Nyheter om Azerbajdzjan, Demokrati

Glädje i Kaukasus över Loreens seger

Efter Loreens vinst i årets upplaga av Eurovision har minnen av henne väckts till liv i Kaukasien. 2012 var hon en av få som kritiserade den azerbajdzjanska regimen, och nu uppmärksammas Loreen för det igen.

Av Rasmus Canbäck 14 maj, 2023

När Loreen 2012 sensationellt vann Eurovision i Baku var det inte bara i Sverige glädjen spred sig – även bland oppositionella i Azerbajdzjan firades det.

Åren innan hade det azerbajdzjanska civilsamhället genomgått en historisk nedbrytning. Hundratals aktivister flydde landet från regimen, många fängslades och journalister försattes i exil.

Händelserna gick till stor del omvärlden förbi och Eurovision firades i den helt nybyggda stadion Baku Crystal Hall, vars bygge slutfördes bara månaden innan finalen.

Bygget av Baku Crystal Hall kritiserades för att omgärdas av korruption så väl som illegala tvångsförflyttningar av människor vars kompensation uteblev.

Loreen var dock en ljusglimt. Hon gjorde en sak av att både träffa oppositionella aktivister och visa sitt stöd öppet för dem.

Inför tävlingen sade hon att hon står upp för aktivisterna.

– Mänskliga rättigheter bryts varje dag i Azerbajdzjan. Man ska inte vara tyst om sådant.

Vidare kritiserade hon regimen i Azerbajdzjan för att använda tävlingen för att tvätta rent landets notoriska bottennotering i diverse demokratiindex.

Med Loreens vinst i Liverpool i Eurovision 2023 har minnen väckts till liv.

Den rysk-armeniske Pussy Riot-aktivisten Lusine Djanyan, som är född i Azerbajdzjan, men som bor i Sverige säger till Blankspot att Loreen är ihågkommen som en av få som engagerat sig för mänskliga rättigheter i regionen.

– Vi minns Loreen från 2012 och är glada över att hon vunnit igen. Nästan ingen engagerar sig för mänskliga rättigheter i Azerbajdjzan, och det gjorde hon, säger Lusine Djanyan.

Lusine Djanyans familj flydde pogromer mot armenier i Azerbajdzjan 1988 och bosatte sig i Ryssland. Efter Pussy Riot-aktionerna mot OS i Sotji 2014 intensifierades trakasserierna mot henne och hennes familj.

Här har hon fortsatt sin aktivism mot de auktoritära regimerna i Moskva och Baku.

– Loreen påminde oss om att det finns fler auktoritära regimer än Ryssland, och det är vi tacksamma för. Ilham Alijevs Azerbajdzjan är en av världens värsta, säger Lusine Djanyan.

2012 kunde det armeniska bidraget inte delta i tävlingen i och med att personer med armeniska efternamn nekas inträde i Azerbajdzjan, i och med konflikten i Nagorno-Karabach.

Efter pogromerna i slutet på 1980-talet och kriget som följde mellan Armenien och Azerbajdzjan om Nagorno-Karabach bor det inte längre vare sig armenier i Azerbajdzjan eller azerbajdzjaner i Armenien.

Azerbajdzjan utvecklades snabbt under Ilham Alijevs pappa Heydar Alijevs styre till att bli en hårdför auktoritär regim.

Bara året efter att Eurovision hölls i Baku vann Ilham Alijev presidentvalet med klar majoritet. Problemet var att det officiella valresultatet presenterades av misstag innan röstningen var klar.

I samband med nedbrytningen av civilsamhället lämnade majoriteten av de internationella människorättsorganisationerna landet, däribland Reportrar utan gränser.

När Loreen uttalade sig 2012 kritiserade den azerbajdzjanska regeringen Loreen och den svenska delegationen för att bryta mot Eurovisions regler och begärde att Eurovision stoppar alla politiska yttringar.

Till SVT svarade Loreen att hon inte kan vara tyst.

– Jag är bara en person men jag lyckas sätta igång den här diskussionen, som jag  tycker är en viktig diskussion. Det kommer upp på tapeten. Och det är där förändring sker. Tänk då vad flera kan göra, sade Loreen 2012.

Det fick dåvarande oppositionsledaren för Müsavatpartiet, Isa Gambar, att uppmana sina anhängare till att rösta på Loreen.

Om minnet av Loreens kritik mot den azerbajdzjanska regimen lever i sociala medier så gjorde den inte nödvändigtvis det i poängräkningen.

I årets tävling fick Loreen 10 poäng från Azerbajdzjans respektive 7 poäng från Armeniens jury.

Av Rasmus Canbäck