FN:s säkerhetsråd har sedan konflikten bröt ut haft svårt att enas om hur den ska hanteras. I veckan gör flera av länderna ett nytt försök.
Av Martin Schibbye 15 april, 2021
USA har begärt att FN:s säkerhetsråd ska adressera konflikten i Tigrayregionen mellan den federala etiopiska armén och det tidigare styrande partiet TPLF. Tidigare försök att få upp frågan på säkerhetsrådets dagordning har blockerats, men nu uppger diplomatkällor för Addis Standard att frågan ska tas upp i dag under övrigt (Any other Business, AoB).
Mark Lowcock, chefen för FN:s organ för katastrofhjälp väntas då också briefa rådet om den senaste bedömningen av den humanitära situationen på marken.
I FN organet UNOCHA:s rapport från april rapporteras det om en del förbättringar vad gäller tillgängligheten för hjälporganisationer. Men också om stor osäkerhet som hindrar hjälpen från att nå fram. Rapporten lyfter också fram att strider pågår i de flesta av regionens väderstreck.
USA:s FN ambassadör Linda Thomas-Greenfield har tidigare i veckan uppmanat säkerhetsrådet att notera de rapporter om sexuellt våld som kommer från regionen.
– Vi som säkerhetsråd måste adressera rapporterna om att kvinnor tvingas till sex för mat och andra rapporter om sexuellt våld mot kvinnor och flickor i flyktinglägren. Det internationella samfundet måste säkerställa att alla inblandade respekterar sina åtaganden under internationell lag.
USA:s FN-ambassadör vile se en en ”oberoende och trovärdig undersökningskommission” för att kunna ställa de ansvariga förövarna till svars för människorättsbrott i regionen.
Tidigare försök att ena rådet kring ett uttalande om att få till en vapenvila i början av mars stoppades av Indien, Ryssland och Kina när utkastet endast vagt nämnde något om att få till ”ett slut på våldet”.
Under hösten när säkerhetsrådet höll sitt första möte om händelserna i Tigray var det de europeiska länderna som tvingade fram mötet medan i huvudsak de afrikanska bromsade.
Mötet, som bara varade i 20 minuter, slutade också utan att något uttalande släpptes från rådet.
– Sydafrika bad om mera tid så att sändebuden kan genomföra sina konsultationer och överföra frågan till Afrikanska unionen. Ett uttalande som kan komplicera situationen, sa en afrikansk diplomat efter mötet enligt Reuters.
Nyligen var också utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) för andra gången på kort tid till Etiopien för att representera EU. Under resans gång ska Haavisto träffa Etiopiens ledning och förmedla budskapet om EU:s ständiga oro över det humanitära läget i Tigray.
Haavisto ska ha vädjat till de krigsförande parterna att sluta fred. Dessutom ska han ha bett dem respektera de internationella humanitära rättigheterna och uppmanat parterna att börja tillåta oberoende granskningar av de människorättskränkningar som det rapporterats om.
Landets premiärminister Abiy Ahmed sa nyligen till journalister i huvudstaden Addis Abeba att militären strider på åtta fronter vilket var ett erkännande av de strider som pågår i Tigray, trots att den federala armén förklarat sig som segrare i regionen för mer än fyra månader sedan.
Abiy Ahmed berättade då också att stridande lojala med Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) hade övergått till ett gerillakrig och “blandat sig med bönder för att inte bli upptäckta”.
Uppdatering: 15:e april 2021 – 22.30
Under torsdagen rapporterade Mark Lowcock chefen för FN:s organ för katastrofhjälp om situationen i den etiopiska tigrayregionen för säkerhetsrådets medlemmar.
Under mötet som hölls bakom stängda dörrar och som kom till stånd efter amerikanska påtryckningar ska Mark Lowcock enligt källor till Addis Standard ha redogjort för en förvärrad situationen i regionen. Sedan han informerade rådet i början av mars ska ”situationen ha förvärrats”.
– För att vara väldigt tydlig: konflikten är inte över och saker och ting förbättras inte. Utan ett eldupphör, kommer den här redan djupt allvarliga humanitära krisen att bli än värre, sa han enligt Addis Standard.
Enligt hans medarbetare har FN nu kunnat bekräfta de första fallen av hungerdöd i regionen.
– Jag fick en rapport i morse som uppger att 150 personer har dött av hunger söder om Mekelle. Detta borde oroa oss alla. Det är en larmsignal om vad som ligger framför oss om inte mer resurser sätts in. Att använda hunger som ett vapen i krig är ett krigsbrott, sa Mark Lowcock.
Chefen för FN:s organ för katastrofhjälp sa också att man hade hoppats att premiärministerns uttalanden i mars om att regionen skulle öppnas upp för humanitär hjälp och att de eritreanska styrkorna skulle lämna – men att inget hade hänt.
– Varken vi eller några av de humanitära organisationerna som vi jobbar med har sett några bevis för en eritreansk truppreträtt.
Han framhöll samtidigt att den etiopiska premiärministerns tal i mars varit ett positivt steg för att minska det humanitära lidandet och deskalera situationen, med tanke på den stora mängden rapporter om eritreanskt deltagande i massakrer och dödande.
Men att resultatet hade blivit ett annat.
– Istället hör vi rapporter om eritreanska soldater i uniformer från den etiopiska armén. Och oavsett uniformens kamouflage eller beteckningar så fortsätter hjälppersonal att rapportera om övergrepp som begås av soldater från Eritrea.
Den stora utmaningen för FN beskrev han som de pågående striderna och att resetillstånd förnekas hjälparbetare.
Mark Lowcock lyfte också fram att den viktiga vägen mellan Adigrat till Shire inte var framkombar på grund av striderna. Detsamma gällde vägen mellan Mekelle till Adigrat vilket också det medfört att hjälpsändningar med förnödenheter till civilbefolkningen inte når ut.
De alternativa vägar som finns har enligt chefen för FN:s organ för katastrofhjälp blockerats av eritreanska styrkor. Motivet till att spärra av vägen skulle vara att förhindra att hjälpsändningar med bland annat nödmat för barn, når områden som kontrolleras av TPLF.
Även andra aktörer förvärrar situationen för civila enligt Mark Lowcock som lyfte fram Amharamiliser som ansvariga för att driva bybor från sina hem i den västra delen av Tigray.
– I västra Tigray har myndigheterna i Amhara hindrat hjälporganisationer från att nå de flyende, sa Mark Lowcock.
Foto: United Nations Photo, New York.
Av Martin Schibbye
Hjälp oss skriva mer om Etiopien!
Det är svårt att hitta något exempel i världen där utvecklingen har gått så fort som på Afrikas horn den senaste tiden. Utvecklingen vi rapporterat om är både skrämmande och hoppfull. Historia skrivs nu och vi på Blankspot vill tillsammans med dig vara med och skildra den.
Blankspot har genomfört flera reportageresor till regionen de senaste åren och vi planerar för nya. Rapporteringen på plats kompletteras med seminarier, meet-ups och live-sända intervjuer med berörda runt om i världen.
Stöd oss genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem. Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea”.
