Röster om

Georgien skakas av stora protester efter att oppositionsledare arresterats

Gripandet av den georgiska oppositionsledaren Nika Melia har resulterat i massprotester över hela Georgien – ungdomar och demokratikämpar tar till gatorna för att försvara demokratin. Rasmus Canbäck har talat med experter i Georgien och i Sverige om bakgrunden till arresteringen och protesterna.

I måndags arresterades den georgiska oppositionsledaren Nika Melia i Enade nationella rörelsens partilokaler. Gripandet har lett till landsomfattande protester och en enad opposition har tagit till gatorna den senaste veckan.

– Polisen är eftertänksammare i sitt våldsutövande än i 2019 när den här krisen egentligen började. Regeringspartiet Georgisk dröm anklagar oppositionen för att ha planerat en statskupp i 2019. Det är svårt att tro och låter snarare som en grav överdrift om jag får uttrycka mig milt.

George Melasjvili som kommenterar är ordförande för tankesmedjan Georgiskeuropeiska institutet vars syfte är att främja en övergång för Georgien till att bli en europeisk demokrati. Vi träffades över videolänk. 

Händelsen som Melasjvili syftar till sommaren 2019 var när partiet Georgisk dröm bjöd in den kommunistiska ryska politikern Sergej Gavrilov till Georgiens parlament för att hålla tal. 

Det var kontroversiellt eftersom Georgien sedan krigen om Abchazien och Sydossetien 2008 tagit formellt ett aktivt avståndstagande från Ryssland. Av oppositionen sågs det då som ett närmande mot Ryssland och våldsamma protester utbröt. Georgisk dröm håller oppositionen ansvarig för att våldet uppstod. 

Melalsjvili menar på att med gripandet av Melia ställs Georgiens framtid på sin spets.

– De flesta av mina studenter är ute och demonstrerar. Inte bara i Tbilisi, utan runtom i landet också. För dem är det viktigt att försvara Georgiens västligt sinnade framtid. Vad som har hänt är att oppositionen mottar en stor våg av stöd. Både från den stora massan, men också av internationella samfundet. Om det internationella samfundet bibehåller pressen mot regeringen så kommer Georgisk dröm tvingas att agera. 

I tisdags stormade beväpnad kravallpolis högkvarteret för Georgiens ledande oppositionsparti på regeringens direkta uppdrag. Det ledde till stora protester i hela landet. Foto: Mariam Nikuradze / OC Media.

Sedan kriget mellan Georgien och Ryssland 2008 har Europeiska unionen närmat sig Georgien med stormsteg. Visumtvång för georgier som reser till EU har tagits bort och antalet europeiska organisationer och EU-finansierade demokratiprojekt i landet har ökat i rasande fart. 

Signalen är tydlig. Georgien ingår i Europas intressesfär och EU ställer krav på att landet genomför demokratiska reformer som inte bara är på pappret, de ska också fungera. 

En viktig reform är att separera rättsväsendet från politiken. Rättsväsendet kritiseras av människorättsorganisationer och utländska aktörer för att inte vara oberoende.

För att reda ut bakgrunden till krisen skrev jag till Per Ekman, doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet och som forskar om demokratisering och utvecklingsfrågor i före detta Sovjetunionen. 

– En händelse, förutom protesterna 2019, är parlamentsvalet som hölls i oktober 2020. Valet resulterade i en seger för sittande regeringspartiet Georgisk dröm.

Parlamentsvalet 2020 ansågs av många vara eldprovet på hur väl demokratireformerna implementeras. Ekman resonerar att resultatet av oppositionen ansågs vara omtvistat.

– Det generella omdömet från valobservatörer från EU och USA var att det fanns problem med valet, men att problemen inte var så stora att det påverkade valutgången i större utsträckning. Detta höll dock inte georgiska oppositionen med om och oppositionspartierna valde att avstå sina platser i parlamentet och kräver att nyval utlyses.

Konflikten om makten går längre tillbaka i tiden. Georgisk dröm bildades i 2012 av den ryskgeorgiske miljardären Bidzina Ivanisjvili, vars förmögenhet på cirka sex miljarder dollar motsvarar en dryg tredjedel av landets bruttonationalprodukt och årligen placerar honom på Forbes lista över världens rikaste personer. 

Ekman berättar att Ivanisjvilis inflytande är fortsatt stort, till trots att han avgått som ordförande för partiet.

– Bidzina Ivanisjvili, skapade partiet med det uttalade syftet att få bort dåvarande presidenten Saakasjvili och Enade nationella rörelsen från makten, vilket han lyckades med 2012-13. Sedan dess har polariseringen mellan Georgisk dröm och oppositionen tilltagit och resulterat i flera uppmärksammade händelser, inklusive protester. Ivanisjvili har formellt avgått som ordförande för partiet, men många experter menar att han fortfarande har mycket stort inflytande över regeringen och partiet. 

En ytterligare dimension är att premiärministern Giorgi Gakharia avgick förra veckan och ersattes av Irakli Gharibasjvili som har ett nära samröre med Ivanisjvili. 

– Gakharia avgick enligt egen utsago på grund av meningsskiljaktigheter med andra i hans team gällande gripandet. Gakharia var emot gripandet då han ansåg att gripandet skulle eskalera det redan polariserade politiska klimatet i Georgien. Givet att han var regeringschef är detta anmärkningsvärt. 

I samtalet med George Melasjvili intygade han vad Ekman skriver.

– Georgisk politik är extremt polariserad. Desto mer polariserad politiken blir, desto mindre dialog kommer vi se. Så som det är idag så röstar inte väljare för ett parti, de röstar mot ett annat parti. På samma sätt röstar de inte för en ideologisk åskådning, utan de röstar för vilken position ett parti tar mot ett annat. 

Det som är säkert är att senaste veckans demonstrationer knappast är för vare sig opposition eller regeringsparti – demonstrationerna är för att försvara Georgiens demokratiska utveckling. 

Jag frågade Melasjvili om han deltar. Jag såg hur han först tvekade, men sedan svarade han eftertänksamt. 

– Jag har inte demonstrerat hittills, men jag funderar på om jag ska gå dit. Det är en extraordinär situation nu. Som en del av civilsamhället där neutralitetsprincipen är viktig, så kan det bli svårt att demonstrera. Vi behöver balansera mellan att kritisera regeringen med att inte vara dumdristiga och skada vårt arbete för demokrati. 

Foto: Mariam Nikuradze / OC Media

**

Rasmus Canbäck skriver en krönika varje vecka om Ryssland och Kaukasus med ett fokus på människorättsfrågorFör att inte missa nästa prenumerera på Blankspots nyhetsbrev.  Läs fler av Rasmus Canbäcks texter hos Blankspot här.

Missa inget. Få Blankspots nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kommer varje fredag med det senaste från Blankspot.

Bearbetar…
Klart! Du är med på listan.