Nyheter om Afghanistan
”Förhöjd risk för nya självmord"
Det finns en förhöjd risk för nya självmord bland de tusentals unga afghaner som väntar på besked om de får stanna i Sverige. Men vi vet för lite om denna grupp och hur vi ska hindra dem från att ta sina liv. Det menar Michael Westerlund, suicidforskare som bland annat studerar hur självmordsbenägna kommunicerar med […]
Av Nils Resare 18 mars, 2017
Det finns en förhöjd risk för nya självmord bland de tusentals unga afghaner som väntar på besked om de får stanna i Sverige. Men vi vet för lite om denna grupp och hur vi ska hindra dem från att ta sina liv. Det menar Michael Westerlund, suicidforskare som bland annat studerar hur självmordsbenägna kommunicerar med varandra på sociala medier.
I en sluten grupp på sociala medier beskriver ett 20-tal unga afghaner hur de har skadat sig och förbereder sig för självmord. Medlemmarna i gruppen har lagt upp bilder på sig själva och frågar sig vem som är den näste på tur att ta sitt liv.
Michael Westerlund, suicidforskare på Stockholms Universitets medievetenskapliga institution, JMK, och Karolinska Institutet, har studerat gruppen en tid och menar att det finns en risk att medlemmarna triggar varandra att ta sina liv.
– Det jag har sett följer de typiska mönstren för så kallade suicidkluster och självmordspakter. I den här typen av grupper utgör man en slags modeller för varandra, säger han.
Enligt Michael Westerlund handlade det om allvarliga självmordsmeddelanden som gruppmedlemmarna delar med varandra på Facebook och andra sociala medier. Flera medlemmar visade också upp bilder på självskador som han i detta sammanhang tolkar som förberedelser på självmord.
– Det är inte lätt att ta sitt liv. Det som föregår en självmordshandling är ofta att man övar sig på något sätt, säger Michael Westerlund.
Det han såg i gruppen gjorde honom oroad och han anser att det finns en förhöjd risk för självmord i just denna utsatta grupp. Ändå vill han inte dra några slutsatser om hur självmordsbenägna unga afghanska flyktingar är generellt. I princip saknas det forskning om hur denna grupp skiljer sig från andra jämförbara ungdomsgrupper eller från flyktingar generellt.
– Jag vill peka på allvaret i det här. Det är verkligen en prekär situation. Samtidigt vet vi väldigt lite, allt är egentligen bara anekdotiskt, säger han.
Michael Westerlund är skeptisk till den rundringning bland 51 kommuner som Socialstyrelsen gjorde för en dryg månad sedan för att ta reda på mer om de misstänkta självmorden. Den undersökningen skulle ha behövt göras med andra metoder, och i alla Sveriges 290 kommuner, anser han.
– Enligt Socialstyrelsens rapport handlade det om ett 60-tal självmordsförsök och tre självmord under 2016 och 2017. Även om det var Socialstyrelsen som gjorde undersökningen blev det väldigt löst, säger Michael Westerlund.
Det är också mycket svårt att arbeta preventivt med denna grupp ungdomar, menar han. Det fungerar inte fullt ut att använda de vedertagna metoderna för att förhindra självmord i denna grupp. En utvisning till Afghanistan upplevs av de flesta som mycket farlig och hotfull. Därför är det svårt att övertala dem att hålla ut och hävda att de kommer att må bättre senare.
Michael Westerlund har varit inblandad i förberedelserna av två filmer som Barnombudsmannen, BO, har gjort för att förhindra självmord bland afghanska ensamkommande flyktingar. Det var ett mycket svårt arbete, anser han.
– Det är tillintetgörande att må dåligt och dessutom sväva i ovisshet på det här sättet. Jag tror att de här ungdomarna upplever att de är fråntagna allting och att de saknar makt över sina egna liv. Dessutom misstros de ofta av samhället, säger han.
Michael Westerlund råder de personer som finns i flyktingarnas närhet att vara observanta på deras beteende. Om man exempelvis upptäcker någon Facebookgrupp ska man direkt kontakta Facebook så att de kan åtgärda detta.
Om man misstänker att någon av flyktingarna har självmordsplaner ska man ställa frågor om det. Forskning visar att man inte ska undvika ämnet.
– Alla människor ställer ibland frågan om det är värt att leva eller inte. Men om det har gått längre än så, om någon funderar starkt på självmord, då ska man kontakta vården, säger han.
Bild: Självmordförsök på ett HVB-hem, december i 2016.
Det finns en mängd hjälpresurser i samhället för den som mår dåligt: Här kan man få hjälp.
Läs också: Allt fler självmordsförsök på asylboenden.
Här finns alla reportage i serien: ”Uppdrag: Afghanistan”
***
