Röster om Afghanistan, Dagbok
"Oro efter fredsavtal med talibanerna" – Dagbok från Kabul, vecka 9.
Mohammad är rädd för att det nu kommer att ske bakslag för mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter efter fredsavtalet med talibanerna.
Av Mohammad 2 mars, 2020
Jag heter Mohammad och kommer från Afghanistan. I Sverige var jag asylsökande. Det här är min dagbok från Kabul. (Läs tidigare inlägg här.)
I veckan har USA och talibanerna undertecknat ett fredsfördrag i Doha, huvudstaden i Qatar. Fredsavtalet förväntas leda till att utländska trupper dras tillbaka från afghanskt territorium under de kommande 14 månaderna och ett slut på våldet i landet.
Under ceremonin deltog den amerikanska utrikesministern Mike Pompeo, USA: s särskilda representant för afghanska freden Zalmay Khalilzad och talibanernas politiska ställföreträdare Mullah Abdul Ghani.
Men frågan många ställer sig i Kabul är om det verkligen är möjligt att talibanerna accepterar att också kvinnor har rättigheter i landet. Målet för talibanerna är att kasta ut USA från Afghanistan men sedan tror jag inte de kommer att kunna ge frihet till befolkningen. När de tidigare innehaft makten så har kvinnor förpassats till hemmen och tvingats dölja sina ansikten. I avtalet så har USA krävt att talibanerna ska respektera de mänskliga rättigheterna men jag förstår inte hur talibanerna tänkt att de ska kunna möta det kravet.
Jag lyssnade på nyheterna när avtalet skrevs under och Mike Pompeo, USA:s utrikesminister sa att detta var början och att ”en betydande minskning av våldet ger förutsättningarna för fred.”
Men hur kan USA vara säkra på att det inte kommer att ske några terroristhot i Afghanistan? Jag tvivlar på att talibanerna kommer att upphöra med sitt dödande.
Efter att de amerikanska styrkorna lämnat landet är nu näste steg att formella samtal inleds mellan talibanerna och den afghanska centralregeringen och andra afghanska politiska och civila grupper.
Talibanerna har makt och kan när som helst initiera nya attacker – vem tror att de ska sitta stilla och respektera andra. När de ser kvinnor som inte bär hijab – kommer de att tillåta det? Kommer de att tillåta att kvinnor rör sig fritt på gatorna, jobbar på bank och inom andra områden. En frihet som talibanerna sett som olaglig.
Som jag ser det står fredsbyggandet i Afghanistan inför stora och allvarliga problem.
USA:s utrikesminister Mike Pompeo sa visserligen att våldet hade minskat avsevärt de senaste sju dagarna. Men det hade ändå varit en vecka med våld i Afghanistan
För närvarande är cirka 13 000 amerikanska trupper stationerade på afghansk jord. Förutom att utbilda och hjälpa afghanska regeringsstyrkor är uppgiften för de Nato-ledda amerikanska styrkorna att bekämpa terrorism, stärka centralregeringen och förhindra att al-Qaida vinner mark.
Nu vet man inte hur den och andra terrorgrupper kommer att agera.
Det många tror i Kabul är att tillbakadragande av amerikanska trupper från Afghanistan är ett av Donald Trumps stora utrikespolitiska mål.
Att nå ett avtal med talibanerna om att avsluta det 18 åriga kriget skulle öka Trumps chanser i årets presidentval. För honom verkar det viktigare än situationen i Afghanistan.
Det är bara min åsikt att det kan hända att vi alla afghaner framöver ångrar att USA lämnade landet. Många hazarer är rädda för att situationen snabbt kan bli värre än före 2001.
USA har försökt elva gånger att skriva fredsavtal med talibanerna utan att lyckas så vi får se vad kommer att hände den här gången.
Jag tycker att det är otroligt svårt att kämpa för mänskliga rättigheter i Afghanistan. Det finns människor som absolut inte vill följa de mänskliga rättigheterna och det finns de som vill det bland alla folkgrupper. Men det är också många, främst bland pashtuner som är beredda att stödja en talibanregim.
Det vi som nu bor i Kabul frågar oss är om detta avtal kommer att innebära att staden och landet blir säkrare?
Jag ser inga bevis för att talibanerna kommer att vara lojala mot avtalet. Det många analytiker missar är också extremismens kraft. Det finns också en skillnad mellan det hot som europeiska länder står inför när det gäller radikal islam och situationen i Afghanistan. I en fundamentalistisk, icke-demokratiska miljö så växer extremistiska rörelser.
Talibanernas återkomst till den politiska makten kan också innebära att demokratiska värderingar och yttrandefriheten får stryka på foten. När extrema rörelser får politisk makt så kommer det att påverka hela det afghanska samhället och även regeringens struktur.
En svag stat som den Afghanska med omfattande korruption medför också att den snabbt kan förändras av en extrem religiös rörelse som vill inför strikta islamska regler.
Redan nu kan man se små tecken på denna anpassning. I Herat utropade nyligen en radikal mulla att från och med nu gäller sharia-lagar och inte den vanliga lagen. Regeringen kommer framöver att behöva hantera flera liknande situationer i och med talibanernas återkomst.
Andra områden där det snabbt kommer att märkas är en minskad frihet för medier och en ökad rädsla för att kritisera politiker.
Konsekvenserna av fredsavtalet med talibanerna riskerar därför att bli mer omfattande och komplexa än vad det internationella samfundet är beredda på och den enda garanten mot en sådan utveckling är ett löfte från talibanerna.
Fred med talibanerna är så klart en nödvändighet. Men det riskerar också att komma med ett högre pris än vad många trott. De demokratiska framsteg som gjorts under de senaste 18 åren riskerar att gå förlorade.
Kommer talibanerna att tillåta dagens tv-sändningar till exempel? I dagsläget är friheten att se program stor men kommer talibanerna att tycka om det de ser nu när de har politisk makt?
**
Läs alla Mohammeds tidigare dagboksanteckningar här.
I kategorin ”röster” ger inbjudna skribenter perspektiv på frågor som rör Blankspots bevakningsområden. Under hösten 2019 återvände Blankspots utsända reporter till Afghanistan för fjärde gången. Det senaste reportage från den resan kan du läsa här. Följ arbetet med att bevaka Afghanistan i vår facebookgrupp ”Uppdrag: Afghanistan”.
