Nyheter om Demokrati, Qatar, Sport

Kvinnorättsaktivist tros vara frihetsberövad i Qatar

I snart två månader har den qatariska kvinnorättsaktivister Noof Al-Maadeed varit försvunnen. Hon återvände till Doha i oktober efter tre år i Storbritannien, men sedan dess har ingen hört av henne. Nu tror Human Rights Watch att hon hålls mot sin vilja.

Av Linnea Bergqvist 5 december, 2021

Onsdagen den 13 oktober twittrade kvinnorättsaktivisten Noof Al-Maadeed ut ett meddelande där hon skrev att hon “inte kände sig säker”, bara två veckor efter att hon hade återvänt till sitt hemland Qatar efter tre år i Storbritannien.

Hennes sista aktivitet online skedde på eftermiddagen när hon publicerade ett nytt meddelande i vilket hon skrev att situationen nu kändes bättre, men efter det har inga nya uppdateringar gjorts på hennes sociala medier.

När vänner och bekanta inte fick tag på henne under de kommande dagarna skapades hashtaggen #WhereIsNoof som börjades användas på ett flertal plattformar i ett försök att finna svar på vart Al-Maadeed hade tagit vägen.

Även människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) reagerade på att aktivisten inte längre gick att nå och i en intervju med tidningen Declassified säger Rothna Begum, kvinnorättsforskare på HRW, att hon fruktar att Al-Maadeed hålls mot sin vilja.

– Vi har inte kunnat nå henne. Inga av hennes vänner som vi känner till har heller kunnat komma i kontakt med henne. Vi är oroliga för att hon hålls kvar någonstans utan tillgång till omvärlden, säger Rothna Begum.

Noof Al-Maadeed var bara 21 år gammal när hon valde att lämna Qatar i november år 2019. I en rapport av HRW som publicerades i början av året berättar hon om sin uppväxt, och hur hon blev misshandlad av familjemedlemmar i flera år. Hon var även hårt kontrollerad och hade inte möjlighet att göra saker utan tillåtelse till följd av det system i landet som ger männen ett förmyndarskap över sina kvinnliga anhöriga.

– Jag fick bara gå till skolan och tillbaka. Allt annat ledde till att jag kunde förvänta mig stryk, säger hon.

Systemet kring förmyndarskapet är en blandning av lagar och myndighetspolicys som i stor utsträckning begränsar kvinnorna i landet, främst de som är ogifta och under 25 år. 

Bland annat krävs ett godkännande av förmyndarna vid giftermål, vissa medicinska ingrepp, för att erhålla stipendier som behövs vid högre utbildning samt vissa arbeten inom olika myndigheter. 

Kvinnor nekas även rätten att vara sina barns huvudsakliga förmyndare, även om de genom skilsmässa har vunnit full vårdnad.

Enligt Rothna Begum har landet gjort några stora framsteg under de senaste åren, bland annat gällande utbildningsmöjligheter vilket har lett till att det idag går flera kvinnor än män på universitet. Däremot begränsar fortfarande förmyndarskapssystemet många att leva ett fullvärdigt och självständigt liv.

– Det manliga förmyndarskapet förstärker den makt och kontroll som män har över kvinnors liv och val, och kan främja eller underblåsa våld vilket ger kvinnor få hållbara alternativ att undkomma övergrepp från sina familjer och män, säger Rothna Begum.

Efter att Al-Maadeed hade anlänt till Storbritannien började hon använda appen TikTok där hon gav råd om hur man skulle gå tillväga när man sökte asyl, samt kritiserade förmynderskapssystemet. 

I en intervju med BBC:s program “Womens Hour” berättade hon att just frågan om det manliga förmyndarskapet hade varit aktuell ett tag innan hon flydde. 

– Innan jag åkte fanns det en twitter-rörelse där problemet med systemet lyftes, bland annat att kvinnor under 25 år inte får resa utan tillstånd av sina förmyndare trots att man i den normala världen blir vuxen när man är 21 år. Många kvinnor pratade om det och ett flertal var osäkra på reglerna gällande utresetillstånd, säger hon.

Till följd av att Al-Maadeed behövde en förmyndares tillåtelse att få resa utomlands valde hon att ta sin fars telefon i hemlighet och godkänna ett utresetillstånd. 

Hon klättrade därefter ut genom sitt rumsfönster och begav sig mot flygplatsen där hon först flög till Ukraina, och sedan vidare till Storbritannien för att söka asyl. 

I “Womens Hour” berättade Al-Maadeed om känslan när hon skulle lämna landet.

– Jag hoppades att allt skulle gå bra, och bad för att ingen skulle fråga mig på flygplatsen varför jag skulle åka. Det var väldigt tidigt på morgonen, runt fem eller sex, och om jag hade blivit påkommen hade jag skickats tillbaka till mina föräldrar vilket hade fått förödande konsekvenser, säger hon.

Sedan Al-Maadeed började lägga upp material online har hon fått över 14 000 följare på twitter som hon har kommunicerat med dagligen under de senaste tre år. Många av de har blivit berörda av henne berättelse och blev i sin tur oroliga när hon meddelade att hon skulle avbryta sin asylansökan och åka tillbaka till Qatar.

Efter att ha anlänt i huvudstaden Doha i början av oktober publicerade hon en video där hon förklarade bakgrunden till sitt beslut.

– Jag hade ett normalt liv i Storbritannien, fram till den dagen då jag kände att jag inte hörde hemma där, och kände att jag ville bo i mitt hemland. Men det fanns många svårigheter, rädslor och faror om jag ville återvända till mig land, säger hon.

Hon hade sedan tidigare berättat att de qatariska myndigheterna hade garanterat hennes säkerhet, ett löfte som ställdes på sin spets när hon kort efter sin ankomst fick motta ett flertal dödshot från sin familj. Flera av de, som hon hade varit tydlig med att hon absolut inte ville träffa, hade även försökt att besöka henne vilket i sin tur ledde till att hon hamnade under polisens skydd.

Parallellt med det sa hon att det var tack vare just familjen som hon kunde återvända, och att hon aldrig hade klarat av att göra det utan deras hjälp.

När några dagar hade gått sedan hennes sista aktivitet online försökte HRW kontakta myndigheterna i Qatar som vägrade kommentera ärendet, något som Rothna Begum är mycket kritisk till i en intervju med The Independent.

– Meddelandet från de qatariska myndigheterna är att hon inte är med sin familj och är säker och och mår bra. Hon kanske inte är med sin familj, hon kanske är säker, men vi tror inte att hon är okej. Hon är inte fri, säger hon.

Trots att det har rapporterats om att 23-åringen mår bra är det ingen utomstående som har fått några livstecken från henne. Det som främst oroar hennes vänner och HRW är videon som hon la upp på sin instagram bara en vecka innan försvinnandet.

I den berättar hon om hotbilden mot sig och säger att om ingen hör av henne inom några dagar har hon blivit överlämnad till sin familj – mot sin vilja.

– Snälla, behandla inte mitt ärende lättvindigt. Jag vill leva ett normalt liv mer än någon annan person, jag vill leva fritt. Men tyvärr har jag en hotbild mot mig i mitt land, sa hon.

Toppbild: Noof al-Maadeed

Läs också: Kenyansk aktivist kan bli dömd till fängelse i Qatar

Läs också: FIFA-tjänsteman som kritiserade Qatar fick fem års fängelse – nu växer kritiken mot rättegången

Läs också: Human Rights Watch kräver att Qatar stiftar nya lagar mot kvinnoförtryck

Läs våra köpvillkor vid beställning.

Av Linnea Bergqvist