Nyheter om Nagorno-Karabach
Nyhetssvep: Det händer i Nagorno-Karabach
I ett nyhetssvep från de senaste dagarna sammanfattar Blankspot de sju mest betydande punkterna.
Av Rasmus Canbäck 5 oktober, 2023
1. Azerbajdzjan ställer in fredssamtal
Enligt azerbajdzjanska medier ställer Azerbajdzjan in sin närvaro vid toppmötet den 5 oktober i spanska Granada. Anledningen uppges vara att Azerbajdzjan önskar att Turkiet ska närvara, vilket har nekats av de andra parterna.
Samtalet mellan Armenien, Azerbajdzjan, EU (genom EU-rådets ordförande Charles Michel), Frankrike och Tyskland skulle vara det första sedan den azerbajdzjanska offensiven mot Nagorno-Karabach.
Frankrike och Tyskland har de senaste månaderna visat allt starkare stöd för Armenien i takt med att den, enligt Internationella domstolen i Haag, illegala blockaden av Nagorno-Karabach eskalerade.
Turkiet anses vara Azerbajdzjans närmsta allierade och relationen beskrivs ofta under devisen ”två länder – ett folk”.
2. EU, Ryssland och USA höll ett gemensamt möte i Turkiet strax innan offensiven
Tidningen Politico uppger att ett ovanligt toppmöte mellan EU, Ryssland och USA hölls den 17 september, alltså två dagar innan offensiven, i Turkiet för att diskutera den akuta utvecklingen i Nagorno-Karabach.
Syftet med mötet var att få humanitärt bistånd in i Nagorno-Karabach under blockaden. Månaderna innan offensiven hade en strid om det humanitära biståndet orsakat att civilbefolkningen blivit utan humanitära leveranser sedan juni.
Internationella rödakorsfederationen (ICRC) meddelade den 25 juli att de förhindras från att leverera förnödenheter till regionen.
3. EU-parlamentet röstar idag om sanktioner mot Azerbajdzjan och missnöje mot EU-kommissionen
I en osedvanligt skarp gemensam resolution anklagas EU-kommissionen av EU-parlamentet för undfallenhet och misslyckade i sin politik gentemot Azerbajdzjan.
Under punkt 19 står det:
”Europaparlamentet uttrycker djupt missnöje över det faktum att regelbundna varningar från parlamentet om situationen i Nagorno-Karabach och riskerna för ett katastrofalt resultat har åsidosatts av kommissionen och rådet. Parlamentet beklagar att EU:s åtgärder hittills inte har lett till några positiva resultat. Parlamentet kräver att utrikestjänsten omprövar sina åtgärder i södra Kaukasus och ersätter engagerad personal. Parlamentet beklagar EU-institutionernas långsamma reaktion, där unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik släppte ett uttalande först två dagar efter att Azerbajdzjan inledde sin attack mot Nagorno-Karabach.”
Förutom uttryckt missnöje mot EU-kommissionen kräver även EU-parlamentet att EU-kommissionen utreder sanktioner mot Azerbajdzjan.
Till Blankspot säger socialdemokratiske Evin Incir, en av medförfattarna, att EU måste agera omedelbart.
– Det måste bli slut på business as usual med Azerbajdzjan. EU kan inte fortsätta blunda för landets folkrättsvidriga agerande mot befolkningen i Nagorno-Karabach. Just nu pågår en etnisk rensning av armenier. EU måste omedelbart se över sina avtal med Azerbajdzjan och visa att brott mot internationell rätt får konsekvenser, säger Evin Incir.
Resolutionen röstades igenom med siffrorna 491 för, 9 emot och 36 som avstod.
4. FN-missionen på plats i Nagorno-Karabach ifrågasätts
Den 1 oktober besökte en tio man stark FN-mission Nagorno-Karabach för att överse situationen i Nagorno-Karabach och för att samla information om möjligheten för armenier att återvända.
I ett pressmeddelande den 2 oktober beskrevs resan och initiala slutsatser. Bland annat uttryckte missionen att de “slogs av det plötsliga sättet på vilket lokalbefolkningen lämnade sina hem och det lidande som erfarenheten måste ha orsakat”.
Pressmeddelandet använde dock endast azerbajdzjanska namn för platser och i resrutten framgick det att de ackompanjerats av den azerbajdzjanska staten hela tiden.
Människorättsjuristen Andrew Ford, som länge följt konflikten, uttryckte på X (f.d. Twitter) att missionen inte utgjordes av en internationellt erkänd observationsinsats, och saknade därmed tillräckliga mandat. Däribland saknar missionen mandat att observera situationen ur ett ”strikt internationellt rättsligt perspektiv”.
5. Rapporter om kulturarvsförstörelse har kommit
Azerbajdzjanska medier uppgav den 4 oktober att myndigheten för beskyddande, utveckling och restaurering av kulturarv anklagar Armenien för att ha förstört Gandzasarklostret i staden Vank i Nagorno-Karabach, och att ett ”återställningsarbete” inletts.
Azerbajdzjans historierevisionism där armeniska kulturarv kallas för ”albanska” (kaukasusalbanska ska inte förvirras med europeiska albanska) är vida känd. Sedan kriget 2020 har Azerbajdzjan raderat flera armeniska kulturarv, vilket anklagats av folkmordsforskare och EU-parlamentet för att vara en del av en riktad kampanj mot armenier.
EU-parlamentet godtog en resolution i mars 2022 om att fördöma Azerbajdzjan för förstörelsen av kulturarv och anklaga landet för att bryta mot FN:s kulturarvskonvention. I den står det att Azerbajdzjan utför ”systematiskt rashat mot armenier”.
Det så kallade återställningsarbetet ska därför ses i sken av kulturarvsförstörelsen.
6. Endast mellan 15 och 40 armenier kvar i Nagorno-Karabach
Nagorno-Karabachs förre ombudsman för mänskliga rättigheter och statssekreterare Artak Beglarjan skrev på X att endast mellan 15 och 40 armenier är kvar i Nagorno-Karabach.
Det är efter att de sista regeringsrepresentanterna och beredskapspersonal lämnat regionen.
Internationella rödakorsfederationen lät också meddela att de söker efter gamla, sjuka och funktionshindrade som lämnats kvar i Nagorno-Karabach för att bistå dem med evakuering.
7. Åtta regeringsrepresentanter från Nagorno-Karabach gripna
Sedan flykten från Nagorno-Karabach inleddes har åtta regeringsrepresentanter gripits av azerbajdzjanska myndigheter. Bland dem finns den förra regeringscheferna Ruben Vardanyan, Arkadi Gukasian, Bako Sahakian och Arayik Harutiunian och den förra utrikesministern David Babayan.
Den azerbajdzjanska försvarsadvokaten Alov Safaraliyev uppger att några av dem förhörts av azerbajdzjanska myndigheter. Han har tidigare försvarat armeniska krigsfångar från kriget 2020.
Rättsväsendet anklagas av människorättsorganisationer som Human Rights Watch och Amnesty International för att vara nära knutet till regimen. Få tror på en rättvis rättsprocess.
Toppbild: Bild från toppmöte i juli.
**
Stöd vår läsarfinansierade journalistik. Vi vet att alla inte har råd att betala för journalistik. Därför är alla våra reportage och artiklar fria att läsa. Men vi hoppas att några av er kan bidra så vi kan fortsätta rapportera från Nagorno-Karabach.
