Nyheter om Coronavirus, Demokrati

Fångar glömdes bort när världen skulle stoppa pandemin visar ny rapport från Amnesty

En ny rapport från Amnesty International visar att personer som sitter i fängelser runt om i världen har glömts bort under covid-19-pandemin.

Av Martin Schibbye 18 mars, 2021

I rapporten ”Forgotten Behind Bars: COVID-19 and Prisons” visar Amnesty att många intagna runt om i världen inte har tillgång till tvål, grundläggande sanitet eller personlig skyddsutrustning, samtidigt som det är svårt att hålla fysisk distans i ett fängelse.

Rapporten är en av flera som Amnesty publicerat den senaste tiden om olika aspekter på hur mänskliga rättigheter påverkats av pandemin. 

Tidigare rapporter har bland annat handlat om hur sjukvårdspersonal och personer på äldreboenden drabbats. 

–  Mot bakgrund av Amnestys historiskt stora fokus på fångar och deras situation har det varit självklart för oss att också bevaka hur pandemin drabbar fångar, säger Johanna Westeson, jurist och sakkunnig i diskrimineringsfrågor vid Amnesty Sverige till Blankspot. 

I rapporten som tittat 69 länder kan organisationen se flera oroväckande mönster. 

Ett av dem är hur åtgärder för att hindra smittspridning lett till människorättskränkningar. Det rör sig bland annat om att intagna i orimligt hög grad isolerats för att underlätta social distansering och otillräckliga åtgärder för att minska den skadliga effekten av isoleringen. 

– Vi kan se att man i flera länder, däribland Argentina satt personer i isoleringscell utan orsak som en åtgärd för att minska smittspridningen. Det är en tydlig illustration av när när ett försök att hindra smittspridning leder till allvarliga kränkningar, säger Johanna Westeson. 

Gemensamt för flera av de undersökta länderna är bristande beredskap hos fängelseadministrationen. 

– Men det sker inte bara i fattigare länder utan även i välmående länder som Norge där myndigheterna fått hård kritik för vad som kan beskrivas som ”panikåtgärder” när man sett till att inlåsta människor isolerats till följd av smittan, säger Johanna Westeson. 

En av de kränkningar som återkommer är hur fängelser förbjudit besök från familjemedlemmar och anhöriga.

– Besöken är centrala för människor som sitter inlåsta och i flera länder står också anhöriga för mat och förnödenheter. Inställda besök innebär en enorm mental påfrestning, säger Johanna Westeson. 

Hon lyfter också fram hur länder som Turkiet argumenterat för besöksförbudet med ökade möjligheter för fångarna att ringa hem. 

– Men några telefonkort delades inte ut, så det var endast de som hade ekonomiska möjligheter att köpa kort som fick möjligheten att kunna ringa. 

Besöksförbuden och begränsningarna har i flera länder lett till protester och oroligheter, vilka i sin tur har bemötts med brutalt våld från fängelseledningen på flera håll konstaterar rapporten. 

Vakter har skjutit skarpt och på flera håll skjutit ihjäl intagna. 

En av grundorsakerna till att fångars rättigheter negligerats under pandemin tror Johanna Westeson är att gruppen interner befinner sig längst ner på prioriteringslistan.

– I flera av de samhällen som hamnat i en absolut kris har det inte funnits på kartan att prioritera människor som sitter i fängelse.  

Fångar är också en grupp som har små möjligheter att göra sin röst hörd i debatten och det är inte heller en röststark grupp i de allmänna valen.

– Det är en grupp som har ”straffat ut sig” enligt många och i en pandemivärld har de drabbats extra hårt. Regeringar har varit oroligare över situationen för befolkningen i stort än för fångarna. I många länder har man nog inte ens funderat på hur man säkrar fångars rättigheter under pandemin. 

Under våren 2020 när pandemin slog till med full kraft uppmanade FN medlemsländerna att släppa politiska fångar för att minska risken för att de skulle insjukna. 

Ett antal länder däribland Iran och Turkiet valde, tvärtemot världsorganisationens uppmaningar, istället att explicit undanta samvetsfångar.

– Vi har sett att de som sitter under det enorma paraplyet ”terroristbekämpning” inte släppts, säger Johanna Westeson men lägger till att det inte heller är nattsvart. 

– Det har släppts över 600 000 fängslade personer i över 100 länder som ett resultat av pandemin. Fängelsepopulationen i Europa har gått ner kraftigt. Så utvecklingen är inte bara negativ, men det som gjorts räcker inte. 

Runt 102 länder har rapporterat att deras fängelser har en beläggning på över 110 procent vilket visar att överbeläggningar är en av de stora utmaningarna för att hålla nere smittan på anstalter runt om i världen. 

Rapporten konstaterar också att många länder med farligt överbelagda fängelser, som Bulgarien, Egypten, Demokratiska republiken Kongo och Nepal, har misslyckats med att hantera covid-19-smittan i sina fängelser.

Amnesty pekar också på att länder som Kambodja, Frankrike, Pakistan, Sri Lanka, Togo och USA inte har infört några lämpliga förebyggande och skyddande åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19 i sina fängelser.

– Stater har ett tungt människorättsansvar för att förhindra och hantera potentiella utbrott bland fångar, säger Johanna Westeson.

Nästa rättighetsfråga för den del av mänskligheten som är fängslad kommer enligt rapporten att handla om tillgången till vaccin. 

Konsekvenserna av att inte vaccinera fångar kan bli allvarliga.

Amnestys rapport visar att många andra länder, där också höginkomstländer ingår, antingen inte uttalat eller inte klargjort sina vaccinationsplaner för den här riskgruppen. 

– Fångar är en uppenbar riskgrupp som i de flesta länder inte identifieras som en sådan och som därför inte får tillgång till vaccin. Fängelser är otroligt utsatta miljöer och även i relativt välfungerande länder är det svårt med social distansering där. Men återigen så är detta en grupp som det är lätt att glömma och som det är relativt riskfritt i den allmänna opinionen för regeringar att ignorera, säger Johanna Westeson. 

Sverige är inte en del av rapporten och Amnesty har inte undersökt situationen på de svenska anstalterna. 

Blankspot har sökt Kriminalvården för ett klargörande kring hur planen ser ut för att vaccinera de svenska fångarna. 

– Det blev ju ramaskri i Sverige när det föreslogs att papperslösa skulle vaccineras, det säger något om at man ska ”förtjäna” vaccinet så då kan man fundera på var i rangordningen fångar eller förvarstagna kommer att komma, säger Johanna Westeson, jurist och sakkunnig i diskrimineringsfrågor vid Amnesty Sverige till Blankspot. 

Läs hela rapporten här: https://www.amnesty.org/en/documents/pol40/3818/2021/en/

Foto: Édouard Hue, isoleringscell i Frankrike/ Wikimedia Commons.

Av Martin Schibbye