I den ryska autonoma delrepubliken Ingusjien utspelar sig ett maktspel mellan Moskva och lokalbefolkningen. Frågan om rätten till land, egen kultur och lokalt självbestämmande har ställts på sin spets i ett ifrågasatt avtal om landbyten mellan Ingusjien och grannrepubliken Tjetjenien.
Av Rasmus Canbäck 9 mars, 2021
Vintern 2020 anlände den ryska journalisten och människorättsförsvaren Liza Alexandrova-Zorina till Ingusjiens största stad Nazran. Hon hade tagit tåget från Moskva och förväntade sig att en vän till henne skulle möta henne på stationen.
– När jag anlände möttes jag av en rysk polisofficer istället för min vän. De hade läst mina texter om Ingusjien och följt mina solidaritetsaktioner i Moskva. De förhörde mig om allt jag skulle göra där. Jag tror de hade talat med min vän och hans fru om att inte ta emot mig.
Det var hösten 2018 som ett avtal mellan Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov och Ingusjiens dåtida dito Yunus-Bek Yevkurov slöts om att ge bort territorium till Tjetjenien. Sedan dess har flera stora fredliga protester uppstått som lett till arresteringen av fyrtiofyra personer.
– Vad man måste förstå, berättar Liza, är att territorier är väldigt viktiga för människor i Kaukasus, inte minst för ingusjierna. Nästan hela befolkningen deporterades under Stalintiden till Kazakstan, och under tiden skrevs kartan om helt och hållet. Det gör att Ingusjien idag är den minsta delrepubliken till yta i Ryssland. Att Yevkurov gav bort en bit av Ingusjien till Kadyrov är oerhört problematiskt.
Av de nordkaukasiska delrepublikerna i Ryssland är Tjetjenien den mest kända och bilderna från krigen från slutet på 1990-talet har kommit att symbolisera regionens oroligheter. Gisslandramat där tjetjenska terrorister gick in i Dubrovkateatern i Moskva 2002 resulterade i hundratals dödsfall satte konflikten på sin spets. Två år senare ockuperade ingusjiska och tjetjenska terrorister en skola i Beslan i Nordossetien och över trehundra dog, varav många barn.
Med bakgrund i krigen och terrorismen i regionen önskar Moskva ordning och reda, och har i Tjetjenien lämnat stor makt till den maktfullkomliga ledaren Kadyrov.
Läs våra köpvillkor vid beställning.
Relationen går ut på att Kadyrov tyglar separatisterna mot att han lämnas i fred, samtidigt pumpar Moskva in pengar i Tjetjenien. I Ingusjien hanterades det annorlunda, vilket enligt Liza Alexandrova-Zorina en av förklaringarna till protesterna idag.
– I Ingusjien förstod folket att man behövde ta saken i egna händer. Det bildades en inofficiell församling, Teiprådet, ett slags traditionellt råd mellan äldre män från kända familjer. Man kan säga att det är en social institution som funnits med i hundratals år. Teiprådet bildades som en reaktion mot extremism och olika samhällsproblem, men nu har de varit en oppositionell kraft mot landsavtalen med Tjetjenien.
Hur fungerar Teiprådet och vad gjorde de för att komma till bukt med våldet?
– I den lokala kulturen så finns det en oerhörd respekt för de äldre. När de säger något så lyssnar de yngre även om de inte håller med. Teiprådet innefattar ett regelverk som alla respekterar. De lyckades faktiskt med att tämja våldet. De äldre befallde de yngre att sluta ta till våld och vapen.
Teiprådet förbjöds 2019 när de öppet stöttade protesterna mot den lokala regeringen. Vid protesterna började arresteringarna. Flera av aktivisterna hamnade i fängelse och andra flydde utomlands. Liza Alexandrova-Zorina argumenterar att protesterna inte bara handlade om avtalet med Kadyrov, utan också om misstroende mot den korrupta lokalregeringen.
I Ryssland är Ingusjienrättegångarna de största sedan Bolotnajaprocessen 2012-2013. Bolotnajaprocessen refererar till massarresteringar av demonstranter i Moskva som protesterade mot Vladimir Putins lagändringar som kraftigt inskränkte pressfriheten och möjligheten till att organisera sig i civilsamhället. Över trettio aktivister dömdes och de som undvek arresteringar sattes på landsflykt, bland annat till Sverige.
– Ingusjier är vana vid något som liknar en direktdemokrati. Teiprådet förhandlar sinsemellan och berättar om vad som händer. När de lokala myndigheterna inte berättade om avtalet blev människor förbannade helt enkelt. Yevkurov sågs av folket som en förrädare för att ha gått med på det.
Kan man säga att protesterna mot makten är på grund av en klyfta mellan den inofficiella makten och den formella i Moskva?
– Absolut! Människor i Ingusjien har noll förtroende för myndigheterna. De är helt tillsatta av Moskva. Det vet alla. Och i Moskva så ses nordkaukasier på med stor rasism och islamofobi, ursäkta ordförrådet – ingen bryr sig ett skit. Moskvas metod att utöva makt i Ingusjien är genom säkerhetstjänsten, militären och lokalt tillsatta Moskvatrogna ledare.
Aktivisterna som står inför rättegångarna anklagas för extremism – något som av Liza Alexandrova-Zorina tolkas som en politiskt motiverat. Protesterna hade en del muslimska förtecken där både demonstranter och poliser bad tillsammans. Hon förklarar att de fängslade är vanliga medborgare som saknar tidigare brottsregister och har vanliga jobb.
– Det är till exempel en kurator för ett museum, en journalist, medlemmar ur Teiprådet, den lokala ordföranden för Röda Korset och en universitetslektor. Den förra inrikesministern Ahmed Pogorov som stöttat aktivisterna lyckades hålla sig borta från säkerhetstjänsten i två år. Han gömde sig i Ingusjien. Folket hjälpte honom. Det visar på stödet för aktivisterna, med tanke på hur litet Ingusjien är och att säkerhetspolisen är överallt, men förra veckan blev han arresterad.
Hur tror du att det kommer sluta?
– Teiprådet har ombildats och byter lokaler titt som tätt. Rättegångarna kommer hållas och de åtalade kommer bli dömda som extremister, men ingen av de jurister eller människorättsförsvarare jag pratade med vet… ja förutom kanske Putin. Det är rättslöst. Jag förstår varför unga män väljer att ta till vapen igen. Om jag var ingusjier skulle jag inte se någon annan väg än våld.
Toppbild: Jakub Gogijev
**
Rasmus Canbäck skriver en krönika varje vecka om Ryssland och Kaukasus med ett fokus på människorättsfrågor. För att inte missa nästa prenumerera på Blankspots nyhetsbrev. Läs fler av Rasmus Canbäcks texter hos Blankspot här.
