Nyheter om ,

Migrationsverket ignorerade bevis om förföljelse

Det fanns bevis på att den utvisningshotade Waseem från Afghanistan var jagad och hotad av talibanerna. Men Migrationsverket ignorerade dokumenten. Nu riskerar Waseem att skickas tillbaka samtidigt som hans familj får stanna.

Migrationsverket anser inte att den utvisningshotade Wassem, som Blankspot skrev om i helgen, har lyckats göra sin historia trovärdig. Men enligt hans juridiska ombud, Björn Åhlin, är det Migrationsverket som har ignorerat bevis som hade kunnat ge honom uppehållstillstånd.

Det gäller en polisanmälan som lämnades in i Afghanistan år 2015 och som Björn Åhlin senare har kunnat lämna in till Migrationsverket och till Migrationsdomstolen.

Polisanmälan gjordes av en kvinnlig bekant till familjen som Waseem och hans bror brukade besöka under de år när de levde ensamma i landet. I sin polisanmälan skrev kvinnan att hon vid flera tillfällen sökts upp av talibaner som jagade Waseem och hans bror. När hon vägrade berätta var de befann sig hotades hon till livet. Senare, när hoten tilltog, tvingades hon fly till Pakistan.

Men Migrationsverket och domstolen gjorde varken en äkthetsprövning eller en översättning av polisanmälan från kvinnan. Anledningen var att de ansåg att dokumentet skulle ha lämnats in i ett tidigare skede av asylprocessen.

Detta var dock inte möjligt enligt Björn Åhlin. Waseem hade helt enkelt inte fått dokumentet skickat till sig tidigare.

– Det var svårt att få fram polisanmälan. Jag anser att Waseem har goda förklaringar – han har fått den skickad till sig och har inte kunnat åberopa den tidigare, säger Björn Åhlin.

Björn Åhlin är också kritisk till att Waseem behandlades annorlunda än hans mamma och syskon som direkt fick uppehållstillstånd i Sverige på grund av hoten från farbrodern.

Rimligtvis har alla i familjen haft samma skyddsbehov, anser Björn Åhlin. Men när Waseems fall behandlades för första gången av Migrationsdomstolen i Malmö tittade aldrig rätten på hur den övriga familjen hade hanterats när de sökte asyl.

– Det är anmärkningsvärt att mammans ärende inte hanteras i den domen, säger Björn Åhlin.

 Enligt Migrationsverket var inte Waseems uppgifter trovärdiga och han lyckades inte göra det sannolikt att han skulle utsättas för risker om han skickades tillbaka till Afghanistan.

Men varför gjordes det olika bedömningar av Waseem och den övriga familjen?

 – Det görs alltid en individuell bedömning utifrån den enskildes skyddsbehov och detta kan se olika ut för personer även för personer som har en nära relation, säger Pierre Karatzian som är pressekreterare på Migrationsverket.

 Afghanistankännaren Anders Fänge, tycker tvärtemot att historien låter trovärdig. Detta handlar om en hedersfråga där farbror hade blivit avvisad av Waseems mamma och därmed dragit på sig en skam och måste hämnas på familjen.

Den här typen av hedersrelaterade frågor kan hänga kvar i generationer, hävdar han. Det finns en djup verbal tradition i Afghanistan. Om till exempel talibanerna känner till någons namn så tar det bara några månader innan de vet var personen finns.

– Helt klart handlar detta om en hedersfråga och det gör det farligt, säger han.

 

Följ gärna vår bevakning av Afghanistan i Facebookgruppen “Uppdrag: Afghanistan”. Där kan du bidra med egen kunskap till reportagearbetet och följa arbetet bakom kulisserna. Här går du med.

Hjälp oss skriva mer om Migration!

Blankspots journalistik göms inte bakom en betalvägg. Stöd det fortsatta arbetet med att bevaka Migration genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli prenumerant.