Samtidigt som Nato förhandlar med Turkiet om att inte lägga in veto mot Sveriges och Finlands ansökan hotas kurderna av ett nytt krig. Blankspot har talat med den kurdiska politikern Hisyar Öszoy.
Av Rasmus Canbäck 25 maj, 2022
– Jag har… vad är det nu? Tolv åtal mot mig om att jag är terrorist. Jag får nästan ta det som en förolämpning att jag inte hamnat i fängelse än.
Den kurdiska politikern, Hisyar Özsoy, som sitter i det turkiska parlamentet skrattar ironiskt åt det absurda i hur turkiskt rättsväsende är ute efter honom.
För snart 10 år sedan bestämde han sig för att lämna ett tryggt liv i USA för att återvända till Turkiet för att engagera sig i det kurddominerade partiet HDP.
Nu sitter han på ett hotellrum i Paris efter att ha haft ett arbetsmöte i Europarådet där han representerar HDP.
– Skämt åsido, fortsätter Hisyar. Så länge jag har parlamentarisk immunitet så ska jag kunna hålla mig borta från fängelset, men vi får se hur länge det varar. HDP hotas av nedläggning.
Han refererar till en pågående rättegång i Turkiet om att stänga ner partiet. Anklagelsen är att HDP har kopplingar till den terrorstämplade organisationen PKK.
– Vi räknar med att beslutet om nedstängning är strikt politiskt och redan taget innan det togs till domstol, säger Hisyar. Så vi har redan gjort en b-, c-, d- och till och med e-plan på hur vi ska fortsätta vårt arbete. Trots allt har vi miljontals sympatisörer i Turkiet. Och de blir allt fler även i de stora städerna i västra delarna av landet. Erdogan ser oss som ett stort hot.
Måndagen den 23 maj förklarade Erdogan att han ämnar beordra ett anfall av norra Syrien igen. Han betonar att det rör sig om att skapa en ”säker zon” på 30 kilometer för att skydda Turkiet från kurdiska styrkor -”terrorister” vilket är ordet som han använder.
Det sker samtidigt som Turkiet släppte sin kravlista mot Sverige och Finland om vad som krävs för att inte blockera Nato-medlemskapet med sin vetorätt.
Listan innehåller fem punkter. Tre av dem handlar om att Sverige ska sluta stötta PKK. En om att Sverige ska häva sanktionerna mot Turkiet som instiftades av USA år 2020 efter att Turkiet köpt ryska vapen.
Hisyar Öszoy avfärdar visserligen listan som symbolpolitik, men betonar vikten av att Sverige inte ska lyssna på Erdogan.
– Vi förväntar oss att Sverige står på rätt sida av historien, och inte faller för Erdogans tryck på svenska politiker att påverka rättsväsendet. Det är precis vad han har gjort här, och nu vill han göra detsamma mot er. Om ni lämnar ut de efterfrågade kurderna så visar han att han kunnat bräcka västvärldens demokratiska institutioner.
Hur menar du?
– Erdogan gör som han alltid har gjort: han bedriver utpressningspolitik för att få igenom sin vilja. Den stora frågan som han egentligen vill få igenom berör inte Sverige, utan den berör USA och Frankrike som har utfäst vapenembargon mot Turkiet. Han vill att dessa ska släppa. De är av betydligt större vikt. För honom är det här en förhandling.
Hur relaterar det till Turkiets anfallskrig mot norra Syrien?
– Genom att NATO och omvärlden ger eftergifter som bidrar till att Turkiet kan genomföra sin plan så legitimerar man även kriget. Det blir en indirekt effekt av dessa förhandlingar där man byter ett folks säkerhet mot en militärallians autonomi. Står verkligen världens ledare bakom denna aggression? Genom tystnaden och eftergifterna är det den signalen som skickas ut.
Toppbild: Hisyar Öszoy talar inför inbjudna på Riksdagen tidigare i maj. Foto av Shnoyi Mendan.
