Nyheter om Armenien, Azerbajdzjan, Nagorno-Karabach
Köldknäpp drabbar Nagorno-Karabach hårt efter att Azerbajdzjan strypt gasen
Snart har befolkningen i Nagorno-Karabach varit utan gas i tre veckor. Omvärlden markerar mot Azerbajdzjan, men trots det slås inte gasen på.
Av Rasmus Canbäck 27 mars, 2022
– Att inte ha någon gas betyder att vi inte kan laga någon mat. Vi kan inte duscha. Vi har inte heller någon värme i våra hem eller på arbetsplatsen. Det påverkar oss överallt! Livet blir liksom ett spel om att överleva.
Det är mitten på mars och vintern har plötsligt återvänt till Nagorno-Karabach. Irina Safaryan, som ibland skriver dagbok för Blankspot, skickar en video på hur snön faller. Det är det värsta vädret på flera decennier säger hon. Visst kan barnen ha snöbollskrig och visst är det vackert, och om det inte vore för att gasen är avstängd så hade hela familjer varit ute och lekt.
Nu eldar istället de som kan i sina spisar där hemma.
Det har gått två veckor sedan gasen upphörde att komma genom ledningarna till de armeniskkontrollerade delarna av Nagorno-Karabach. Gasledningen från Armenien in till Nagorno-Karabach är från Sovjettiden, och går idag genom territorier som Azerbajdzjan kontrollerar efter kriget 2020. Denna ledning förser hela det armeniska Nagorno-Karabachs befolkning på 120 000 människor med gas.
Det är efter kriget 2020 där Azerbajdzjan med militär kraft tog kontroll över stora delar av Nagorno-Karabach som problemen har uppstått. Det armeniskdominerade Nagorno-Karabach har de facto varit självstyrt sedan 1991 och har inga förbindelser till Azerbajdzjan.
Gasen är den huvudsakliga energikällan i Nagorno-Karabach. Utan den kan de allra flesta varken laga mat eller värma sina lägenheter, och som Irina berättar inte ens ta en varm dusch. Det innebär också att strömförsörjningen är ojämn.
Ingen vet exakt vad som hände för två veckor sedan, men det verkar ha skett en explosion i gasledningen på det område som Azerbajdzjan kontrollerar. Ryska fredsbevarande trupper har försökt att medla om att armeniska reparatörer ska få komma dit för att laga ledningen, vilket de också fick göra efter 8 dagar.
Europeiska unionens utsände för Kaukasien, Toivo Klaar, välkomnade då det ”azerbajdzjanska engagemanget” i att lösa situationen. Det var samtidigt som en FN-delegation besökte Sjusi, eller Sjusja som staden heter på azerbajdzjanska, i de områden som kontrolleras av Azerbajdzjan i Nagorno-Karabach. I Armenien kritiserades uttalandet hårt för att förringa vad som faktiskt skett; att Azerbajdzjan under en vecka förhindrat reparatörer från att ta sig till gasledningarna.
När FN-delegationen lämnade Sjusji så stängdes gasen ner igen. Det visade sig snart att Azerbajdzjan installerat ett valv i gasledningarna, vilket innebär att gasflödet numer kontrolleras av azerbajdzjanska myndigheter. Det kan därför användas som påtryckningsverktyg mot den armeniska sidan.
I en intervju för azerbajdzjanska Pravda har den azerbajdzjanska parlamentarikern Elman Mammadov, från regeringspartiet, utvecklat hur han ser på händelseförloppet.
– Det är vanligt att gasledningar exploderar, särskilt på kalla platser under de kalla månaderna. Men, gasledningen i Khankendi (Stepanakert på armeniska) kan ha sprängts av armenierna själva.
Han fortsätter med att resonera att armenierna gjort det själva för att få omvärldens sympatier, men lägger inte fram några konkreta bevis för sitt påstående.
– De har gjort det medvetet, för att berätta för omvärlden att Azerbajdzjan stänger av gasen till armenier i Karabach och ”låter dem frysa under vintern”. Det här är en armenisk komplott, ett armeniskt smutsigt lurendrejeri. Explosionen ansvarar de själva för.
Vidare menar han att det inte finns någon anledning att gas till Nagorno-Karabach ska komma från Armenien, och att det strider mot internationell lag.
– En gasledning ska inte passera från ockuperade områden och genom statskontrollerade azerbajdzjanska områden. Det här strider mot azerbajdzjansk inrikespolitik och det strider mot landets territoriella integritet. Karabach är Azerbajdzjan!
Han fortsätter.
– Därför är det viktigt att Azerbajdzjan stoppar dessa händelser (red: att Nagorno-Karabach får gas). Det är dags att ta kontroll över livet för alla i Azerbajdzjan. I det här fallet måste separatisternas och terroristernas vapen utrensas, och människorna som bodde där innan 1988 och deras arvingar acceptera azerbajdzjansk lag.
Enligt officiella källor i Azerbajdzjan bor det 25 000 armenier i Nagorno-Karabach. Vad som har hänt med övriga ungefär 100 000 har Blankspot trots upprepade kontakter med regimrepresentanter aldrig fått reda på. Vilka människor Mammadov syftar till ska få bo kvar i Nagorno-Karabach är därför otydligt.
Därtill har det azerbajdzjanska statliga olje- och gasbolaget Socar twittrat att armenierna i Nagorno-Karabach är välkomna att ansluta sig till det azerbajdzjanska gasnätet när de önskar.
Från omvärlden har det riktats kritik mot Azerbajdzjan.
Den välrenommerade människorättsorganisationen Freedom House har i en Tweet uppmanat Azerbajdzjan att öppna gasförsörjningen igen.
Azerbajdzjan måste stoppa en humanitär katastrof genom att tillåta obehindrad tillförsel av gas till människorna i Nagorno-Karabach, som genomlider veckor av köld utan värme och varmt vatten.
Europeiska unionen har också kommenterat händelsen genom att fördöma Azerbajdzjans agerande.
Det finns ett akut behov av att återuppta gastillförseln till den påverkade lokalbefolkningen, särskilt med tanke på väderomständigheterna, och EU uppmanar myndigheterna att se till att det här händer.
Irina Safaryan säger att hon inte vet om hon ska skratta eller gråta.
– Jag vet inte vad som kommer hända, jag har ingen aning. Det enda jag vet är att det här aldrig kommer upphöra förrän Artsach (Nagorno-Karabach på armeniska) blir erkänt av omvärlden.
Hon fortsätter.
– Så här fungerar det i efterkrigets Artsach… en dag finns det inte vatten, en annan ingen gas. Varje gång man försöker återvända till det normala så påminner Azerbajdzjan dig om att det inte kommer att hända, och det blir bara värre för varje dag.
De senaste dagarna har det kommit rapporter om att azerbajdzjanska trupper tagit sig in i en gränsby i Nagorno-Karabach. Den lokala armeniska försvarsmakten uppger att Azerbajdzjan denna gång anföll med turkiska drönare.
De ryska fredsbevarande trupperna som bevakar eldupphöret rapporterade på lördagen att Azerbajdzjan brutit mot den, och uppmanade de azerbajdzjanska trupperna att dra sig tillbaka till ursprungspositionerna. Det följdes av ett fördömande av Azerbajdzjans agerande från amerikanska staten. Det fick den azerbajdzjanska ambassadören i USA, Khazar Ibrahim, att upprört konstatera att USA och Ryssland för samma politik mot Azerbajdzjan.
Söndagen den 27 mars uppgav azerbajdzjansk statsmedia att gasleveranserna ska återupptas till Nagorno-Karabach den 29 mars.
Toppbild: De som kan värmer huset med ved. David Ghahramanyan
