Röster om Afghanistan
Kvinnlig polis i Kabul: Mina barn går nu hungriga
I tio års tid arbetade den kvinnliga polisen i huvudstaden Kabuls polisdistrikt. Hon var i tjänst fram till dagen då landets regering kollapsade och talibanerna tog över. För Blankspot berättar hon om sin situation.
Av Blankspot 19 september, 2021
NN är en 26-årig journalist som rapporterar anonymt från Afghanistan för Blankspot. Här är hennes tredje text om hur det var den dagen talibanerna kom till makten igen:
– Jag arbetade vid en av de lokala polisstationerna. Jag älskade mitt jobb och var stolt över att tjäna mitt land. Jag var en ärlig polis men det var inte alltid lätt som kvinna i uniform. Det var länge ett tabu med kvinnliga poliser, även inom min familj och bland släkt och vänner – men jag är stolt över att jag bröt med de fördomarna om vad kvinnor kan jobba som, berättar hon.
När regeringen kollapsade gick hon som så många andra hem och har sedan dess fått förklarat för sig att hon inte har ett jobb att gå tillbaka till.
– Jag har inte fått någon lön på tre månader. Jag var den som tjänade pengar i familjen, min man är död, och våra fyra barn behöver mat. Vi bor i ett nedgånget hyreshus.
På frågan hur hon känner inför förändringen skakar hon bara på huvudet.
– Jag kan inte uttrycka några känslor. Det jag kan säga är att livet är hårt.
Så börjar hon berätta om den 15 augusti.
– Jag gick på mitt skift tidigt den dagen. Men känslan i magen var inte bra. Det var som om ett sjätte sinne aktiverades. Jag förstod att det inte skulle bli en vanlig arbetsdag.
När passet började var det fortfarande mörkt ute och en kollega sa till henne att han trodde Kabul skulle kollapsa under arbetspasset.
– Men jag argumenterade emot honom. Jag sa att det inte var möjligt. Hur skulle talibanerna kunna ta över ett land med 35 miljoner människor styrda av en regering som bryr sig om dem?
Kollegan bara log och sa att hon skulle ta vara på min sista dag som polis.
– När dagen grydde kom de första rapporterna om polisstationer som kollapsade och distrikt som bara föll ihop. Min kollega sa då till mig att jag för min säkerhets skull skulle byta om och återvända hem.
Hon funderade ett tag på beslutet. Hon var polis men också mamma till fyra barn hemma i lägenheten.
– Jag behövdes finnas där för mina barn. Den oro jag kände var för dem. Men än i dag är allt så osäkert. Får kvinnor jobba i staten och i så fall med vad? Och om vi nu inte får det vad ska vi göra? Hur ska jag ordna något att äta till mina barn. Att som mor se sina barn klaga över hunger, det krossar mig. Jag kan inte dölja min gråt för dem då. Livet är hårt. Så hårt.
Hon är inte heller ensam. Ungefär 5000 kvinnliga poliser arbetade fram till augusti i Afghanistan.
– Jag är en av flera och vi ber nu talibanerna att låta oss som arbetade i uniform återvända. Tills det sker ber vi omvärlden och biståndsorganisationer att finna en lösning så mina barn kan äta. Mina och alla andras barn i Afghanistan.
/ NN är en 26-årig journalist som kommer att intervjua personer och rapportera anonymt från Kabul för Blankspot framöver. För att inte missa nästa text skriv upp dig för Blankspots nyhetsbrev.
Foto: Dickelbers
