Nyheter om ,

FN varnar: Gängvåldet i Haiti hotar landets skolor

Barn och skolor i stadsområdena i Haitis huvudstad Port-au-Prince har blivit måltavlor för rån och utpressning. Det skriver FN:s barnfond UNICEF i veckan.

Under de senaste två månaderna har minst sju skolor i Haitis huvudstad Port-au-Prince tvingats betala gängkriminella i utbyte mot säkerhet. Det rapporterar UNICEF i ett pressmeddelande i veckan.

– I områden som kontrolleras av gängen är skolchefer och lärare ständigt hotade, och om de vägrar att betala utsätts deras skolor för attacker, säger Jean Gough, UNICEFs regionala chef för Latinamerika och Karibien.   

I dagsläget är det redan över en halv miljon barn som inte går i skolan, främst på grund av höga kostnader och dåliga utbildningsmöjligheter, men i takt med att gängvåldet nu riktar sig mot skolväsendet är risken stor att den här siffran ökar.

– Före den här nya vågen av kriminalitet var det redan alldeles för många haitiska barn som inte gick i skolan, och många barn riskerar nu att hoppa av på grund av att skolorna är farliga. I Haiti idag är alla barn som lämnas utanför klassrummet mer sårbara för gängrekryteringar, säger Jean Gough.

Även pandemin har påverkat utbildningsmöjligheterna i landet och under läsåret 2019-2020 tvingades cirka 60 procent av alla haitiska skolor hålla stängt i två månader på grund av lockdowns. 

Den 14 augusti drabbades även landets södra del av en kraftig jordbävning som ledde till att uppemot 2 000 människor dog och livsviktig infrastruktur såsom vägar, sjukhus och skolor förstördes. Till följd av det uppskattar UNICEF att ytterligare 230 000 barn riskerar att hoppa av skolan.

– Haiti behöver fler ingenjörer för att bygga om skolor, fler sjuksköterskor för att vaccinera nyfödda och fler lärare till klasserna. Vi måste hitta sätt att föra barn tillbaka till skolan och låta dem lära sig säkert, säger Jean Gough.

Gängkriminalitet och våldet mot den civila befolkningen har ökat kraftigt i Port-au-Prince de senaste åren, och uppemot 19 000 människor tros ha tvingats fly sina hem på grund av det stegrande våldet.

I november år 2018 skedde en av de blodigaste attackerna när en beväpnad grupp tog sig till området La Saline och mördade över 70 personer. Enligt vittnen ska gruppen bland annat ha halshuggit ett flertal barn och kvinnor, samt tänt eld på hundratals bostäder innan de begav sig av från platsen.

Delaktiga i händelsen var bland annat gängkoalitionen ”G9 Family and Allies” som består av nio gäng med den före detta polisen, Jimmy Cherizier, som ledare.

I slutet av år 2020 riktade USA sanktioner mot Cherizier för hans inblandning i dådet, men även mot två medlemmar från landets presidentadministration, Fednel Monchery och Joseph Pierre Richard.

Enligt de amerikanska myndigheterna var det Duplan som hade orkestrerat massakern, Monchery som hade levererat vapnen och fordonen medan Cherizier hade mobiliserat gängen som utförde attacken.

En av anledningarna tros vara att de boende i området vägrade hindra oppositionsgrupper från att protestera på deras gator.

”I utbyte mot att utföra attacker, utformade för att skapa instabilitet och tystnad bland Port-au-Prince-befolkningens krav på förbättrade levnadsvillkor, får gäng pengar, politiskt skydd och tillräckligt med skjutvapen för att göra de mer beväpnade än [polisen] ” skrev myndigheterna efter att sanktionerna hade tillämpats.

Under de senaste två månaderna har minst sju skolor i Haitis huvudstad Port-au-Prince tvingats betala gängkriminella i utbyte mot säkerhet. Nu befarar UNICEF att det ökade hotet från gängen kommer att leda till att allt fler barn hoppar av sina utbildningar.
Bild: Wikimedia Commons

I dagsläget finns det över 30 stycken etablerade gäng i området kring Port-au-Prince som tillsammans kontrollerar uppemot 40 procent av staden. Enligt James Boyard, som är professor i statsvetenskap vid Haiti State University, beror det här bland annat på att politiker och företagare har finansierat gängen utan att ha en uppfattning om vad den ökade tillgången av vapen och pengar kan resultera i.

– Situationen är utom kontroll. De [som finansierade] gjorde dem [gängen] för mäktiga. Nu är de terroriserade. De visste inte att saker och ting skulle gå utom kontroll som de gjorde, sa han i en intervju till The Associated Press. 

Gängens stärkta ställning har även resulterat i att antalet kidnappningar har dubblerats, och bara under år 2021 har minst 600 fall anmälts.

I oktober meddelade UNICEF att kidnappningar av barn och kvinnor står för en tredjedel av den sammanlagda siffran, och att i augusti hade antalet kidnappningar redan överstigit föregående års statistik.

Barnen som kidnappas används ofta som förhandlingskort när de kriminella pressar föräldrarna på lösensummor.

– Mitt i en utbredd fattigdom och skenande kriminalitet har bortföranden av barn blivit en lukrativ verksamhet. Detta är avskyvärt, säger Jean Gouhg i ett pressmeddelande från organisationen.

Ett av de gängen som ofta förknippats med kidnappningarna är ”400 Mawazo” som leds av Wilson Joseph. I april i år kidnappade gänget fem präster, två nunnor och tre av deras släktingar. Gisslan släpptes senare efter att lösensumman för två av prästerna hade betalats.

Den 16 oktober genomförde gänget ännu ett lyckat kidnappningsförsök när de tog 17 amerikanska och kanadensiska missionärer som gisslan, däribland fem barn. Efter det krävde 400 Mawazo en lösensumma på 17 miljoner dollar, och om kravet inte skulle mötas har gruppen sagt att gisslan kommer att dödas.

Sedan dess har amerikanska och haitiska myndigheter försökt hitta en lösning utan att riskera gisslans säkerhet eller provocera gänget.

Även landets nya premiärminister Ariel Henry har fått motta hot från gängen som kräver att han ska avgå. Jimmiy Cherizer, som anses vara en av de mäktigaste gängledarna i landet, har öppet visat sitt ogillande av premiärministern.

Under en officiell minneshögtid i mitten av oktober lyckades hans gäng tvinga bort premiärministern från en ceremoni efter att ha dykt upp beväpnade. På bilder från händelsen syns ett flertal av deras anhängare bära T-shirts med ansiktet på den bortgångne presidenten Jovenel Moïse som blev mördad i början av juli. Under presidentens ansikte står orden”Justice for Jovenel”. 

Anledningen är att Henry har anklagats för att varit delaktig i mordet då han ska ha talat i telefon med en av de huvudmisstänkta några timmar efter händelsen. Efter att landets riksåklagare bad en domare att väcka åtal mot Henry för hans involvering i mordet sparkade premiärministern honom, samtidigt som han fortsatte att hävda att han inte var inblandad i händelsen.

Ett flertal gäng har även ockuperat distributionsterminaler och större transportvägar i ett försök att sätta press på premiärministern att avgå, vilket har lett till att varor och bränsle inte kan transporteras ut till staden.

I sin tur kan det här innebära att allt fler haitier inte kommer att kunna ta sig till sina jobb på grund av bränslebrist, och att många affärer måste stänga ner.

Samtidigt fortgår våldsbrotten mot den civila befolkningen och under föregående vecka så utsattes bland annat en skola för ett pistolrån när gärningsmännen försökte komma åt lönerna från lärarna. 

Toppbild: Wikimedia commons

Hjälp oss skriva mer om Demokrati!

Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.

Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.

Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.