Nyheter om Armenien, Azerbajdzjan, Nagorno-Karabach
Nya konsekvenser av Azerbajdzjans blockad: Hot om miljökollaps i Nagorno-Karabach
Med blockaden i Nagorno-Karabach har inte bara humanitära problem skapats. Nu rapporterar lokala myndigheter att vattennivåerna i regionens enda reservoar är kritiskt låga, vilket kan leda till en miljökatastrof.
Av Rasmus Canbäck 23 maj, 2023
Sedan den 12 december i fjol har Azerbajdzjan blockerat Latjinkorridoren – den humanitära korridoren till Nagorno-Karabach. Trots att Internationella domstolen i Haag i februari beordrat Azerbajdzjan att upphöra med den.
Initialt leddes blockaden av självutnämnda miljöaktivister. Det framkom dock snabbt att miljöagendan var sekundär och att flera av de så kallade aktivisterna snarare var studenter som lockats att delta genom löften om lättnader av studierna. Studenter som inte valt att delta rapporterar om att deras kurskamrater rekryterats av lärare på de statliga universiteten.
Enligt en aktivisterna själv demonstrerade de mot gruvdrift i Nagorno-Karabach, vilken av azerbajdzjanska myndigheter anses illegal.
I slutet på april omvandlades blockaden från att ha varit en förtäckt miljöaktion till att bli militariserad. En ny gränspostering uppfördes vid början av Latjinkorridoren.
Bara ett par dagar senare deklarerade miljöaktivisterna att delar av deras uppdrag var slutfört.
En följd av blockaden är att elektricitet, gas och vattenledningar helt eller delvis varit avstängda. Ledningarna från Armenien till Nagorno-Karabach löper genom de delar av Latjinkorridoren som ryska fredsbevarande trupper formellt har kontroll över, men som Azerbajdzjan de facto ökat sin närvaro i.
Elektricitetförsörjningen var redan innan blockaden ett annalkande problem efter att stora delar av infrastrukturen hamnat under azerbajdzjansk kontroll efter kriget 2020.
Den enskilt största produktionskällan, Sarsangreservoaren, har under de senaste fem månader hårt belastats.
Bilder visar att vattennivåerna i början på maj sjunkit med uppemot 25 meter samtidigt som nederbörden varit ovanligt låg.
Enligt lokala myndigheter har elproduktionen från Sarsangreservoaren ökat med närmre 250 % sedan samma period föregående år.
Trots att vattenkraftverket vid reservoaren sedan blockaden inleddes står för 70 % av elproduktionen i Nagorno-Karabach möter den endast 30 % av behovet.
Chefen för Nagorno-Karabachs vattenmyndigheter, Georgi Hayriyan, sade i början på maj till Radio Free Europe att om vattennivåerna inte åtgärdas omedelbart kommer elproduktionen inte räcka över sommaren. Till vintern beskriver han att produktionen kommer vara ”utesluten”.
Brist på vatten har länge varit ett problem i Nagorno-Karabach så väl som Azerbajdzjan där bristvaran blivit en konfliktfylld resurs.
Stora delar av vattentillgångarna är belägna i Nagorno-Karabachs högland och med den ökade kontrollen av den azerbajdzjanska militären har armenierna förlorat 90 % av vattenkällorna.
Sensommaren 2021 orsakade en avstängning av vattenledningar till de delar av Nagorno-Karabach som armenierna kontrollerar att de ryska fredsbevarande trupperna, tillsammans med armeniska myndigheter, fick sätta in vattenransoner.
Under 1990-talet och fram till nu var det ett återkommande problem för azerbajdzjanska bönder att tillräckligt med vatten inte kom fram till det azerbajdzjanska låglandet. Azerbajdzjanska myndigheter har länge kritiserat de facto-regeringen i Nagorno-Karabach för att ligga bakom bristen på vatten, vilket Nagorno-Karabachs myndigheter tillbakavisat. Tvärtom menar de att vattnet från reservoaren bidragit till att bevattna azerbajdzjanskt jordbruk också.
Under blockadens första månader institutionaliserades dock den azerbajdzjanska miljöagendan till politik.
Landets president Ilham Alijev berömde upprepade gånger de självutnämnda miljöaktivisterna för deras insats för landet. Likaså lämnade Azerbajdzjan in en stämningsansökan mot Armenien för att bryta mot Bernkonventionens föreskrifter om miljöförstörelse under krig, vilket bland annat härleds till att Azerbajdzjan anklagar Armenien för att under kriget 2020 bränt skogar i Nagorno-Karabach.
Den armeniska sidan kontrade med att påvisa att den ekologiska mångfalden tydligt förbättrats i Nagorno-Karabach under det lokala styret. Dessutom visar lokalt utförda mätningar av luften att miljöfarliga partiklar är rekordlåga.
Nu varnar lokala myndigheter för att inte bara elproduktionen kommer vara ett problem, utan även miljöförstörelsen. Sarsangreservoaren har inte bara varit källa för elproduktion, den har också varit centrum för djurliv.
Redan nu menar den lokala miljökommittén att fiskar och växter riskerar att minska kraftigt eller dö ut.
I sociala medier florerar cyniska kommentarer om att Azerbajdzjan förklätt demonstrationerna i en miljöagenda när den tvärtom bidragit till en annalkande miljökatastrof.
Azerbajdzjanska demokratiaktivister har kritiserat den azerbajdzjanska regeringen för att utnyttja klimatagendan för att driva igenom politiska beslut i konflikten i Nagorno-Karabach.
Med den militariserade gränsposteringen har den azerbajdzjanska regeringen dessutom i stort sett övergivit retoriken om att Nagorno-Karabach bryter mot klimatkonventioner.
I stället upprepas den retorik som känns igen från nästan 25 år av fredsförhandlingar, att Azerbajdzjan önskar återställa sin territoriella integritet.
För armenierna i Nagorno-Karabach adderas både elbristen och de torra sommarmånaderna ovanpå en redan spänd situation där de humanitära utmaningarna läggs på hög.
Toppbild: Sarsangreservoaren är efter kriget 2020 den primära vattenkällan i Nagorno-Karabach. Foto Marut Vanyan
