uppstod bevakas formellt av ryska fredsbevarande trupper, men sedan i fjol har Azerbajdzjan blockerat vägen i brott mot Internationella domstolen i Haags order. Det gör att civilbefolkningen i Nagorno-Karabach i praktiken inte har någonstans att fly.
Sedan 1994 har dessutom Azerbajdzjan genomgått ett auktoritärt skifte och rankas 2023 bland ”de värsta av de värsta” av amerikanska Freedom House, under länder som Iran och Ryssland.
I en resolution från EU-parlamentet från 2022 anklagar den parlamentariska församlingen Azerbajdzjan för att sprida ”systematiskt rashat mot armenier”.
Armenien har å sin sida upprepade gånger sedan 2020 uttryckt missnöje över sin formella allierade Rysslands bristande agerande i konflikten. De senaste veckorna har den diplomatiska krisen länderna emellan eskalerat i samband med att Armenien förklarat att landet vill underteckna romstadgan och på så vis ansluta sig till Internationella brottsmålsdomstolen.
Det innebär att Armenien skulle vara ålagt att arrestera Vladimir Putin.
Ryssland har reagerat med skarpa uttalanden mot Armenien. Den fortsatta passiviteten i Nagorno-Karabach kan möjligen ses i ljuset av det här.
Militär uppbyggnad
Den lokala armén i Nagorno-Karabach menar under onsdagsmorgonen att den fortfarande kan motstå den azerbajdzjanska offensiven, men skillnader i militärkapaciteten är slående.
Medan Nagorno-Karabachs armé till stor del fortfarande har vapen från Sovjettiden så har Azerbajdzjan de senaste decennierna haft en militärbudget som ökat för varje år. Azerbajdzjan intar, proportionerligt, en åttondeplats av de länder som spenderar mest pengar i världen på militären, enligt Stockholm International Peace Research Instititute (SIPRI).
De senaste veckorna har bilder och videor på större azerbajdzjanska truppförflyttningar skett längs Nagorno-Karabachs östra sida. Dessutom har en ny märkning varit noterbar. Ett uppochnervänt A som påminner om det ryska Z-tecknet inför invasionen av Ukraina har synts på mängder med lastbilar och stridsvagnar.
Likaså har filmer i azerbajdzjanska regimvänliga socialamedierkanaler visat videor med nationalistiska sånger och stridsrop.
Mönstren har känts igen från invasionen av Armenien i september 2022 och upptrappningen till kriget i Nagorno-Karabach 2020. Bland annat har andelen flygplan med militärutrustning mellan Israel och Azerbajdzjan mångdubblats.
[LÄS MER: Allt fler ifrågasätter Israels vapenexport till Azerbajdzjan]
Ett pågående folkmord
I ett öppet brev från augusti i år undertecknade ett femtiotal av världens främsta folkmordsforskare en uppmaning till FN:s generalsekreterare Antonio Guterres att agera mot det pågående folkmordet mot armenier i Nagorno-Karabach.
Även den förra chefsåklagaren för Internationella brottsmålsdomstolen i Haag, Luis Moreno Ocampo, skrev en juridisk analys av varför man kan kalla Azerbajdzjans agerande mot armenierna för ett folkmord.
Med den azerbajdzjanska offensiven där 120 000 armenier i Nagorno-Karabach är fast mellan blockaden på östra sidan och angreppen på västra sidan uttryckte Ocampo på X att ytterligare argument adderats till analysen.
Under tisdagskvällen meddelade azerbajdzjanska regeringen att de inte tänker avsluta operationen förrän armenierna i Nagorno-Karabach antingen lägger ner vapnen. Om inte, så kommer ”antiterroroperationen” att fortsätta.
Uppgifter kom också om att åtminstone en by där den armeniska lokalbefolkningen inte kunnat evakueras har omringats av azerbajdzjanska trupper.
Journalisten Marut Vanyan skrev efter flera timmars radiotystnad på onsdagsmorgonen.
– Jag har inte sovit alls i natt. Det har varit intensiv artillerield hela natten. Människor är livrädda. Det sägs att min hemby i Martakertregionen har intagits av Azerbajdzjan. Det finns eventuella planer på att evakuera befolkningen från Stepanakert och folk samlar sina saker. Jag hör även kalasjinikovs inte långt bort från min balkong.
På frågan om vart de ska evakueras kommer inget svar.
Toppbild: Azerbajdzjansk drönarattack mot Nagorno-Karabach.
**
Stöd gärna vår läsarfinansierade journalistik. Vi vet att alla inte har råd att betala för journalistik. Därför är våra reportage och artiklar fria att läsa för alla. Men vi hoppas att några av er som läser detta kan bidra så vi kan göra mer journalistik från Nagorno-Karabach.
