Anders Österberg (S) riksdagsledamot från Järva och medlem i utrikesutskottet har under de senaste åren jobbat mycket med Etiopien. Han skriver nu i ett debattinlägg att Sverige måste ge sitt stöd till det hopp som tänts på Afrikas horn.
Av Anders Österberg 16 juli, 2018
I helgen träffades ledarna för Etiopien och Eritrea. Ett fredsavtal är nu på plats. Den nya etiopiske premiärministern, Ahmed Abiy, har suttit vid makten i cirka hundra dagar. Han har inlett ett imponerande reformarbete i det mycket auktoritära landet som har varit en enpartistat under lång tid.
Den 42-årige premiärministern jämförs redan med Nelson Mandela, Justin Trudeu, Barack Obama och Michail Gorbatjov. Kanske har vi i Europa något att lära av den här ledaren som går bort från ett auktoritärt styre mot ett mer demokratiskt?
Den entusiasm som finns bland etiopier går inte att ta miste på. En svensk-etiopier berättade för mig att nu vågar han åka till Etiopien för att återigen verka politiskt. Den etiopiske premiärministern är intressant av flera anledningar. Bland annat för viljan till demokratiskt styre och för freden med Eritrea efter en 20 år lång konflikt. Upphävandet av undantagstillståndet i Etiopien är en annan mycket populär åtgärd.
På punkt efter punkt visar Abiy att han menar allvar och är något helt annat än de tidigare premiärministrarna. Han har även bett om ursäkt för de övergrepp hans eget parti utfört mot den egna befolkningen. De som fått betala det högsta priset de senaste åren är alla de ungdomar som dött av kulor eller tortyr när de utövat sin demonstrationsrätt mot det gamla ledarskapet.
Det tidigare auktoritära styret visade sig vara en katastrof. För alla; Alla de som blivit dödade; Alla de miljoner människor som tvingats att fly.
”Kärleken vinner alltid. Att döda en medmänniska är ett nederlag. Till de som försökt att splittra oss, jag vill berätta för er att ni har misslyckats,” sa premiärminister Abiy efter ett mordattentat nyligen mot honom.
Troligen har han det som krävs för att ena det enorma landet med över 80 olika folkgrupper. Abiy Ahmed är min kandidat för Nobels fredspris, bättre än Trump som också är nominerad. Reformerna måste fortsätta och fortfarande måste vissa personer avlägsnas från sina maktpositioner. Det behövs valreformer och fortsatt byggande av institutioner.
Hans iver att få lugn har också fått gensvar hos många av de väpnade grupperna. Inte minst Ginbot 7:s ledare Berhanu Nega som jag träffade i Stockholm för ett tag sedan. Han kommer nu att åka tillbaka till Etiopien och verka: Inte med vapen utan med valsedlar.
Även den nu frigivne oppositionsledaren Mereru Gudina är försiktigt positiv. Men alla minns också att processer tidigare gått fel, det gamla maktpartiet TPLF är inte att leka med. Men det finns en stor chans att det går rätt den här gången.
Därför är det otroligt viktigt att omvärlden stöder de reformer och fredsarbetet som sker. Fler svenska politiker och folkrörelser måste också ut på banan och göra mer. Nu inleds det stora arbetet med att starta demokratiska partier och organisationer.
Fred och frihet på Afrikas horn kommer gynna oss i Europa också. För Eritreas del så kommer det efter freden inte finnas några svepskäl att hålla de så kallade “2001 års fångar” fängslade heller. För Sveriges del handlar det om att få hem medborgaren Dawit Isaak. Till Eritreas ledare; Frige Dawit Isaak, låt honom komma hem. Premiärminister Abiy Ahmed är en modig ledare som frigett tusentals politiska fångar. Vi hoppas nu att Eritreas president är lika modig. Likaså finns det inte heller några anledningar för Eritrea att nu ha kvar den evighetslånga militärtjänstgöringen. Något som bidragit till att flyktingarna från Eritrea är en oproportionerligt stor andel av Afrikas flyktingar.
Fortfarande finns det risk för bakslag i Etiopien. Processen mot ett demokratiskt flerpartisystem är skör. Alla politiska fångar måste friges i landet. Regionen Ogaden, som utgör en stor del av landet, är fortfarande drabbat av svåra övergrepp och dödande.
Här måste den nya etiopiska regeringen gå fram fred med samma energi som på andra platser. Utmaningen är stor – ingen annan har lyckats särskilt väl. Dessutom måste det till någon form av försoningsprocess för att landet ska kunna läka och gå vidare. I den måste folk som begått brott mot mänskligheten ställas till svar. Detta krävs för att landet ska kunna helas.
I det här arbetet måste alla demokratiskt sinnade krafter hjälpa till. De länder som har en utrikespolitik som gynnar stabilitet i andra länder men inte demokrati och mänskliga rättigheter visar sig gång på gång vara en felaktigt strategi. Det kokar över och leder till ännu värre katastrofer. Sverige som har långa och historiska band med Etiopien passar väl att stötta Etiopiens process för demokrati och mänskliga rättigheter.
En del svenskar gav sitt blod i kampen mot de italienska fascisterna som försökte att kolonisera landet på 1930-talet.
Nu måste vi ge vårt stöd till det hopp som tänts på Afrikas horn.
**
Har du egna minnen och tankar om kriget eller fredsavtalet? Skicka dem gärna till info@blankspot.se Följ arbetet med att bevaka regionen i facebook-gruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea”.
Bild från järvägen i Eritrea: CC BY-SA 3.0
Av Anders Österberg
Hjälp oss skriva mer om Etiopien!
Det är svårt att hitta något exempel i världen där utvecklingen har gått så fort som på Afrikas horn den senaste tiden. Utvecklingen vi rapporterat om är både skrämmande och hoppfull. Historia skrivs nu och vi på Blankspot vill tillsammans med dig vara med och skildra den.
Blankspot har genomfört flera reportageresor till regionen de senaste åren och vi planerar för nya. Rapporteringen på plats kompletteras med seminarier, meet-ups och live-sända intervjuer med berörda runt om i världen.
Stöd oss genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem. Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea”.
