I helgen ska Filmstaden visa den nya Atatürkfilmen i tre svenska städer. Det är trots omfattande kritik mot den. "Det är som att visa en hyllningsfilm till Hitler eller Stalin", säger svensk-armeniern och f.d. riksdagsledamoten Murad Artin (V).
Av Rasmus Canbäck 6 november, 2023
I somras stoppades filmjätten Disney nya TV-serie Atatürk efter omfattande protester. Serien var tänkt att visas på streamingtjänsten Disney+. Men besluet drogs tillbaka efter att armeniska organisationer i USA krävt att den skulle stoppas.
Efter kritik från Turkiet om tillbakadragandet så svarade Disney med att göra om serien till en film i två delar för visningar i framför allt Turkiet.
Filmen som handlar om landets grundare Mustafa Kemal Atatürk var tänkt att visas i samband med 85-årsjubileumet av hans död den 10 november och för att hylla att landet funnits i 100 år. Filmen är producerad av det turkiska bolaget Lanistar Media som förklarat att det är en hyllningsfilm. Disney köpte rättigheter till den turkiska rekordsatsningen 2020.
I Sverige har Filmstaden trots kontroverserna beslutat att visa den i Göteborg, Malmö och Stockholm den 10–12 november. Det var samhällsdebattören Kurdo Baksi först att skriva om i en kritisk kulturkrönika för Aftonbladet.
I en kommentar till Blankspot ifrågasätter Kurdo Baksi Filmstadens omdöme att visa filmen.
– Denna film är en propagandafilm. Om Filmstaden ska visa den borde man skriva i affischerna att denna film är en propagandafilm från Turkiet. Hade Sverige inte ansökt om medlemskap i militäralliansen Nato hade inte denna film visats i Sverige, säger Kurdo Baksi.
Kurdo Baksi resonerar att anledningen till att serien stoppades från början var på grund av Atatürks roll i det armeniska folkmordet.
– I USA stoppades ju serien eftersom den inte berättade om Atatürks roll i folkmordet på armenierna 1915 och massmorden på kurder.
Turkiet har kritiserat Disney för att med stoppandet av serien gå den ”armeniska lobbyns” ärenden. Ebubekir Sahin, chef för Turkiets högsta råd för TV och radio, sade i somras att saken skulle utredas.
”Anklagelserna om armenisk lobbyism, som återges i pressen, utreds noggrant”, skrev han i sociala medier.
Likaså har regeringspartiet AKP:s talesperson Omar Celik kallat Disneys beslut att dra in serien ”skamligt”.
Svante Lundgren, folkmords- och mellanösternforskaren vid Lunds universitet, resonerar att den turkiska ilskan springer ur Mustafa Kemal Atatürks betydelse i den turkiska historieskrivningen.
– Först och främst, personkulten kring Atatürk är enorm. Han hette inte Atatürk, turkarnas fader, ursprungligen. Det lades till efter ett parlamentsbeslut för att hylla honom och är symbiost med hur han beskrivs i turkisk historieskrivning. Han har hjälteförklarats i landet efter att han försvarade gränserna efter första världskriget. Det av vinnarna ensidigt framtagna fredsavtalet tillskrev att dåtidens Ottomanska riket, som var på förlorarsidan, skulle styckas upp i flera mindre delar, men det stoppades under Mustafa Kemal Atatürk, säger Svante Lundgren.
Han fortsätter resonera att Mustafa Kemal Atatürk ofta ses som en hjälte bland etniska turkar, men att minoritetsgrupper i landet ser på honom annorlunda.
– Turkiet var på 1920-talet både multikulturellt och multireligiöst, men det blev ganska snart klart att staten drev en hårdför assimileringspolitik. Kurdernas identitet förnekades av staten, greker fördrevs ut ur landet efter ett krig mot Grekland och folkmordet mot armenier förnekades, liksom det mot assyrier, syrianer och kaldéer, resonerar Svante Lundgren.
Svante Lundgren betonar att han inte har sett filmen, men utifrån den omfattande kritik som har lyfts mot den menar han att den i allra högsta grad är kontroversiell.
– Om den här filmen är som det påstås, alltså bara en hyllningshistoria, så är den inte en korrekt historisk berättelse. Så länge Atatürk levde var han en envåldshärskare under en enpartistat, avlutar Svante Lundgren.
En av dem som anser att det är fel av Filmstaden att visa filmen är den svensk-armeniske före detta riksdagsledamoten Murad Artin (V). Som aktiv i lokalpolitiken i Örebro kämpade han länge för att kommunen skulle upprätta ett minnesmonument av folkmordet mot 1,5 miljoner armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker i Ottomanska riket 1915. Det finns på plats sedan ett par år tillbaka.
– Vi är ledsna och besvikna på dem som tar in sådan film, flera av oss är arga. Det är verkligen tondövt. Vi påminns om att Mustafa Kemal var en del av de rörelserna i Ottomanska riket som begick folkmordet mot armenier. Vi uppfattar det som att i dag visa en hyllningsfilm till Hitler eller Stalin, säger Murad Artin.
Han förklarar att Mustafa Kemal Atatürk anses av folkmordsöverlevare att ligga bakom att Turkiet aldrig tagit ansvar för folkmordet.
– När han kom till makten så stoppade Atatürk alla rättegångar som skulle ansvarsutkräva dem som låg bakom folkmordet. Mot minoriteter drev han dessutom en stark turkifieringspolitik där minoriteter helst inte skulle få existera. Det är horribelt att filmen visas. Jag ryser över tanken att en hyllningsfilm för en sådan ultranationalist visas på vanliga biografer.
Varför är det kontroversiellt att visa filmen just nu?
– Det finns två skäl. Det ena är att folkmordet i någon utsträckning fortsätter än i dag. För bara en månad sedan fördrev Azerbajdzjan över 100 000 armenier bort från Nagorno-Karabach. Det gjordes med Turkiets hjälp. Det andra skälet är att filmens kopplingar till turkiska staten, där dess representanter spridit lögner om varför Disney stoppar den.
Hur tycker du att Filmstaden ska agera?
– Min pappa föddes 1924 i Irak, men familjen var från staden Van i dagens östra Turkiet. Mina farföräldrar var flyktingar från det armeniska folkmordet och hela sitt liv, fram till att pappa dog förra året, beskyllde han Atatürk för fördrivningen. Det är obegripligt att Filmstaden kan visa en så pass okritisk hyllningsfilm. De måste stoppa visningen för att ha kvar sin trovärdighet, säger Murad Artin.
I en kommentar till Blankspot säger Filmstadens programdirektör Per Mårtensson att utbudet styrs av efterfrågan.
– Vår grundinställning är att inte censurera något utbud. Vi tillåter alla åsikter som skildras från verkligheten oavsett om en viss målgrupp gillar det eller inte. Det ligger i filmvärldens natur att regissörer väljer den världsbild som de vill skildra, säger Per Mårtensson.
Gör ni några gränsdragningar? Till exempel om en rysk propagandafilm skulle visas.
– Som sagt är vår grundinställning att det är efterfrågan som styr. Vad gäller en rysk film med sådan riktning hade den sannolikt inte lockat publik. Om det finns intresse för att sälja biljetter så kommer vi visa en film. Den här filmen (Atatürk) har hittills sålt 500 biljetter vilket är rätt bra, men vi har gått ut med den i en liten skala. Det handlar om ett par visningar i tre olika städer. Man kan se det som ett test, säger Per Mårtensson.
Vidare resonerar han att de som arbetar med programutbudet inte är experter på turkisk historia.
– Jag vet inte hur många som en sådan här film kan reta upp. Däremot är det svårt för oss som inte är experter på Turkiet de senaste 100 åren att ta hänsyn till historien. Det kan vara så att vi får bedöma situationen efter publikationen.
Slutligen tillägger han att Sverige inte är unikt med att visa filmen.
– I andra europeiska länder, till exempel Tyskland där det bor en stor turkisk minoritet, visas också filmen. Den visas även i en rad andra länder, även Turkiet. Så att visa filmen är inte ett unikt beslut för Sverige.
Toppbild: Kollage med Filmstaden och Disney. I förgrunden står Mustafa Kemal Atatürk.
