2017 började stora delar av den uiguriska befolkningen i Kina att försvinna. Det visade sig att de hade tvångintagits till vad den kinesiska regeringen kallade återutbildningsläger. Men varför? Blankspot har tittat närmare på relationen mellan Kina och uigurerna.
Av Linnea Bergqvist 18 februari, 2021
Vilka är Uigurerna?
Uigurerna är ett folkslag som främst är bosatta i området Xinjiang i nordvästra Kina. Majoriteten av befolkningen är muslimer och tillhör en av Kinas 56 officiella etniska grupper. Folkslaget tros härstamma från det mongoliska riket och placering i Kina ska ha skett någon gång mellan 700-300 före kristus. Från början pratade folkslaget turkiska men det här utvecklades snart till det egna språket uiguriska.
Den uiguriska kulturen innefattar många likheter med islam. En framstående del av den uiguriska kulturen är bland annat musik och dans som har lett till att det oftast utförs traditionell uigurisk dans i större evenemang i Kina, såsom under vårfestivalen som går av stapeln på det kinesiska nyåret.
Hur ser relationen ut mellan den Kinesiska regeringen och uigurerna?
Runt 1950-talet började allt fler Hankineser, som 95% av Kinas befolkning består av, flytta till uigurernas område. Det här ledde till hårda regleringar kring utövningen av uiguriska traditioner då de kinesiska blev mer prioriterade.
Under 1960-talet skedde kulturrevolutionen som innebar en kommunistisk omarbetning av landet. I samband med det ökade restriktioner för uigurerna och många moskeér och andra kulturell förknippade platser förstördes.
Under 1990-talet började allt fler uigurer protestera för sina rättigheter vilket ledde till flera blodiga sammandrabbningar och i samband med 9/11 attacken i USA började den kinesiska regeringen använda mer våldsamma sätt.
Konflikten nådde sin kulm den 5 juli 2009 i samband med upploppen i Ürümqi som startade efter en sammanstötning mellan hankinesiska och uiguriska arbetare i en leksaksfabrik i Shaoguan.
Upploppen har sin bakgrund i missnöje bland den uiguriska befolkningen som upplevde sig som utträngda av hankineser.
Demonstrationen började som fredliga men det ändrades efter att polisen försökte stoppa de med våld. Strax under 200 personer tros ha förlorat sina liv i samband med sammandrabbningarna, varav majoriteten var uigurer.
Varför tvångsintas uigurerna?
Efter 2009 skedde ett flertal attentat som tillskrevs Uyghur-militanter vilket ledde till att regeringen började utöva en hårdare tillsyn av område Xinjiang.
Delar av befolkningen blev bland annat avlyssnade och den militäriska närvaron ökade. Förklaringen som gavs för de tillslag som också hade blivit fler var enligt regeringen för att minska terrorismen.
Under 2016 började man återkalla pass för många uigurer i Xinjiang vilket ledde till att de isoleras ytterligare samt inte kunde förflytta sig.
Under 2017 började mystiska byggnader dyka upp på satellitbilderna över Xinjiang och ett flertal organisationer började flagga för att byggnaderna liknande läger.
I takt med att byggnaderna ökade började allt fler uigurer försvinna vilket regeringen hävdade var för att återutbildas.
Tvångsintagandet fortgick och idag tros mellan 1 till 3 miljoner uigurer har varit eller är frihetsberövade.
Överlevare har vittnat om vidriga förhållande och ett flertal bilder har florerat där man ser uiguriska människor med rakade huvuden och ögonbindlar. Kvinnor har också berättar om grova övergrepp och att de har tvingats steriliserats “för sin egna utvecklings skull”.
Vad händer nu?
Sedan lägrena blev officiellt kända 2017 har flera organisationer såsom Amnesty arbetat för att ändra situationen i Xinjiang, och även olika länder har gått ut offentligt och kritiserat den kinesiska regeringen.
Median har också ökat sin övervakning över situationen vilket har lett till att många bilder och berättelse har fått en internationell spridning. I sin tur har frågan uppmärksammats av bland annat rapportörer och grupper inom FN som trycker på faktumet att behandlingen av uigurerna går emot de mänskliga rättigheterna.
Trots det finns det fortfarande över 380 olika faciliteter varav många efterliknar högsäkerhetsfängelser och uppemot 1,5 miljoner människor är fortfarande frihetsberövade.
Läs också reportaget om uigurernas kamp för frihet här.
En interaktiv karta över lägren
Toppbild: Kinas Flagga och Östturkistans flagga
