Total misär – den svenska mediebilden av Afrikas präglas av namnlösa människor, offerbilder och intervjuer med insamlingsorganisationer. Det framgår av den årliga rapporten från We Effect och Retriever som granskar mediers bevakning av kontinenten.
Av Martin Schibbye 20 juni, 2018
Under 2017 fick 47 procent av de svarta afrikaner som var med på bild i den svenska biståndsrapporteringen sitt namn publicerat i anslutning till artiklarna. Trots att andelen ökat rejält de senaste åren som en följd av We Effects årliga rapport och de diskussioner den lett till, är skillnaden fortfarande anmärkningsvärd – för vita människor är siffran 95 procent visar rapporten.
– Det är oacceptabelt att det är skillnad mellan hur många svarta afrikaner och människor med vit hudfärg som namnges, säger Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect.
På de undersökta tidningarnas hemsidor har endast 12 procent av de avbildade namn.
– Detta är en tendens som jag hoppas att redaktionerna tar på största allvar. Att avbilda människor utan att ge dem ett namn gör det lättare att distansera sig ifrån dem. Att publicera namn är god publicistisk sed, men också ett väldigt konkret sätt att värna öppna samhällen och demokratin, säger Anna Tibblin.
- Om analysen:
- Medieanalysen i rapporten är gjord av medieanalysföretaget Retriever och baseras på cirka 900 nyhetsartiklar publicerade under 2017 i svenska tidningar. I årets rapport ingår även drygt 200 artiklar från tio av de största tidningarnas webbupplagor. Artiklarna handlar om svenska bistånd- och hjälpinsatser i afrikanska länder söder om Sahara. Analysen har ett särskilt fokus på vilka bilder som illustrerar tidningsartiklarna.
I rapporten framgår också att rapporteringen om bistånd i Afrika ökade efter att ha varit på nedgång under ett antal år. Men att det också är biståndsorganisationerna själva som dominerar artiklarna. Lokalbefolkningen kommer däremot nästan aldrig till tals. Andelen offerbilder ökar också är nu den vanligaste typen av bild i rapporteringen. Drygt var fjärde bild i undersökningen framställer människor som offer.
